Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

Så blir vården bättre för våldsutsatta kvinnor

Debattartikel i Upsala Nya Tidning: 2017-05-26

I mer än 20 års tid har Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) arbetat med att förbättra hälso- och sjukvårdens omhändertagande av kvinnor som utsätts för våld. Nu sammanfattar vi framgångsfaktorerna i det arbetet inom ramen för Uppsalamodellen.

Hälso- och sjukvården har en nyckelroll i arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Mycket är vunnet, både för individerna och för samhället, om hälso- och sjukvården på ett så tidigt stadium som möjligt upptäcker att en patient är utsatt för våld och kan ge adekvat hjälp.

Förutom det faktum att våldet är kriminellt vet vi också att det får stora konsekvenser för hälsan. Akut i form av blåmärken, brutna armar och hjärnskakning. På sikt mer diffusa symtom som magbesvär, depression eller långvariga smärttillstånd. Ofta har våldsutsatta kvinnor sökt vård flera gånger utan att vårdpersonalen förstått vilka erfarenheter som ligger bakom. Genom forskning vet vi också att patienter som utsatts för våld sällan berättar om våldet utan att få direkta frågor. Istället återkommer de med nya skador och besvär.

Rapport presenteras

I dag presenterar NCK rapporten "Uppsalamodellen – att möta våldsutsatta kvinnor inom hälso- och sjukvården". Vi har utifrån erfarenheterna av det strategiska och uthålliga arbete som bedrivits i Uppsala sedan början av 1990-talet identifierat fyra faktorer som visat sig göra stor skillnad: kunskap, rutiner, kontinuerlig uppföljning och samverkan.

Medarbetare i Region Uppsala (tidigare Landstinget i Uppsala län) har fått utbildning om mäns våld mot kvinnor med hjälp av det nationella centrumet. De rutiner, handlingsplaner och vårdprogram som utarbetats har fungerat som ett stöd i den kliniska vardagen. Att våldsutsatthet dokumenteras på ett strukturerat sätt gör det möjligt att sammanställa statistik och göra uppföljningar. Långsiktiga insatser har också gjorts för att få till en effektiv samverkan med de olika instanserna runt en våldsutsatt kvinna, däribland socialtjänsten, polisen och övriga rättsväsendet.

Att frågan varit högt prioriterad av både den politiska och operativa ledningen i landstinget och vid Akademiska sjukhuset har spelat en viktig roll. Men NCK:s pådrivande roll och ställning som nationellt centrum, samt det starka stödet från Uppsala universitets ledning har också varit avgörande. Det har lett till framväxten av en modell som andra landsting och regioner, men även andra instanser som möter våldsutsatta kvinnor kan ha stor nytta av. 

Från forskning till praktik

Många av de nya forskningsrön som framkommit och de praktiska metoder som har utvecklats i Uppsala har genom åren spridits och kommit till konkret nytta. Det gäller bland annat arbetet med att rutinmässigt ställa frågor om våld till patienterna och omhändertagandet efter sexuella övergrepp. Våra utbildningar och vårt metod- och kompetensstöd finns tillgängligt för yrkesverksamma över hela landet.

Stort fokus läggs idag på att förbättra och förstärka arbetet mot våld i Sverige, inte minst inom hälso- och sjukvården. Att förbättra vårdens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn är också en viktig punkt i regeringens nya nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Där betonas särskilt behovet av fortbildning och rutiner kring att fråga om våldsutsatthet.

NCK:s unika organisation – med en praktisk del i form av mottagningen och den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen under Akademiska sjukhuset, och en del som sysslar med att samla och sprida forskning och kunskap under Uppsala universitet – ger optimala förutsättningar för detta arbete. Den ger oss tyngd och trovärdighet och en ständigt uppdaterad inblick i våldsutsatta kvinnors vardag.

Det arbete som bedrivits i Uppsala, från forskning till praktik, spelar en avgörande roll för jämställdheten i Sverige och för arbetet mot våld. Uppsalamodellen är en modell för framtiden, inte bara för Region Uppsala, utan för alla som arbetar för att bekämpa våldet och förbättra situationen för våldsutsatta kvinnor runt om i landet.

Gun Heimer, professor och chef för NCK
Åsa Witkowski, verksamhetschef för NCK:s kliniska verksamhet

FAKTA

Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet har funnits sedan 2007 men föregångaren Rikskvinnocentrum bildades redan 1994. NCK har regeringens uppdrag att höja kunskapen på nationell nivå om frågor som rör mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Vid NCK finns även den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen för kvinnor som utsatts för våld, hot eller sexuella övergrepp (020-50 50 50) som nu är inne på sitt tionde verksamhetsår.