Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

Etiska dilemman tema vid träff för stödlinjer

2016-10-17

Att ge råd och stöd per telefon utan att se den man pratar med är en speciell utmaning. Etiska dilemman var temat för dagen när stödlinjer vid olika myndigheter träffades på NCK för att utbyta erfarenheter.

– Ibland får man så mycket i knät, men då får man tänka att man har hjälpt till så mycket bara genom att lyssna.

Deltagare som lyssnar aktivt vid stödlinjeseminarium.
Deltagarna vid seminariet på NCK kom från ett tiotal olika rådgivnings- och stödlinjer vid myndigheter.

Så beskrev en av deltagarna vid seminariet hur det kan kännas att ta sig an ett komplicerat fall i telefonen. Dagens föreläsare, docent Anna T Höglund från Uppsala universitet och professor Inger K Holmström från Mälardalens högskola, är väl medvetna om vilka etiska dilemman som uppstår emellanåt. De talade bland annat om den ”moraliska stress” som kan drabba personalen när viljan att hjälpa är stor men samhällets resurser inte riktigt räcker till.

Ett ansiktslöst möte

Att inte kunna läsa av kroppsspråket på den som ringer är en annan svårighet som alla som arbetar vid stödtelefoner brottas med. I den studie där Inger K Holmström och Anna T Höglund intervjuat personal vid sjukvårdsrådgivningen beskrev en sjuksköterska det som ”en balansakt på slak lina”.

– Det ansiktslösa mötet blir etiskt mer utmanande eftersom man inte kan ha den kliniska blicken. Du vet inte hur personen i andra änden av luren faktiskt känner och hur dåligt han eller hon mår, sade Inger K Holmström.

Bild på föreläsarna, professor Inger K Holmström och docent Anna T Höglund.
Professor Inger K Holmström och docent Anna
T Höglund, föreläste om etiska dilemman.

Hon lyfte bland annat svårigheterna med att behandla alla lika. Men också att värna integriteten och rätten till självbestämmande för den som samtalet rör. Ibland tvingas den som ger råd och stöd även väga nyttan mot risken med att ge upplysningar som kan skapa oro.

Gemensamma nämnare

De stödlinjer från olika myndigheter som kommit till NCK den här dagen hade vitt skilda verksamhetsområden. Det var Alkohollinjen och Sluta röka-linjen, Preventell (hjälplinjen vid oönskad sexualitet), Barn- och ungdomslinjen (vid Inspektionen för vård och omsorg), Sjukvårdsrådgivningen 1177, Brottsoffermyndigheten, Dopingjouren och Nationella hjälplinjen som erbjuder psykologisk hjälp till människor i kris.

En del linjer har öppet dygnet runt. Andra har bara öppet några timmar på vardagar. En del får mellan två och sju samtal per dag, andra flera hundra.

– Det vi upptäckte när vi hade en sådan här träff för första gången i fjol var att oavsett vad vi har för uppdrag har vi mycket gemensamt. Samtalet i telefonen och funderingar kring vad mottagaren egentligen uppfattar av det jag säger, är en sådan gemensam nämnare, sade Åsa Witkowski, verksamhetschef för Kvinnofridslinjen, den nationella stödtelefonen vid NCK.

”Givande få insyn”

Efter fikapausen presenterade Alkohollinjen en ny satsning med stöd till anhöriga. Även personalen från Alkohollinjen betonade hur mycket man kan lära sig av att träffa och prata med andra från liknande verksamheter.

– Det är jättegivande att få mer insyn i hur andra jobbar och det gör det lättare för mig att kunna vara professionell när jag hänvisar dem som ringer till oss vidare, sade Rosetté Lind från Alkohollinjen.

Fotnot: Inger K Holmström är professor i vårdvetenskap vid Mälardalens högskola. Anna T Höglund är lektor i vårdetik vid Uppsala universitet. Tillsammans har de bland annat gjort studien "The faceless encounter – ethical dilemmas in Telephone Nursing".
Läs mer om studien här...