Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

Hedersrelaterat våld ett av ämnena på introduktionsdagar

2018-01-26

De cirka 200 personer som kom till NCK:s introduktionsdagar ”Våldsutsatta kvinnor – samhällets ansvar” nyligen fick bland annat veta mer om rättsväsendets arbete med hedersrelaterat våld. Det här är svåra fall, bland annat eftersom det ofta inte finns några vittnen som vågar ställa upp och berätta.

Lena Jansson föreläser i Missionskyrkan
Lena Jansson, kammaråklagare, föreläser vid årets introduktionsdagar som hölls i Missionskyrkan i Uppsala.

Det var kammaråklagare Lena Jansson från Åklagarmyndigheten i Uppsala som pratade om rättsväsendets perspektiv på hedersrelaterat våld. Hon uppskattade tillfället att få möta så många yrkesverksamma från socialtjänst, hälso- och sjukvård, kriminalvård, skola och ideell sektor bland annat.

Porträtt på Lena Jansson– Det är viktigt med samverkan i de här ärendena och då är det bra att veta hur andra jobbar. Det gör det också lättare att lyfta luren och ringa när det finns ett behov, säger hon.

Hedersrelaterat våld är ingen egen brottstyp i lagen och saknar brottskod, något som även gör det svårt att få fram statistik över hur vanligt förekommande det är. En pågående utredning ser dock över om det ska kunna anses som en försvårande omständighet om brottet är hedersrelaterat, vilket då skulle resultera i högre straff.

– Jag är övertygad om att vi kommer att få se ett sådant förslag framöver, säger Lena Jansson.

Men redan idag finns det omfattande lagstiftning som kan tillämpas och ett antal olika brottsrubriceringar som kan komma ifråga. Det är allt från misshandel och andra våldsbrott till fridskränkning, olaga hot, ofredande, olaga frihetsberövande, könsstympning och äktenskapstvång. Men även till exempel dataintrång, att man försöker kontrollera ungdomarna genom deras datorer, och skyddande av brottsling.

Kontroll genom tvång

– Det kan vara så att vi märker att barn inte får ha vissa kläder, att de inte får sminka sig eller gå ut och träffa kompisar. Det är inte brottsligt så länge man bara uttrycker det. Men om kontrollen över barnen övergår till tvång genom hot, våld eller ofredande – då blir det brott, säger Lena Jansson.

Hon påpekar att de här fallen ställer stora krav på rättsväsendets hantering, bland annat som en följd av den hotbild som kan finnas. Det blir extra viktigt att planera åtgärder som förhör och att skapa en trygghet så att målsägande vågar berätta.

– Vi använder inte begreppet heder i förhör utan frågar istället: Får du gå på klassfest? Får du ta på dig vad du vill? Och så vidare. Sedan frågar vi även föräldrarna och får ofta helt olika svar, berättar Lena Jansson.

Stödbevisning viktigt

Bevisläget försvåras av att det ibland bara finns målsägandens berättelse att gå på. Vittnen som kan ha sett något är ofta anhöriga och de vill sällan vittna, eller också vittnar de till den misstänktes fördel. Stödbevisning, som att en person visat upp skador för en skolsköterska, kan därför bli mycket viktig. Lena Jansson betonade bland annat vikten av att hälso- och sjukvården gör rätt vid dokumentation av skador.

– Ta foton så att man ser vem skadorna sitter på. Det ska alltid vara en bild på hela personen först där skadan syns, sedan kan man gå närmare och ta närbilder. Att det finns tillgång till bra dokumentation är jätteviktigt och det kan få stor betydelse i de här fallen.

Lena Janssons föreläsning var en av många under de tre dagarna. Åhörarna fick även lyssna till föreläsningar om normalisering, våld mot kvinnor med funktionsnedsättning och barnperspektivet i skyddat boende. Ytterligare en föreläsning om hedersrelaterat våld och förtryck stod Juno Blom från det nationella kompetensteamet vid länsstyrelsen i Östergötland för.

Läs mer om utredningen om starkare skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv. Länk till regeringens webbplats  
 

"Kunskap om våld behöver spridas"

Närmare 200 personer deltog under Introduktionsdagarna. NCK pratade med några av dem.

Introduktionsdagarna 2018 from NCK on Vimeo.

Nyheter 2018