Många likheter mellan stödtelefoner i olika länder

2018-10-04

Nollinjen – Finlands motsvarighet till Kvinnofridslinjen – har nu funnits i närmare två år. Under den tiden har 12 000 samtal besvarats och många våldsutsatta har fått stöd och hjälp. Nyligen var några av det tiotalet anställda från Tammerfors på besök hos NCK i Uppsala.

Bild med besökare från finländska Nollinjen
Eeva Parviainen, ansvarig för Nollinjens kommunikation, Mervi Janhunen-Ruusuvuori, chef vid Setlementti Tampere som driver linjen och Johanna Hietamäki, forskare vid Institutet för hälsa och välfärd lyssnar på presentationen. 

Det finns ett särskilt band mellan den svenska Kvinnofridslinjen i Uppsala och Nollinjen, eller Nollalinja som det heter på finska. Innan Finland startade sin stödtelefon var man på ett antal besök i Sverige. Inspiration har hämtats härifrån och Nollinjen har också valt att ha professionell personal i form av sjuksköterskor och socionomer.

När linjen nu funnits i nära två år är det möjligt för båda parter att lära av varandra. Och det var tydligt att gruppen från Finland sett fram emot att få träffa sina svenska kolleger. Listan på frågor var lång. Allt från konkreta samtalsmetoder och marknadsföring, till särskilda utmaningar i arbetet diskuterades.

Över förväntan

Nollinjens enhetschef Päivi Sinkkonen berättade att starten gått över förväntan.

Porträtt på enhetschefen
Päivi Sinkkonen,
enhetschef Nollinjen

– På mindre än två år har vi besvarat 12 000 samtal och det är verkligen förvånande med tanke på att vi inte är så kända ännu. Jag trodde att det skulle ta tre månader innan vi fick det första samtalet men det tog bara två timmar och sedan dess har det gått upp hela tiden. Jag tror att det beror på att behovet är stort i Finland. Våld i hemmet är fortfarande lite mer tabu hos oss än det är här i Sverige.

Sammanlagt finns det runt tio så kallade ”krisarbetare” anställda vid stödtelefonen i Tammerfors. De tar emot samtal från båda könen. Bland de samtal som besvarats kommer 88 procent från kvinnor och 12 procent från män. De allra flesta, runt 90 procent, har själva varit utsatta för våld och i en majoritet av fallen är förövaren en partner eller tidigare partner.

– Jag brukar säga att vi är lite som en larmcentral för dem som råkat ut för våld. Många samtal är väldigt svåra och de som ringer gör det ofta när det nyligen har hänt något, berättar Päivi Sinkkonen som dock påpekar att Nollinjen alltid uppmanar den våldsutsatta att själv ringa ambulans eller polis vid behov.

Tolkservice intressant

Hittills besvarar Nollinjen bara samtal på finska, svenska och engelska. Många frågor gällde därför möjligheten att koppla in telefontolk i samtalen så som sker i Sverige. En annan rörde feedback från dem som ringt telefonen. I det fallet kunde den svenska personalen berätta att de har en pärm där de samlar anonyma kommentarer och tack som kommer in.

– Det många säger är att de tycker det är skönt att prata och få bekräftat att det de råkat ut för verkligen är våld. ”Vad bra att ni finns” är en vanlig kommentar, berättade en av medarbetarna från svenska Kvinnofridslinjen.

Bild på gruppen bakifrån

FAKTA Nollinjen/Nollalinja 080-005 005

  • Nollinjen startade i december 2016
  • Verksamheten bedrivs av en ideell organisation, Setlementti Tampere ry, men bekostas med statliga medel. Institutet för hälsa och välfärd står för koordinering, utbildning och utveckling.
  • Bild på affischerNollinjen har i dagsläget runt tio anställda, motsvarande ungefär fem heltidstjänster.
  • Precis som i Sverige är det gratis att ringa och den som ringer kan vara anonym. I samtalen ges i första hand stöd men personalen har även tillgång till ett serviceregister där de bland annat kan se hur många platser det finns på skyddat boende.

Läs mer på www.nollalinja.fi

Nyheter 2018