Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

Att ställa frågor om våld

Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka och identifiera kvinnor som utsätts för våld. Många våldsutsatta kvinnor söker vård upprepade gånger både för akuta skador och kroniska symtom utan att den bakomliggande orsaken kommer fram.

När vårdpersonal får misstankar om att patienten är våldsutsatt och ställer frågan får man ofta ett jakande svar. Det finns emellertid forskning som visar att patienten relativt sällan spontant berättar om sina erfarenheter av våld. Särskilt gäller detta den som lever i ett våldsamt förhållande och känner rädsla för repressalier från den som utövar våldet eller kanske för att eventuella barn ska bli omhändertagna. Forskning har också visat att den stora majoriteten inte har någonting emot att bli tillfrågade av barnmorskor eller läkare om våldserfarenhet. I studier av våldsutsatthet använder man ofta detaljerade frågor där exempel ges på typ av våld; även uttryck för emotionellt våld beskrivs. Det har visat sig att ju fler alternativ som nämns desto fler patienter känner igen sig i situationen vilket genererar fler jakande svar.

Exempel på frågor om våld

Har du någon gång blivit utsatt för att någon slagit dig, knuffat dig, bankat ditt huvud i väggen eller golvet, tagit struptag på dig eller på något annat sätt försökt skada dig?

Har någon hotat att slå dig eller göra andra saker med dig så att du har blivit rädd?

Brukar någon skrika åt dig, säga nedsättande saker till dig eller kontrollera vad du gör eller på annat sätt utnyttja dig?

Har någon tvingat dig till sexuella handlingar mot din vilja eller tvingat dig att bli vittne till sexuella handlingar mot din vilja?

Har du varit utsatt för penetrerande sex mot din vilja?

Är du rädd för någon i din närhet?

Olika syn på vad som är våld

Personal måste vara medveten om att människor definierar våld på olika sätt och att alla inte är överens om vad som är våld. Som svar på frågan om någon har blivit misshandlad kanske vederbörande svarar: ”Nej, men det händer att min son slår mig”.

Personer som lever i missbruk eller utnyttjas i prostitution är oftare än andra utsatta för våld, men kanske inte benämner handlingarna som våld förrän det leder till allvarliga fysiska skador. Kvinnor med psykiska funktionsnedsättningar är en utsatt grupp där det är särskilt viktigt att personal är tydlig med sina frågor och har en medvetenhet som gör att de tillgodogöra sig även patientens svåra och smärtsamma erfarenheter.

Relaterade ämnesguider

Hälso- och sjukvårdens ansvar
Våld i nära relationer
Våldets uttryck och mekanismer
Män som våldtäktsoffer

Fråga om våld som en del av anamnesen

I regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld samt våld i samkönade relationer fick NCK i uppdrag att vidareutveckla metoder för att inkludera frågor om personlig erfarenhet av våld som en del av anamnesen inom hälso- och sjukvården. Uppdraget resulterade i en antologi och ett utbildningsmaterial om att ställa frågor om våld.

Läs mer på temasidorna om att ställa frågan

Fakta

NCK fick i regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld samt våld i samkönade relationer (skr. 2007/08:39) i uppdrag att vidareutveckla metoder för att inkludera frågor om personlig erfarenhet av våld som en del av anamnesen inom hälso- och sjukvården. Syftet med uppdraget var att personal inom hälso- och sjukvården i ett tidigt skede skulle upptäcka kvinnor som var eller hade blivit utsatta för våld genom att frågan skulle ingå som en del i sjukhistorien.