Bemötande och behandling

Det omhändertagande en våldsutsatt patient får av hälso- och sjukvården kan vara avgörande för om hon väljer att berätta om sina upplevelser. Det kan också påverka hennes möjligheter att bearbeta de övergrepp hon varit utsatt för. Att personalen agerar professionellt och empatiskt är därför viktigt.

Världshälsoorganisationen, WHO, har lyft vikten av att förbättra omhändertagandet av våldsutsatta med fokus på deras mänskliga rättigheter. Något som också kan resultera i bättre fysisk och psykisk hälsa.

Bland annat har WHO beskrivit hur vårdpersonalen bör agera när en person som utsatts för övergrepp undersöks. Det handlar bland annat om att inte utöva tvång eller påtryckningar för att förmå offret att genomgå undersökning eller behandling mot personens vilja.

"Clinical Management of Rape Survivors" (2004)

Att patienten själv har rätt att bestämma över vilka medicinska undersökningar och behandlingar som ska genomföras framgår även av patientlagen. För att kunna göra detta behöver hon också få information om vad som ska ske och varför.

Patientlag (2014:821)

Medicinskt omhändertagande

Behovet av vård och behandling bedöms utifrån de skador och symtom som finns. I det akuta skedet är det primära det medicinska omhändertagandet av fysiska skador. Det är den enhet som är relevant för den skada det handlar om som ska ge vård och behandling. Det är viktigt att personalen dokumenterar skador eftersom de kan utgöra stödbevisning i en framtida rättsprocess.

Att ställa frågor om våld och dokumentera svaren som en del av sjukhistorien är även viktigt för att kunna vidta korrekta åtgärder. Dokumentationen kommer till särskilt stor nytta vid upprepad kontakt med sjukvården.

Sena effekter av våldet är svårare att upptäcka än de akuta. Förutsättningarna för att ge adekvat behandling och stöd blir bättre om alla medarbetare har grundläggande kunskap om våldets kopplingar till hälsan. Det kan bland annat handla om att känna till vanliga symtom där våld kan vara en bakomliggande faktor.

Professionellt bemötande

Hälso- och sjukvårdens bemötande har stor betydelse för om patienten vill berätta om sin utsatta situation. Kunnig personal som inte skuldbelägger eller förminskar våldet kan underlätta för kvinnorna att våga berätta.

Personalen bör vara respektfull, öppen, empatisk och lyhörd. Det är viktigt att de bekräftar patientens berättelse. Sjukvårdspersonalen måste vara medveten om att patienten nästan alltid upplever att hon befinner sig i underläge som hjälpsökande.

Det är viktigt att upplysa patienten om hur man kan reagera som en följd av olika former av övergrepp och vilket stöd som går att få. Symtomen kan vara både fysiska och psykiska. Reaktioner kan även komma hos dem som bevittnat våld.

Reaktioner på våld och hot

Bemötande av sexualbrottsoffer

Det finns en risk att människor som söker hjälp efter att ha utsatts för sexuellt våld tycker att kontakten med sjukvården eller rättsväsendet är obehaglig. Det kan vara påfrestande att anmäla sig i receptionen, sitta lång tid i väntrummet före en undersökning eller ett förhör, genomgå detaljerade utfrågningar om händelseförloppet och kroppsundersökning med provtagning samt fotografering.

Traumat som detta för med sig kan förvärra följderna av övergreppet i form av långvariga fysiska och psykiska symtom. Det är därför viktigt att personalen lär sig hur de genom sitt bemötande kan minska risken för negativa reaktioner.

Läs mer på temasidorna om omhändertagande efter sexuella övergrepp

Särskild sårbarhet

Vissa grupper kan vara särskilt sårbara för våld av olika anledningar. Det gäller till exempel kvinnor med funktionsnedsättning, äldre kvinnor, missbrukande kvinnor, hbtq-personer, kvinnor med utländsk härkomst och personer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Mer om bemötandet av dessa grupper hittar du i ämnesguiden om särskild sårbarhet.

Läs mer i ämnesguiden om våldsutsatthet och särskild sårbarhet

Relaterade ämnesguider

Hälso- och sjukvårdens ansvar
• Våld i nära relationer
• Våld i samkönade relationer
• Våldsutsatthet och särskild sårbarhet
• Medicinska och psykosociala konsekvenser av sexuellt våld
• Medicinska och psykosociala konsekvenser av våld i nära relationer
• Världshälsoorganisationen WHO
• Könsstympning
• Rättsväsendets ansvar

NCK har även ett webbstöd för vården för personal inom hälso- och sjukvård och tandvård.