Hedersrelaterat våld och förtryck

Hedersrelaterat våld utmärker sig genom sitt kollektiva uttryck. Kännetecknande för våldet är att det inte utövas av en enskild man mot en enskild kvinna i en parrelation, att det grövsta våldet i regel är välplanerat och att både kvinnor och män kan utsättas. 

Hedersrelaterat våld och handlar i många fall om hot som begränsar en ung persons handlingsutrymme eller rätt att själv välja partner. Den som öppet utmanar eller trotsar den rådande normen anses dra skam över hela familjen och riskerar att straffas fysiskt för att familjen eller ett utökat kollektiv ska återfå det som uppfattas som förlorad heder. Gärningspersonerna är ofta familjemedlemmar, släktingar eller andra medlemmar av gemenskapen.

Forskning visar på ett samband mellan religiositet och hedersrelaterat våld och förtryck. Dock saknas samband med någon specifik religion. Hedersförtryck förekommer inom många kulturer och religioner.

"Hedersrelaterat våld och förtryck – och kunskaps- och forskningsöversikt" (2010) 

Studien "Gift mot sin vilja"

Ungdomsstyrelsen uppskattade 2009 att 70 000 individer i Sverige i åldern 16-25 år upplever att de inte kan välja fritt vem de vill gifta sig med. Uppskattningen gjordes utifrån resultatet i en enkätundersökning. 6,6 procent av de unga kvinnorna och 3,8 procent av de unga männen kände av sådana begränsningar. Enligt studien är det mycket vanligare med begränsningar i valet av framtida partner i familjer med utländsk bakgrund än svensk. Flickor med utländsk bakgrund är de som oftast säger att de har begränsningar eller villkor.

"Gift mot sin vilja" (2009) 

Hedersrelaterat våld och mäns våld mot kvinnor

Hedersrelaterat våld diskuteras ofta som en fråga om mäns våld mot kvinnor. I likhet med mäns våld mot kvinnor i nära relationer är den kontroll som de våldsutsatta utsätts för av förövarna stark. Kontrollen begränsar handlingsfriheten i både det privata och det offentliga. 

Men det finns även skillnader. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer utförs främst individuellt (av en förövare) och fördöms kollektivt. Hedersrelaterat våld å sin sida utförs ofta kollektivt (av flera) och våldet är i vissa fall socialt accepterat inom en begränsad gemenskap.

FN:s och den svenska regeringens definition

Heder definieras av FN som en del av en traditionell familjeideologi som ställer upp villkor för kvinnors sexualitet och familjeroll. Identiteter och handlingar som bryter mot dessa normer, exempelvis otrohet, sex före äktenskapet, att umgås med ”fel” personer och i vissa fall även att bli våldtagen, kan leda till bestraffningar och även dödligt våld.

Den svenska regeringen har tagit initiativ till en rad utredningar, kartläggningar och forskning inom området. Regeringens definition av hedersrelaterat våld och förtryck är att det har sin grund i kulturella föreställningar om kön, makt och sexualitet. På det sättet liknar det mäns våld mot kvinnor i nära relationer i stort. I hederstänkandet står dock föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus. Familjens rykte och anseende anses hänga ihop med hur flickor och kvinnor beter sig eller påstås bete sig. Kontrollen kan sträcka sig från begränsningar i vardagen till hot och våld, ibland även dödligt våld. Regeringen tar också upp att även pojkar samt homosexuella, bisexuella och personer med könsöverskridande identitet och uttryck kan drabbas.

Se "Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer". Skr. 2007/08:39 (2007)  

Läs mer i ämnesguiden om Begreppet heder

Dold utsatthet

Våldets kollektiva karaktär gör att gränserna mellan offer och förövare blir otydliga. De som medverkar till förtrycket kan själva vara utsatta. Det kan till exempel vara mödrar och unga män som känner sig pressade att sätta familjen före individen. 

Om man bara talar om unga kvinnor som offer och invandrade män som förövare blir det omöjligt att se att även andra personer kan vara utsatta för våld. Här bör särskilt hbtq-personer nämnas. En intervjustudie från RFSL Ungdom och ALMAeuropa visar att det nästan helt saknas skyddsnät för personer som drabbas av hedersrelaterat våld på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet. 

"Våld mot hbtq-personer – en kunskaps- och forskningsöversikt" (2018) 

Detta är områden där forskning till stor del saknas. Mer forskning behövs också när det gäller hur socialtjänsten och andra myndigheter bemöter våldsutsatta som lever med en hedersproblematik eller riskerar att giftas bort mot sin vilja.

Relaterade ämnesguider

Begreppet heder
Mänskliga rättigheter
Särskild utsatthet
Hbtq-begreppet och heterosexualitet