Kommunernas kvinnofridsarbete

Enligt lagen ska våldsutsatta kvinnor som söker stöd och hjälp få det oavsett i vilken kommun de bor. 

Socialtjänstlagen säger att kommunen har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Det kan handla om omsorg, vård och service, upplysningar, råd, ekonomisk hjälp och annat bistånd. 

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer som kom 2014 förtydligar kommunens ansvar. Bland annat skärptes kommunernas ansvar att ingripa när ett barn misstänks ha blivit utsatt för våld eller bevittnat våld av en närstående. Socialnämnden i kommunen ska också bedöma risken för att barnet kommer att utsättas för eller bevittna ytterligare våld.

"Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer. SOSFS 2014:4" (2014) 

I april 2015 publicerade Socialstyrelsen en reviderad version av handboken Våld. Den är tänkt att vara ett stöd i socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Handboken är ett komplement till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. 

"Våld – Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer" (2016)

Stora skillnader mellan kommuner

Forskning, även på senare år, visar att det finns många skillnader i det stöd som socialtjänsten erbjuder. Det handlar både om formerna för stödet och omfattningen. Våldsutsatta i vissa kommuner kan till exempel få samtalsstöd medan våldsutsatta i andra kommuner inte erbjuds någon behandling alls. Även möjligheterna att få hjälp med boende skiljer sig åt.

"Det besvärliga våldet. Socialtjänstens stöd till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer" (2016)

Öppna jämförelser

Varje år sedan 2012 genomför Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) så kallade öppna jämförelser om kommunernas stöd till brottsoffer. Samtliga kommuner och stadsdelarna i Malmö, Göteborg och Stockholm får besvara en enkät. 

Svaren belyser olika aspekter av kvalitet, resultat och effektivitet inom socialtjänstens områden. Jämförelserna fokuserar framför allt på stöd till kvinnor och män som är utsatta för våld av närstående. Men även barn som bevittnat eller utsatts för våld av närstående. 

Resultaten för 2018 visade bland annat att fler kommuner uppger att de under det senaste året har genomfört fortbildning om våld i nära relationer för handläggare som utreder våldsutsatta vuxna (93 procent) respektive barn som utsatts för eller bevittnat våld (86 procent).  

"Öppna jämförelser av våld i nära relationer" (Socialstyrelsen 2018)

Få följer upp resultaten av insatser

Kommunernas samverkan med externa aktörer som vuxenpsykiatrin, ungdomsmottagningar, primärvården och polisen behöver dock utvecklas ytterligare.

Endast 15 procent av kommunerna hade en skriftlig rutin för att säkra skolgången för barn som bor med en förälder i skyddat boende.

Det är också få kommuner, 10 procent, som systematiskt följer upp resultaten av insatser till våldsutsatta vuxna.

Svarsfrekvensen på enkäten 2018 var 92 procent. 

Tillgång till skyddat boende

Öppna jämförelser 2018 visade också att de flesta kommuner erbjuder skyddat boende. Skyddat boende med biståndsbeslut för kvinnor som utsatts för våld fanns i 98 procent av kommunerna. 91 procent av kommunerna har också svarat att det fanns skyddade boenden för våldsutsatta män.

En tidigare kartläggning av skyddade boenden som Socialstyrelsen gjorde 2013 visade dock att få har kommunala boenden. Istället drev ideella organisationer 71 procent av de skyddade boendena. Cirka en femtedel drevs i kommunal regi och 8 procent av privata aktörer. Totalt fanns det 206 skyddade boenden i Sverige enligt kartläggningen.

"Kartläggning av skyddade boenden i Sverige" (2013)

Arbete med våldsutövande män

Sveriges kommuner och landsting (SKL) har uttryckt att de vill se ett större fokus på arbete med våldsutövare. Det blir allt fler verksamheter som arbetar med våldsutövare ute i kommunerna. Det finns också ett stort intresse för att arbeta med frågorna. SKL anser dock att verksamheten behöver få statlig finansiering och bli tydligt reglerad.

"Förändringsarbete med våldsutövande män" (2017) 

SKL påpekar dock att kommunerna inte har någon formell skyldighet att ge insatser och stöd till våldsutövare. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd står det att socialnämnden bör kunna erbjuda våldsutövare insatser som syftar till att de förändrar sitt beteende.

Relaterade ämnesguider

Våld i nära relationer
• Barn som upplever våld
• Våldsutsatthet och särskild sårbarhet
• Våld i samkönade relationer
• Förövare
• Våldsförebyggande arbete

NCK har även ett Webbstöd för kommuner för dig som arbetar i kommunal verksamhet med frågor om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.  

Framgångsfaktorer

År 2016 publicerade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en undersökning av utvecklingen av kommunernas arbete mot våld i nära relationer. Där identifierades fem olika framgångsfaktorer i kvinnofridsarbetet. De var:

  • många vägar in för våldsutsatta,
  • direkt och adekvat stöd och hjälp erbjuds,
  • kvinnofridsarbete integreras i ordinarie strukturer (bedrivs inte i projektform),
  • samverkan med andra samhällsaktörer och,
  • nationellt stöd.