Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

Kommunernas kvinnofridsarbete

Enligt lagen ska våldsutsatta kvinnor som söker stöd och hjälp få det oavsett i vilken kommun de bor. Men utvärderingar och forskning visar att omfattningen av stödet varierar stort.

Socialtjänstlagen säger att kommunen har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver, såsom omsorg, vård och service, upplysningar, råd, ekonomisk hjälp och annat bistånd. 

Kommunens ansvar förtydligades i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer som trädde i kraft i oktober 2014. Bland annat skärptes kommunernas ansvar att ingripa när ett barn misstänks ha blivit utsatt för våld eller bevittnat våld av en närstående. Socialnämnden i kommunen ska också bedöma risken för att barnet kommer att utsättas för eller bevittna ytterligare våld, enligt föreskrifterna.

"Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer. SOSFS 2014:4" (2014) 

I april 2015 publicerade Socialstyrelsen en reviderad version av handboken Våld. Den är tänkt att vara ett stöd i socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Handboken är ett komplement till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. 

"Våld – Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer" (2016)

Stora skillnader

Forskning, även på senare år, visar att det finns många skillnader i det stöd som erbjuds av socialtjänsten. Det handlar både om formerna för stödet och omfattningen. Våldsutsatta i vissa kommuner kan till exempel få samtalsstöd medan våldsutsatta i andra kommuner inte erbjuds någon behandling alls. Även möjligheterna att få hjälp med boende skiljer sig åt.

"Det besvärliga våldet. Socialtjänstens stöd till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer" (2016)

Öppna jämförelser

Varje år sedan 2012 genomför Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) så kallade öppna jämförelser om kommunernas stöd till brottsoffer. Samtliga kommuner och stadsdelarna i Malmö, Göteborg och Stockholm får besvara en enkät. 

Svaren belyser olika aspekter av kvalitet, resultat och effektivitet inom socialtjänstens områden. Jämförelserna fokuserar framför allt på stöd till kvinnor och män som är utsatta för våld av närstående. Men även barn som bevittnat eller utsatts för våld av närstående. 

Resultaten för 2017 visade förbättringar inom ett antal områden. Till exempel var 83 procent av kommunerna tillgängliga utanför kontorstid och hade inrättat socialjourer bemannade med socionomer. 

"Öppna jämförelser av våld i nära relationer" (Socialstyrelsen 2017)

Få följer upp resultaten av insatser

Kommunernas samverkan med externa aktörer som vuxenpsykiatrin, ungdomsmottagningar, primärvården och polisen behöver dock utvecklas ytterligare.

Endast 14 procent av kommunerna hade en skriftlig rutin för att säkra skolgången för barn som bor med en förälder i skyddat boende.

Det är också få kommuner, 9 procent, som systematiskt följer upp resultaten av insatser till våldsutsatta barn och vuxna. Svarsfrekvensen på enkäten 2017 var nära 95 procent. 

Tillgång till skyddat boende

Öppna jämförelser 2017 visade också att de flesta kommuner erbjuder skyddat boende. Skyddat boende med biståndsbeslut för kvinnor som utsatts för våld fanns i 98 procent av kommunerna. 86 procent av kommunerna har också svarat att det fanns skyddade boenden för våldsutsatta män.

En tidigare kartläggning av skyddade boenden som gjordes av Socialstyrelsen 2012 visade dock att få har kommunala boenden. Istället drevs skyddade boenden i 71 procent av fallen av ideella organisationer, cirka en femtedel drevs i kommunal regi och 8 procent av privata aktörer. Totalt fanns det 206 skyddade boenden i Sverige enligt kartläggningen.

"Kartläggning av skyddade boenden i Sverige" (2013)

Våldsutövande män

Sveriges kommuner och landsting (SKL) har uttryckt att de vill se ett större fokus på arbete med våldsutövare. Det blir allt fler verksamheter som arbetar med våldsutövare ute i kommunerna. Det finns också ett stort intresse för att arbeta med frågorna. 

SKL påpekar dock att kommunerna inte har någon formell skyldighet att ge insatser och stöd till våldsutövare. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd står det att socialnämnden bör kunna erbjuda våldsutövare insatser som syftar till att de förändrar sitt beteende.

Relaterade ämnesguider

Våld i nära relationer
Barn som upplever våld
Våldsutsatthet och särskild sårbarhet
Våld i samkönade relationer
Förövare
Socialtjänstens lagstadgade ansvar

Framgångsfaktorer

År 2016 publicerade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en undersökning av utvecklingen av kommunernas arbete mot våld i nära relationer. Där identifierades fem olika framgångsfaktorer i kvinnofridsarbetet. De var:

  • många vägar in för våldsutsatta,
  • direkt och adekvat stöd och hjälp erbjuds,
  • kvinnofridsarbete integreras i ordinarie strukturer (bedrivs inte i projektform),
  • samverkan med andra samhällsaktörer och,
  • nationellt stöd.