Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

Kommunernas kvinnofridsarbete

2007 fick Socialstyrelsen inom ramen för regeringens handlingsplan (Skr. 2007/08:39) i uppdrag att effektivisera kommunernas arbete mot könsrelaterat våld. Målet var bland annat att arbetet ska bli mer målinriktat, strukturerat och samordnat.

Uppdraget slår även fast att våldsutsatta kvinnor som söker stöd och hjälp ska få det oavsett i vilken kommun de bor i. Utvärderingar och tillsyner har visat att det finns skillnader i vilken hjälp våldsutsatta kvinnor och deras barn får beroende på var de bor, vilket bland annat beror på brister i rutiner och riktlinjer. Samma studier fastslår att det är viktigt att kommunerna har uppföljningsbara mål, kunskap om förekomst av våld samt kompetensutveckling för personalen.

I april 2015 publicerade Socialstyrelsen en reviderad version av handboken Våld, som ska vara ett stöd i socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Handboken är ett komplement till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOFS 2014:4) om våld i nära relationer. 

Öppna jämförelser

Varje år sedan 2012 genomför Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) på uppdrag av regeringen så kallade öppna jämförelser om kommunernas stöd till brottsoffer. Samtliga kommuner och stadsdelarna i Malmö, Göteborg och Stockholm får besvara en enkät vars svar ska belysa olika aspekter av kvalitet, resultat och effektivitet inom socialtjänstens områden. Jämförelserna har framför allt fokus på stöd till kvinnor och män som är utsatta för våld av närstående samt barn som bevittnat eller utsatts för våld av eller mot närstående. 

Resultaten för 2017 visade förbättringar inom ett antal områden. Till exempel var 83 procent av kommunerna tillgängliga även utanför kontorstid och hade inrättat socialjourer bemannade med socionomer. 

Kommunernas samverkan med externa aktörer som vuxenpsykiatrin, ungdomsmottagningar, primärvården och polisen, behöver dock utvecklas ytterligare. Endast 14 procent av kommunerna har en skriftlig rutin för att säkra skolgången för barn som bor med en förälder i skyddat boende. Det är också få kommuner, nio procent, som systematiskt följer upp resultaten av insatser till våldsutsatta barn och vuxna.

Svarsfrekvensen på enkäten 2017 var nära 95 procent. Resultaten publiceras på Socialstyrelsens webbplats så att det ska gå att göra jämförelser mellan olika kommuner och stadsdelar. 

Betoning på bemötande

Av utvärderingar framgår att socialtjänstens satsningar fokuserar på sekundärpreventivt arbete i form av skyddat boende och stödsamtal. I det arbetet ingår också att stärka kunskapen hos socialtjänstens personal. Mindre arbete görs när det gäller "primärpreventiva" insatser, det vill säga att stoppa våldet i sig, och få kommuner kopplar idag ihop sitt jämställdhetsarbete med kvinnofridsarbetet.

Regeringens uppdrag och kartläggningen ”Utveckling pågår”

Under 2008- 2009 genomförde länsstyrelserna och Socialstyrelsen en gemensam nationell tillsyn där 80 av landets nämnder och kommuner granskades. Tillsynen visar att allvarliga brister finns men också att utvecklingen går åt rätt håll i många kommuner.

Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) kartläggning av kvinnofridsarbetet i Sverige från 2009 visar liknande resultat. 89 procent av kommunerna (257 kommuner) och 17 landsting deltog i enkätstudien, vilken understryker att samverkan och att frågan ges praktisk och politisk prioritet är viktiga framgångsfaktorer i kvinnofridsarbetet. Kommunerna bör även ha information till våldsutsatta personer, handlingsplaner, systematisk kunskapsinsamling, uppföljning samt uppsökande arbete.

Skillnader i hur kommunerna tar sitt ansvar

Av länsstyrelsernas och Socialstyrelsens tillsyn framgår att 75 av 80 granskade kommuner har information för våldsutsatta kvinnor även om informationens omfattning och utformning varierar. En majoritet av kommunerna handlägger ärenden i enlighet med gällande lag. Brister finns dock i stödet till särskilt sårbara våldsutsatta kvinnor såsom kvinnor med missbruksproblem, funktionsnedsättning, utländsk bakgrund samt personer i samkönade relationer. Det föreligger även brister i olika kommuner, bland annat när det gäller kunskap om problemens omfattning samt rutiner för samverkan både inom och mellan kommuner. Äldre som utsatts för våld uppmärksammas sällan inom socialtjänsten och få kommuner har kompetens eller fungerande rutiner inom äldreomsorgen. Bättre ställt är det inom individ- och familjeomsorgen som ofta har kompetens om våldsutsatthet. Kunskap rörande hedersrelaterat våld har generellt förbättrats i kommunerna.

Våldsutövande män

Av SKL:s kartläggning framgår att nästan hälften av kommunerna (46 procent) saknar insatser för våldsutövande män, vilket ska jämföras med knappt 15 procent enligt Socialstyrelsens och länsstyrelsernas tillsyn. Båda utvärderingarna visar att insatserna varierar mellan olika kommuner och att specialistkompetens endast erbjuds i ett fåtal kommuner. I andra fall hänvisas våldsutövande män till hälso- och sjukvårdens psykiatriska mottagningar, till familjerådgivning eller socialsekreterare samt till ideella föreningar och mansjourer.

Stöd till barn som bevittnat våld

I fråga om barn som bevittnar våld finns det enligt tillsynen brister när det gäller att bedöma barnets situation och behov samt skillnader mellan kommunerna i arbetet med utredningar, dokumentation och insatser. Socialtjänsten behöver även bli bättre på att beakta barnets skydds- och omsorgsbehov samt barnets rätt att komma till tals i såväl förhandsbedömning som utredning.

Skyddat boende och brister i samverkan

SKL:s kartläggning visar även att en majoritet av kommunerna erbjuder skyddat boende, men att få har kommunala boenden. Istället erbjuds skyddat boende genom ideella kvinnojourer. Färre än hälften av kommunerna erbjuder stöd- och skyddsinsatser som riktar sig till kvinnor och deras barn som upplevt våld. Vidare saknas ofta rutiner för hur samverkan ska ske såväl inom kommunen som med andra myndigheter och organisationer, rutiner för ärendehandläggning som rör personer med skyddade personuppgifter samt utredningar och dokumentation.

Relaterade ämnesguider

Våld i nära relationer
Barn som upplever våld
Våldsutsatthet och särskild sårbarhet
Våld i samkönade relationer
Förövare

Fakta

8 av 15 uppdrag som Socialstyrelsen har fått inom ramen för regeringens handlingsplan från 2007 om att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck och våld i samkönade relationer handlar om att öka socialtjänstens möjligheter att ge bättre stöd och hjälp till kvinnor som utsatts för våld och barn som bevittnat våld.