Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

Socialtjänstens insatser

Socialtjänsten är den myndighet som har det främsta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Ansvaret är stadgat i Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL).

De insatser som socialtjänsten erbjuder våldsutsatta kvinnor varierar, men de flesta kommuner ger rådgivning, stödsamtal och ekonomiskt bistånd. Socialtjänsten kan också förmedla kontakt med lokala kvinnojourer och bistå med tillfälligt skyddat boende. Hjälpen ska anpassas efter individens särskilda behov.

Ekonomiskt bistånd

En våldsutsatt person som kommer i kontakt med socialtjänsten, kan i samband med ett uppbrott vara i behov av finansiellt bistånd för att klara sitt och eventuellt sina barns uppehälle. Hon kan vara i behov av hjälp för att reda upp sin ekonomiska situation, men även i det akuta skedet behöva hjälp med pengar till mat och andra nödvändiga varor för sig själv och eventuella barn. Ekonomisk hjälp för tandvård om kvinnan har fått tänderna utslagna är ett konkret exempel på hjälpinsats.

Vid bedömningen av ansökan om ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. SoL ska Socialnämnden beakta behov av stöd och hjälp hos kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående. Socialnämnden får göra undantag från riksnormen och beräkna kostnader till en högre nivå bland annat om den enskilde har tillfälligt höga kostnader som beror på att han eller hon är eller har varit utsatt för våld eller andra övergrepp av närstående eller för något annat brott.

Skyddat boende

I en akut situation kan våldsutsatta och deras barn behöva ett tillfälligt skyddat boende för att fly från våld och hot. I några kommuner har särskilda boenden för våldsutsatta kvinnor byggts upp i kommunens regi. Ofta ger kommunen ersättning för boende som drivs av ideella kvinnojourer. Ofta är dock uppföljningen bristfällig av de kvinnor som kommunen har hänvisat till kvinnojourer. Enligt en kartläggning av Socialstyrelsen drivs 71 procent av landets skyddade boenden av ideella organisationer. Kartläggningen visar också att ungefär hälften av Sveriges kommuner saknar skyddat boende i den egna kommunen.

Stöd och råd

Vid misstanke om att en kvinna har utsatts för våld är det viktigt att hon får möjlighet till samtal i enrum. Att tala med kvinnan om hennes hemsituation eller fråga om hon är utsatt för våld i mannens närvaro kan medföra en ökad risk för att utsättas för ytterligare våld eller andra repressalier. Beslutet att lämna en våldsam relation kan vara en process som kräver tid och det är viktigt att bemöta en våldsutsatt person med förståelse och respekt. En längre tids misshandel kan ge upphov till starka känslor av skuld och skam som behöver bearbetas för att kvinnan ska återta sin självkänsla och kontrollen över sitt liv. Socialtjänstens insatser kan då ske i form av stödsamtal.

Polisanmälan

Socialtjänsten får inte, med undantag för särskilt allvarliga brott, göra en polisanmälan om den våldsutsatta inte samtycker till det. De kan däremot bistå med information om hur en anmälan går till och vilka möjligheter det finns att få skydd och ansöka om besöksförbud.

Utredning och dokumentation

En ansökan om bistånd ska omedelbart utredas enligt 11 kap 1 § SoL. Av utredningen ska framgå vad ansökan gäller liksom andra uppgifter av betydelse för bedömningen. Utredningen leder fram till ett beslut om bifall eller avslag på ansökan. Avslagsbeslut ska delges skriftligen och åtföljas av information om hur beslutet kan överklagas, så kallad besvärshänvisning. Det är mycket viktigt och handlar om den enskildes rättssäkerhet. Det som inte enbart är av rådgivande karaktär ska dokumenteras och den det gäller har rätt att ta del av det som står i akten.

Sekretess

Socialtjänsten har tystnadsplikt som får brytas om den som ärendet berör samtycker till det. Sekretessen kan även brytas om den enskilde har varit utsatt för sådant våld att det kan leda till ett fängelsestraff på minst 1 år. Det framgår av 10 kap. 23 § Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Relaterade ämnesguider

Kommunernas kvinnofridsarbete
Vad säger lagen?
Våld i nära relationer
Våld i samkönade relationer
Våldsutsatthet och särskild sårbarhet
Hedersrelaterat våld och förtryck

Fakta

Den 1 oktober 2014 började Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer att gälla. Bland annat skärptes kommunernas ansvar att ingripa när ett barn misstänks ha blivit utsatt för våld eller bevittnat våld av en närstående. Socialnämnden i kommunen ska också bedöma risken för att barnet kommer att utsättas för eller bevittna ytterligare våld, enligt föreskrifterna.

De allmänna råden kom 2009. Nu är flera av dem föreskrifter och det betyder att de nu är rättsligt bindande istället för vägledande. Nytt i föreskrifterna är också att de gäller hälso- och sjukvården samt tandvården, och inte enbart socialnämnden.

Socialstyrelsens bok "Våld – Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer" är ett komplement till föreskrifterna och de allmänna råden.