Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

Socialtjänstens insatser

Socialtjänsten är den myndighet som har det främsta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Ansvaret är stadgat i socialtjänstlagen.

Socialtjänstlagen 2001:453

De insatser som socialtjänsten erbjuder våldsutsatta kvinnor varierar, men de flesta kommuner ger rådgivning, stödsamtal och ekonomiskt bistånd. Socialtjänsten kan också förmedla kontakt med lokala kvinnojourer och bistå med tillfälligt skyddat boende. Hjälpen ska anpassas efter individens särskilda behov.

Ekonomiskt bistånd

En våldsutsatt person som kommer i kontakt med socialtjänsten kan i samband med ett uppbrott behöva hjälp med ekonomin för att klara sitt och eventuella barns uppehälle. Hon kan vara i behov av hjälp för att reda upp sin ekonomiska situation. Men även behöva pengar till mat och andra nödvändiga varor för sig själv och eventuella barn i ett akut skede. Ekonomisk hjälp för tandvård om kvinnan har fått tänderna utslagna är ett konkret exempel på en hjälpinsats.

Vid bedömningen av ansökan om ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. SoL ska Socialnämnden beakta behov av stöd och hjälp hos kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående. Socialnämnden har möjlighet att göra undantag från riksnormen. Kostnader kan beräknas till en högre nivå bland annat om den enskilde har tillfälligt höga utgifter. Det ska då röra sig om utgifter som beror på att han eller hon är eller har varit utsatt för våld eller andra övergrepp av en närstående eller för något annat brott.

Skyddat boende

I en akut situation kan våldsutsatta och deras barn behöva ett tillfälligt skyddat boende för att fly från våld och hot. I några kommuner har särskilda boenden för våldsutsatta kvinnor byggts upp i kommunens regi. Ofta ger kommunen ersättning för boende som drivs av ideella kvinnojourer. 

Det är dock vanligt att uppföljningen brister av de kvinnor som kommunen har hänvisat till kvinnojourer. Enligt en kartläggning av Socialstyrelsen från 2013 drevs 71 procent av landets skyddade boenden av ideella organisationer. Kartläggningen visade också att ungefär hälften av Sveriges kommuner saknar skyddat boende i den egna kommunen.

"Kartläggning av skyddade boenden i Sverige" (2013)

Stöd och råd

Vid misstanke om att en kvinna har utsatts för våld är det viktigt att hon får möjlighet till samtal i enrum. Att tala med kvinnan om hennes hemsituation eller fråga om hon är utsatt för våld i mannens närvaro kan medföra en ökad risk för att hon utsätts för ytterligare våld eller andra repressalier. 

Beslutet att lämna en våldsam relation kan vara en process som kräver tid och det är viktigt att bemöta en våldsutsatt person med förståelse och respekt. En längre tids misshandel kan ge upphov till starka känslor av skuld och skam som behöver bearbetas för att kvinnan ska återfå sin självkänsla och kontrollen över sitt liv. Socialtjänstens insatser kan då ske i form av stödsamtal.

Polisanmälan

Socialtjänsten får inte, med undantag för särskilt allvarliga brott, göra en polisanmälan om den våldsutsatta inte samtycker till det. De kan däremot bistå med information om hur en anmälan går till och vilka möjligheter det finns att få skydd och ansöka om besöksförbud.

Utredning och dokumentation

En ansökan om bistånd ska omedelbart utredas enligt 11 kap 1 § SoL. Av utredningen ska framgå vad ansökan gäller liksom andra uppgifter av betydelse för bedömningen. Utredningen leder fram till ett beslut om bifall eller avslag på ansökan. Avslagsbeslut ska delges skriftligen och åtföljas av information om hur beslutet kan överklagas, så kallad besvärshänvisning. Det är mycket viktigt och handlar om den enskildes rättssäkerhet. Det som inte enbart är av rådgivande karaktär ska dokumenteras och den det gäller har rätt att ta del av det som står i akten.

Sekretess

Socialtjänsten har tystnadsplikt som får brytas om den som ärendet berör samtycker till det. Sekretessen kan även brytas om den enskilde har varit utsatt för sådant våld att det kan leda till ett fängelsestraff på minst ett år för förövaren. 

10 kap. 23 § offentlighets- och sekretesslagen 2009:400

Relaterade ämnesguider

Kommunernas kvinnofridsarbete
Vad säger lagen?
Våld i nära relationer
Våld i samkönade relationer
Våldsutsatthet och särskild sårbarhet
Hedersrelaterat våld och förtryck

Socialstyrelsens publikationer

Den 1 oktober 2014 började Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer att gälla. Bland annat skärptes kommunernas ansvar att ingripa när ett barn misstänks ha blivit utsatt för våld eller bevittnat våld av en närstående. Socialnämnden i kommunen ska också bedöma risken för att barnet kommer att utsättas för eller bevittna ytterligare våld, enligt föreskrifterna.

Nytt i föreskrifterna är också att de gäller hälso- och sjukvården samt tandvården, och inte enbart socialnämnden.

"Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer. SOSFS 2014:4" (2014)

Socialstyrelsens handbok är ett komplement till föreskrifterna och de allmänna råden. 

"Våld – Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer" (2016)