Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

Mäns våld mot kvinnor – ett globalt perspektiv

Mäns våld mot kvinnor definieras av FN som alla former av könsrelaterat våld som leder till, eller troligen kommer att leda till, fysisk, sexuell eller psykisk skada alternativt lidande för kvinnor, inklusive hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, både i det offentliga och i det privata.

Världshälsoorganisationen, WHO, uppskattar i en rapport från 2005 att mellan 30 och 60 procent av alla kvinnor någon gång under sin livstid har utsatts för fysiska och/eller sexuella övergrepp. I en sammanställning av forskning från 2013 uppskattar organisationen att 35 procent av världens kvinnor har utsatts för fysiskt eller sexuellt våld av en partner och/eller sexuellt våld av en annan person än en partner. 
Läs om mäns våld mot kvinnor – ett globalt perspektiv

Europarådets arbete mot våld

Europarådet är en mellanstatlig europeisk samarbetsorganisation. Den delar flagga och officiell sång med EU, men har en annan funktion. 
Läs om Europarådets arbete mot våld

Istanbulkonventionen

Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet, även kallad Istanbulkonventionen, öppnades för undertecknande vid ett ministermöte I Istanbul i maj 2011. Sverige undertecknade konventionen samma dag och i november 2014 trädde den i kraft i Sverige. 
Läs om Istanbulkonventionen

EU:S ARBETE MOT VÅLD

Enligt artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska EU verka för att bekämpa alla former av våld i hemmet och medlemsstaterna bör vidta alla nödvändiga åtgärder för att bestraffa våldshandlingar och skydda brottsoffren. 
Läs om EU:s arbete mot våld

FN:S ARBETE MOT VÅLD

1946, ett år efter bildandet av Förenta Nationerna, inrättades FN:s kvinnokommission. Den har sedan dess haft ett övergripande ansvar för att driva utvecklingen för jämställdhet.
Läs om FN:s arbete mot våld

Global folkhälsa

Mäns våld mot kvinnor definieras av Världshälsoorganisationen (WHO) som ett utbrett folkhälsoproblem och en kränkning av de mänskliga rättigheterna. 
Läs om global folkhälsa

Mänskliga rättigheter

De mänskliga rättigheterna är en del av folkrätten och reglerar statens makt över individen. Rättigheterna gäller för alla människor över hela världen oavsett härkomst, kultur eller specifik situation. 
Läs om mänskliga rättigheter

VÅLD SOM PRIVAT ELLER POLITISK FRÅGA

Mäns våld mot kvinnor betraktades länge som ett marginellt problem och en individuell angelägenhet tillhörande den privata sfären – ett synsätt som har påverkat de politiska möjligheterna att diskutera och effektivt arbeta mot våldets orsaker och konsekvenser. 
Läs om våld som privat eller politisk fråga

Världshälsoorganisationen WHO

Världshälsoorganisationen (WHO) är ett FN-organ med uppgift att samla information om och förbättra den globala folkhälsan. Enligt WHO är könsrelaterat våld ett utbrett folkhälsoproblem och en fråga om mänskliga rättigheter. 
Läs om Världshälsoorganisationen WHO