Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

Europarådets arbete mot våld

Europarådet är en mellanstatlig europeisk samarbetsorganisation. Den delar flagga och officiell sång med EU, men har en annan funktion.

Europarådets primära åtagande är att skydda mänskliga rättigheter, demokratin och rättssäkerheten. Rådet har i dagsläget 47 medlemsländer. Alla stater som är medlemmar i EU är även medlemmar i Europarådet. 

Arbetet mot våld mot kvinnor

Frågan om våld mot kvinnor och våld i hemmet har sedan länge varit på Europarådets dagordning. Redan 1993 diskuterades strategier för eliminering av våld mot kvinnor vid en ministerkonferens. År 2002 antog Europarådets ministerkommitté en rekommendation om skydd för kvinnor mot våld. Medlemsstaternas implementering av rekommendationen har granskats vid fyra tillfällen. 

Vid ett högnivåmöte 2005 beslutade medlemsstaternas regerings- och statschefer om en kampanj mot våld mot kvinnor. Kampanjen övervakades av en handlingsgrupp och Europarådets parlamentariska församling medverkade. En av slutsatserna i handlingsgruppens slutrapport var behovet av en konvention om att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor. 2008 tillsattes en kommitté med uppgift att ta fram förslag på rättsligt bindande instrument rörande förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet. Under 2009 och 2010 pågick arbetet med att ta fram en konventionstext.

Konvention mot våld mot kvinnor (Istanbulkonventionen)

Vid Europarådets ministermöte i maj 2011 undertecknade Sverige Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, även kallad Istanbulkonventionen. I ingressen understryks att förebyggandet av våld är avgörande för att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män. Konventionen är juridiskt bindande och innehåller bland annat bestämmelser om förebyggande åtgärder, skydd och stöd. Rörande förebyggande åtgärder återfinns bland annat bestämmelser om utbildningsinsatser och utbildning av vissa yrkesgrupper som kommer i kontakt med brottsoffer och förövare. Rörande skydd och stöd återfinns bland annat en bestämmelse om nationella hjälptelefoner. 

Våld mot kvinnor definieras i Istanbulkonventionen som ”ett brott mot de mänskliga rättigheterna och en form av diskriminering av kvinnor och avser varje fall av könsrelaterat våld som leder till, eller troligen kommer att leda till, fysisk, sexuell, psykisk eller ekonomisk skada eller fysiskt, sexuellt, psykiskt eller ekonomiskt lidande för kvinnor, inbegripet hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, oavsett om det sker i ett offentligt eller privat sammanhang” (artikel 3.a.). 

Konventionen trädde i kraft den 1 november 2014 i Sverige. Tillämpningen av Istanbulkonventionen ska övervakas av en Expertgrupp för bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, även kallad GREVIO. För att se vilka länder som har ratificerat konventionen se Europarådets webbplats

Konvention mot människohandel

I juni 2010 ratificerade Sverige Europarådets konvention om bekämpande av människohandel. I konventionen definieras människohandel på samma sätt som i det så kallade Palermoprotokollet som antagits av FN:s generalförsamling. Syftet med konventionen är bland annat att effektivisera medlemsstaternas arbete mot människohandel och konventionen inkluderar bestämmelser om hjälp och skydd för de brottsutsatta. Konventionen tillhandahåller också en övervakningsmekanism (GRETA) för att säkerställa ett effektivt genomförande av bestämmelserna i medlemsstaterna. GRETA ska regelbundet publicera rapporter om hur implementeringen av konventionen fortskrider. År 2014 publicerades den första rapporten om Sveriges implementering av konventionen

Konvention om skydd för barn

Den 1 juli 2013 ratificerade Sverige Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp (Lanzarotekonventionen). Syftet med konventionen är bland annat att främja såväl nationellt som internationellt samarbete och att öka skyddet för brottsoffren. För att uppfylla åtagandena i konventionen har Sverige avskaffat kravet på dubbel straffbarhet vid köp av sexuella handlingar av barn och utnyttjande av barn för sexuell posering. Likaså har reglerna för åtalspreskription ändrats för utnyttjande av barn för sexuell posering. Enligt gällande lag börjar preskriptionstiden att löpa först den dag barnet fyller eller skulle ha fyllt 18 år. 

År 2015 publicerades den första rapporten om implementeringen av Lanzarotekonventionen. Tretton länder, inklusive Sverige, hade ratificerat konventionen efter det att övervakningsrundan påbörjats och omfattas därför inte av granskningen. 

relaterade ämnesguider

• Mäns våld mot kvinnor – ett globalt perspektiv
• FN:s arbete mot våld
• EU:s arbete mot våld
• Människohandel för sexuella ändamål
Istanbulkonventionen

Fakta

Europarådet som ligger i Strasbourg i Frankrike bildades 1949 av tio länder i Västeuropa, däribland Sverige, som ett svar på andra världskrigets grymheter. Europarådets beslutsfattande och verkställande organ är ministerkommittén. Den svenska regeringen, liksom övriga medlemsländers regeringar, representeras av utrikesministern i ministerkommittén.

Europadomstolen, den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, är en del av Europarådet. Europadomstolen kan pröva staternas skyldighet att leva upp till sina åtaganden enligt Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Domstolens avgöranden är rättsligt bindande för den berörda staten.