Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

FN:s arbete mot våld

1946, ett år efter bildandet av Förenta Nationerna, inrättades FN:s kvinnokommission. Den har sedan dess haft ett övergripande ansvar för att driva utvecklingen för jämställdhet.

FN:s flagga
UN Photo/Mark Garten

Våld är diskriminering

År 1979 antog FN:s generalförsamling konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, även kallad Kvinnokonventionen eller CEDAW. Den är en av FN:s sju kärnkonventioner och i juli 2013 hade 187 av FN:s 193 medlemsstater ratificerat texten. Flera av medlemsstaterna som ratificerat konventionen har dock reserverat sig på en eller flera punkter.

Kvinnokonventionen innehåller ingen artikel om eller uttrycklig hänvisning till problemet med könsrelaterat våld, men både kvinnokommissionen och FN:s kvinnokommitté gjorde 1992 klart att det allmänna förbudet mot könsdiskriminering även ska anses omfatta våld mot kvinnor.

Definition av våld

År 1993 antogs deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor av FN:s generalförsamling. Den har tre huvudpunkter: definition av våld, våldets grundläggande orsak och medlemsstaternas ansvar.

Särskild rapportör

På FN:s världskonferens i Wien 1993 klargjordes att våld mot kvinnor är en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Året därpå tillsatte kommissionen för mänskliga rättigheter en särskild rapportör om våld mot kvinnor, dess orsaker och konsekvenser.

Rapportören ska uppsöka och ta emot information om mäns våld mot kvinnor från bland annat medlemsstaterna, mellanstatliga organisationer, icke statliga organisationer och andra särskilda rapportörer. Rapportören kan ge rekommendationer till stater om hur de ska arbeta för att motverka våld mot kvinnor. År 2006 besökte FN:s dåvarande rapportör, professor Yakin Ertürk från Turkiet Sverige för granskning och året därpå presenterades en rapport om situationen i Sverige (A/HRC/4/34/Add.3). Nuvarande särskilda rapportör är dr. Dubravka Šimonović från Kroatien.

Beijingkonferensen

En milstolpe i arbetet för kvinnors rättigheter var FN:s fjärde världskvinnokonferens som hölls i Beijing år 1995. Där definierades våld mot kvinnor som ett av de tolv kritiska områden som står i vägen för jämställdhet.

FN:s kvinnokommission har huvudansvaret för att kontrollera att medlemsstaterna följer de överenskommelser som ingicks vid Beijingkonferensen. Slutdokumentet är dock inte juridiskt bindande och 62 av de 189 länder som antog det har reserverat sig mot delar av skrivelsen.

I en uppföljande rapport tio år efter Beijingkonferensen uppmärksammade FN:s generalsekreterare att glappet mellan teori och praktik fortfarande är stort inom organisationen. Det gick till exempel inte att få någon heltäckande bild av utvecklingen inom handlingsplanens tolv kritiska områden eftersom tillförlitlig statistik saknades.

UN Women – enheten för jämställdhet och stärkande av kvinnors rättigheter

År 2010 skapade FN:s generalförsamling UN Women, enheten för jämställdhet och stärkandet av kvinnors rättigheter. Enheten är en sammanslagning av fyra tidigare separata delar av FN-systemet, bland annat FN:s utvecklingsfond för kvinnor (Unifem). UN Women har arbetet mot våld mot kvinnor som ett av sina prioriterade verksamhetsområden.

År 2012 lanserade UN Women det globala initiativet ”COMMIT”, som bland annat uppmanar stater att leva upp till sina åtaganden gällande våld mot kvinnor och flickor. I december 2013 hade 60 regeringar anslutit sig, inkluderat Sverige.

Sexuellt våld i väpnade konflikter

År 2000 antog FN:s säkerhetsråd en resolution om kvinnor, fred och säkerhet som klargjorde att kvinnor har en betydande roll i förebyggandet av konflikter och i att lösa konflikter. År 2008 antogs resolutionen 1820 som fördömde sexuellt våld i konfliktsituationer och som stipulerade att våldtäkt kan utgöra krigsbrott, brott mot mänskligheten och folkmord. Det klargjordes att sexuellt våld kan förvärra beväpnade konflikter och att sexuellt våld är en fråga om internationell säkerhet. Från och med 2010 finns det en särskild representant för att bevaka sexuellt våld i konflikter.

Utökade ansvarsområden

FN:s generalförsamling har vid flera tillfällen antagit resolutioner om att intensifiera arbetet med att motverka våld mot kvinnor. Bland annat har generalförsamlingen antagit en resolution om avskaffande av brott i hederns namn. 

2006 lanserades en databas för information om våld mot kvinnor i relation till respektive medlemsland. Beslutet att upprätta en databas följde en fördjupad studie som generalsekreteraren presenterat tre år tidigare som lyft fram vikten av att information och kunskap om våld mot kvinnor ökade.

FN:s kvinnokommission

När kvinnokommissionen sammanträdde 2013 var förebyggande och avskaffande av våld mot kvinnor och flickor huvudtemat. I de överenskomna slutsatserna definieras våld mot kvinnor som en könsrelaterad våldshandling mot kvinnor och flickor som resulterar i eller sannolikt kommer att resultera i fysisk, psykisk eller sexuell skada. Hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande ingår i definitionen av våld, vare sig om det sker inom det offentliga eller det privata. Bland annat uppmärksammas betydelsen av att förändra attityder som sanktionerar könsstereotypa roller och diskriminering av kvinnor och flickor.

Viktiga årtal

1946 FN:s kvinnokommission inrättas.

1979 Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW) antas.

1982 FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor (CEDAW) bildas.

1993 Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor antas.

1994 En särskild rapportör om våld mot kvinnor tillsätts.

1995 FN:s fjärde världskvinnokonferens hålls i Beijing.

2000 Resolution 1325, Kvinnor och fred och säkerhet, antas av säkerhetsrådet. Resolutionen klargör kvinnors betydande roll i förebyggandet av konflikter och i att lösa konflikter samt betonar vikten av att kvinnor deltar i arbetet med att bevara och stärka fred och säkerhet.

2001 Resolution 55/66 om avskaffande av brott mot kvinnor i hederns namn antas av generalförsamlingen.

2006 Resolution 61/143 om att intensifiera arbetet med att motverka våld mot kvinnor antas av generalförsamlingen.

2008 Resolution 1820, Kvinnor och fred och säkerhet, antas av säkerhetsrådet. Resolutionen klargör att sexuellt våld kan förvärra beväpnade konflikter och att sexuellt våld är en fråga om internationell säkerhet.

2010 UN women skapas av FN:s generalförsamling. 

Relaterade ämnesguider

• Mäns våld mot kvinnor – ett globalt perspektiv
• Våld i samkönade relationer
• Sexuellt våld i krig och konflikt

Fakta

FN:s definition av våld
"Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i, eller troligen kommer att leda till, fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet."

Våldets grundläggande orsak
"Rötterna till våld mot kvinnor finns i det historiskt sett ojämlika maktförhållandet mellan kvinnor och män, och våld mot kvinnor är en av de avgörande sociala mekanismerna genom vilka kvinnor tvingas in i en underordnad ställning gentemot män."

Medlemsstaternas ansvar
"Staterna bör fördöma våld mot kvinnor och bör inte åberopa någon sed, tradition eller någon religiös hänsyn för att undvika sina åtaganden vad gäller dess avskaffande. Staterna bör med alla lämpliga medel och utan dröjsmål bedriva en politik som syftar till att avskaffa våld mot kvinnor."

FN:s internationella dag mot våld
FN:s internationella dag mot våld mot kvinnor infaller den 25 november varje år och instiftades av FN:s generalförsamlings tredje kommitté år 1999.