Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

Global folkhälsa och våld

Fysiskt, psykiskt och sexuellt våld är en av de stora globala hälsofarorna för kvinnor och flickor. Våldet kan leda till depression, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och ökad dödlighet. Det bekräftas av ett växande antal studier från bland annat WHO.

Mäns våld mot kvinnor definieras av Världshälsoorganisationen (WHO) som ett utbrett folkhälsoproblem och en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Våldet påverkar alla delar av en kvinnas liv: möjligheten till självständighet och produktivitet, det allmänna hälsotillståndet och livskvaliteten. Det orsakar omfattande lidande och negativa hälsoeffekter för en betydande del av den kvinnliga befolkningen. I de flesta länder uppgår denna andel till mer än 20 procent. Utöver de direkta fysiska skadorna (exempelvis benbrott, hjärnskakning och tandskador) ökar det även risken för att drabbas av kroniska sjukdomar.

Omfattande hälsorisker på lång sikt

Forskning visar att kvinnor som utsatts för misshandel oftare genomgår psykiatrisk behandling. Risken för självmord är också större. Våldsutsatta är dessutom mer benägna att missbruka alkohol och andra droger liksom att drabbas av kronisk smärta, fibromyalgi, mag- och tarmsjukdomar samt posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. 

Läs mer om våldets medicinska och psykosociala konsekvenser

Hälsoeffekter av sexuellt våld

Även sexuellt våld är ett omfattande hot mot kvinnors hälsa. Det handlar om fysiska skador och känslomässiga trauman, och de kvinnor som utsätts riskerar också att bli gravida eller få sexuellt överförbara sjukdomar, inklusive hiv. 

I länder där abort inte är tillåtet kan flickor och kvinnor antingen tvingas fullfölja en graviditet som blivit till genom våldtäkt eller genomgå illegal abort. Vid en sådan finns stora risker för efterföljande komplikationer i form av skador, blödningar, infektioner och även död. 

Kvinnlig könsstympning är ytterligare en form av våld som kan leda till omfattande hälsokonsekvenser för den utsatta kvinnan, till exempel chock, underlivsinfektioner, ärrbildning och cystor.

Utöver våldets direkta och indirekta konsekvenser för kvinnors hälsa är även rädslan för att utsättas för våld och olika former av kontrollerande beteenden en stor hälsorisk.

Våldet som prioriterad hälsofråga

Våldets konsekvenser för hälsan leder till att kvinnors produktivitet och deltagande i samhället minskar vilket medför ekonomiska kostnader. Våldet medför också kostnader för hälso- och sjukvårdssektorn.

Hälso- och sjukvården har unika möjligheter att upptäcka och förebygga våld mot kvinnor. För många våldsutsatta är detta den enda samhällsinstans de kommer i kontakt med för stöd och hjälp. Därför är det av stor vikt att personal får utbildning om våldet och dess konsekvenser för att på så sätt öka möjligheterna att upptäcka våldsutsatthet på ett så tidigt stadium som möjligt.

2011 publicerade Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) rapporten Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen inom ramen för ett regeringsuppdrag. I rapporten presenterades en granskning som NCK gjort av hälso- och sjukvårdens möjligheter att i ett tidigt stadium identifiera våldsutsatta kvinnor för att de ska få rätt vård och hjälp att förändra sin situation. En av rapportens slutsatser var att alla kvinnor som söker hälso- och sjukvård i Sverige bör tillfrågas om huruvida de har harit utsatta för våld.

Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen” (2011) 

RELATERAde ämnesguider

• Mäns våld mot kvinnor – ett globalt perspektiv
• Sexuellt våld
• Könsstympning
• Medicinska och psykosociala konsekvenser av sexuellt våld
• Medicinska och psykosociala konsekvenser av våld i nära relationer
• Hälso- och sjukvårdens ansvar
• Att ställa frågan om våld