Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

Global folkhälsa

Mäns våld mot kvinnor definieras av Världshälsoorganisationen (WHO) som ett utbrett folkhälsoproblem och en kränkning av de mänskliga rättigheterna.

Ett växande antal studier, från bland annat WHO och Världsbanken, bekräftar att fysiskt, sexuellt och psykiskt våld mot kvinnor och flickor utgör en av de stora globala hälsofarorna för kvinnor med bland annat depression, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och ökad dödlighet som följd.

Våldets hälsokonsekvenser

Mäns våld mot kvinnor påverkar alla delar av en kvinnas liv: möjlighet till självständighet och produktivitet, det allmänna hälsotillståndet och livskvaliteten. Våldet orsakar omfattande lidande och negativa hälsoeffekter för en betydande del av den kvinnliga befolkningen och i de flesta länder uppgår denna andel till mer än 20 procent. Utöver de direkta fysiska skador som våldet kan orsaka (exempelvis benbrott, hjärnskakning och tandskador) ökar det även risken för att den utsatta ska drabbas av kroniska sjukdomstillstånd.

Omfattande hälsorisker på lång sikt

Forskning visar att kvinnor som utsatts för misshandel oftare genomgår psykiatrisk behandling samt uppvisar större suicidrisk. Våldsutsatta är också mer benägna att missbruka alkohol och andra droger liksom att drabbas av kronisk smärta, fibromyalgi, mag- och tarmsjukdomar samt PTSD. Den störda balansen av stresshormoner vid PTSD kan i sin tur leda både till autoimmuna sjukdomar såsom reumatisk artrit, psoriasis, insulinberoende diabetes och sköldkörtelinflammation samt inflammatoriska sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom och emfysem och i förlängningen även till infektioner och cancer.

Hälsoeffekter av sexuellt våld

Även sexuellt våld är ett omfattande hot mot kvinnors hälsa. Förutom fysiska skador och känslomässiga trauman löper personer som utsätts för sexuellt våld risk att bli gravida eller få sexuellt överförbara sjukdomar, inklusive hiv. I länder där abort inte är tillåtet riskerar flickor och kvinnor att antingen tvingas att fullfölja en graviditet som blivit till genom våldtäkt eller att genomgå illegal abort med risk för efterföljande komplikationer i form av skador, blödningar, infektioner och även död. Kvinnlig könsstympning är ytterligare en form av våld som kan leda till omfattande hälsokonsekvenser för den utsatta kvinnan, till exempel chock, underlivsinfektioner, ärrbildning och cystor.

Utöver våldets direkta och indirekta konsekvenser för kvinnors hälsa utgör även rädslan för att utsättas för våld och olika former av kontrollerande beteenden en betydande hälsorisk.

Våldet som prioriterad hälsofråga

Våldets konsekvenser för hälsan leder till att kvinnors produktivitet och deltagande i samhället minskar vilket medför ekonomiska kostnader. Våldet medför också kostnader för hälso- och sjukvårdssektorn. Hälso- och sjukvården har unika möjligheter att upptäcka och förebygga våld mot kvinnor. För många våldsutsatta är detta den enda samhällsinstans de kommer i kontakt med för stöd och hjälp. Därför är det av stor vikt att personal får utbildning om våldet och dess konsekvenser för att på så sätt öka möjligheterna att upptäcka våldsutsatthet på ett så tidigt stadium som möjligt.

2011 publicerade Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) rapporten Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen. I rapporten presenterades den granskning som NCK gjort, på uppdrag av regeringen, av hälso- och sjukvårdens möjligheter att i ett tidigt stadium identifiera våldsutsatta kvinnor för att de ska få rätt vård och hjälp att förändra sin situation. En av rapportens slutsatser var att alla kvinnor som söker hälso- och sjukvård i Sverige bör tillfrågas om huruvida de har varit utsatta för våld.

RELATERAde ämnesguider

• Mäns våld mot kvinnor – ett globalt perspektiv
• Sexuellt våld
• Könsstympning
• Medicinska och psykosociala konsekvenser av sexuellt våld
• Medicinska och psykosociala konsekvenser av våld i nära relationer
• Hälso- och sjukvårdens ansvar
• Att ställa frågan om våld