Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

Våld som privat eller politisk fråga

Mäns våld mot kvinnor betraktades länge som ett marginellt problem och en individuell angelägenhet. Det ansågs tillhöra den privata sfären – ett synsätt som har påverkat de politiska möjligheterna att diskutera och arbeta effektivt mot våldets orsaker och konsekvenser.

De senaste 30 åren har dock en utveckling skett både nationellt och internationellt. Våldet lyfts allt oftare fram i medierna och inom politiken som ett strukturellt problem som berör alla.

Från privat till offentlig angelägenhet

Historiskt har mäns våld mot kvinnor främst betraktats som en avvikande företeelse av privat karaktär. Man tänkte sig att det var något som utövades av personer med missbruksproblem och/eller psykisk sjukdom. Det kunde också vara en följd av en dåligt fungerande parrelation.

Åsikten att våldet tillhör den privata sfären har effektivt dolt våldets strukturella karaktär. Detta har bidragit till att frågan inte tagits upp i nationella och internationella politiska och offentliga samtal.

FN:s våldsdeklaration 

År 1993 antogs FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor. Deklarationen slår fast att våldet orsakas av det historiskt sett ojämlika förhållandet mellan kvinnor och män. Staterna uppmanas att fördöma och motverka våld mot kvinnor samt arbeta förebyggande. Deklarationen anger också ett antal åtgärder som staterna bör vidta. 

I deklarationen framhålls att våldet är en av de sociala mekanismer som upprätthåller kvinnors underordnade ställning och att våldet sker både i det privata och i det offentliga rummet. Rädslan för våldet begränsar även kvinnors valfrihet och tillgång till allmänna platser. För att säkra kvinnors fysiska, psykiska och sexuella integritet är det därför viktigt att erkänna kvinnors våldsutsatthet utanför hemmet.

Tillsammans med förändringar i synen på våldets uttryck, omfattning och orsaker möjliggjorde deklarationen nya sätt att tala om, ifrågasätta och arbeta mot våldet. Deklarationen har lett till politiska åtgärder både i Sverige och internationellt. Det handlar bland annat om ökade stödinsatser och ett utökat rättsligt skydd för våldsutsatta kvinnor.

Läs mer om FN:s arbete mot våld

Istanbulkonventionen 

År 2014 trädde Istanbulkonventionen, Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, i kraft i Sverige. Här beskrivs våld mot kvinnor som ”ett uttryck för historiskt ojämlika maktförhållanden mellan kvinnor och män”. Det konstateras även ”att våld mot kvinnor är könsrelaterat på strukturell nivå och att våldet mot kvinnor är en av de viktigaste orsakerna till att kvinnor är underordnade män”. Konventionen innehåller bland annat bestämmelser om förebyggande åtgärder, skydd och stöd. 

Läs mer om Istanbulkonventionen

RELATERAde ämnesguider

• Mäns våld mot kvinnor – ett globalt perspektiv
• Mänskliga rättigheter
• Sexuellt våld i krig och konflikt
• FN:s arbete mot våld
• Istanbulkonventionen