Rättsväsendets ansvar

Rättsväsendets bemötande kan vara avgörande för brottsoffrets förtroende för rättsprocessen. Det påverkar även offrets möjligheter att gå vidare och bearbeta traumat. Bemötandet är därför viktigt för stödet till personer som utsatts för våld i nära relationer.

Samtliga som arbetar inom rättsväsendet – poliser, åklagare, domstols- och kriminalvårdspersonal – bör ha kunskap om våldets uttryck och konsekvenser. Sannolikheten för att brottsoffrets upplevelse av rättsprocessen blir positiv ökar också om de olika aktörerna samverkar. Det handlar om att ta upp anmälan på ett korrekt sätt och att inhämta rätt prover och dokumentation.

Under rättegången är det viktigt att värna brottsoffrets integritet och rättssäkerhet. Ett tryggt brottsoffer, som törs och vill medverka i processen, kan ha avgörande betydelse för att få en fällande dom.

Rättsprocessens utmaningar

Redan i början av en brottsutredning kan det uppstå svårigheter. Dessa kan till sist leda till att utredningen inte kan slutföras och att förövaren inte kan lagföras. Brottsoffret kan till exempel känna oro inför vad en anmälan kan leda till i form av hot från förövaren. Offret har ofta ekonomiska och känslomässiga band till förövaren och kan känna rädsla för att gemensamma barn ska drabbas.

Vid våld i nära relationer finns det sällan ögonvittnen till själva händelsen. Det är därför viktigt med stödbevisning. Det kan till exempel vara dokumentation av skador i form av rättsintyg eller fotografier.

Personer som lever i en vardag präglad av våld och hot har ofta svårt att redogöra detaljerat för olika våldshandlingarna. Det kan till exempel vara svårt att komma ihåg exakta tidpunkter för enskilda händelser, något som ofta efterfrågas i polisförhör och vid rättegången. Det är heller inte ovanligt att den utsatta som en följd av de känslomässiga banden till förövaren bagatelliserar eller normaliserar våldet.

För att orka berätta kan den utsatta vara i behov av stöd. Praktisk information om vad som händer under brottsutredningen och hur en rättegång går till kan göra det lättare för brottsoffret att delta i rättsprocessen.

Relaterade ämnesguider

Våld i nära relationer
• Mäns våld mot kvinnor – ett globalt perspektiv
• Hälso- och sjukvårdens ansvar
• Spårsäkring vid sexuella övergrepp
• Sexualbrottslagstiftningen

Regeringens handlingsplaner

I november 2007 fattade regeringen beslut om en handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck och våld i samkönade relationer. Handlingsplanen sträckte sig till 2010. Flera av uppdragen syftade till att öka kompetensen hos polis, åklagare och domstol för ett bättre bemötande av sexualbrottsoffer och personer som utsatts för våld i en nära relation. Med anledning av det har särskilda utbildningsinsatser gjorts för att förbättra rättsväsendets bemötande.

I november 2016 presenterade regeringen en ny, tio-årig nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. En av de fyra målsättningarna i strategin riktar sig till rättsväsendet. Enligt regeringen behövs effektivare brottsbekämpning. Exempelvis anser man att det behövs strategiskt förebyggande arbete mot näthat samt en undersökning av fridskränkningsbrottens utveckling.