Sexuellt våld i krig och konflikt

Forskning visar att sexuella övergrepp ökar i krig och väpnade konflikter. Systematiska våldtäkter används som en strategi för att demoralisera fienden och destabilisera etniska grupper.

Andra världskriget brukar nämnas som det krig där systematiska våldtäkter blev ett massfenomen; allt mellan 110 000 och 900 000 kvinnor uppges ha våldtagits.

På 1990-talet kom frågan att uppmärksammas internationellt efter att det utbredda användandet av våldtäkter under kriget i Rwanda (1994) och Bosnien-Hercegovina (1992–95) blivit känt. Mycket uppmärksamhet har sedan dess också ägnats åt förekomsten av sexuellt våld under konflikten i Demokratiska republiken Kongo. 

Shattered lives. Sexual Violence during the Rwandan Genocide and its Aftermath” (1996) 

Mass rape: the war against women in Bosnia-Herzegovina” (1994) 

Sexual violence as a weapon of war? Perceptions, prescriptions, problems in the Congo and beyond” (2013) 

För att motverka våldtäkt i krig har flera överenskommelser mellan stater slutits. Flera uppmärksammade rättsfall i FN:s olika krigstribunaler har bidragit till att våldtäkt numera jämställs med tortyr, folkmord och brott mot mänskligheten. Stadgan för den internationella brottsmålsdomstolen ICC i Haag anger att våldtäkt och sexuellt våld kan utgöra krigsförbrytelser under väpnade konflikter och folkmord i fredstid. 

Våldtäkt – ett globalt perspektiv” (2010) 

Internationella insatser mot sexuellt våld i krig

År 2000 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1325, ett viktigt dokument för att motverka sexuellt våld och sexuellt utnyttjande i väpnade konflikter. Syftet med resolutionen är att stärka kvinnors roll i kris- och konfliktområden. Resolutionen slår fast att alla insatser under väpnade konflikter måste ta hänsyn till båda könen. 

FN resolution 1325 (2000)

Säkerhetsrådet har därefter antagit ytterligare nio resolutioner om kvinnor, fred och säkerhet. Fem av dessa har fokuserat på sexuellt våld i väpnade konflikter (resolution 1820, 1888, 1960, 2106 och 2467).

Det kanske viktigaste genombrottet för att våldtäkt i krig ska betraktas som ett internationellt krigsbrott skedde 2008. Då antogs resolution 1820 som fördömer våldtäkt och andra former av sexuellt våld i konflikter. Den slår fast att våldtäkt även kan utgöra ett brott mot mänskligheten och räknas som folkmord.

FN resolution 1820 (2008) 

I april 2019 antogs resolution 2467 av säkerhetsrådet. Resolutionen vill bland annat skärpa stridande parters ansvar för att förhindra sexuellt våld, och göra det möjligt att införa sanktioner mot parter som inte erbjuder skydd från sexuellt våld. Offer för sexuellt våld ska ha rätt till juridisk upprättelse och rätt till rehabilitering. Resolutionen framhåller att mödrar som fött barn som ett resultat av sexuell våld har rätt till hjälp, och att även pojkar och män som utsatts för sexuellt våld i konflikter ska ha tillgång till stöd. 

FN resolution 2467 (2019) 

Motiven bakom våldet

Det finns flera teorier om varför våldtäkter och annat sexuellt våld utövas i krig och konflikter. En litteraturgenomgång från 2009 pekar på att motiven bakom våldet står att finna både på en individuell nivå och på en strukturell nivå. Våldtäkter som begås i krig kan vara ett uttryck för hur en enskild soldat påverkas av kriget. Våldtäkter kan också användas som en strategi för att skapa kaos. Genom att kvinnorna bryts ned försvagas hela samhällen. Det gör det svårare för drabbade befolkningsgrupper att överleva. 

Sexual Violence in Armed Conflict: Understanding the Motivations” (2009) 

Även män och hbtq-personer kan utsättas 

Även pojkar och män samt hbtq-personer kan utsättas för sexuellt våld i krig och väpnade konflikter. I en rapport från 2017 visar UNHCR på förekomsten av sexuellt våld mot tonårspojkar och män i Syrien, framför allt i fängelser och tillfälliga interneringscenter. Rapporten beskriver också hbtq-personers utsatthet för risken för sexuellt våld från många olika förövare i konfliktzoner, inte bara stridande soldater. 

””We Keep It in Our Heart". Sexual Violence Against Men and Boys in the Syria Crisis” (2017) 

Sexuellt våld i krigets kölvatten

Det sexuella våldet upphör inte nödvändigtvis för att det blir fred. Snarare kan våldet öka, även om det tar sig andra uttryck. Manliga soldater som återvänder till sin familj kan känna sig hotade av att kvinnan i familjen övertagit traditionellt sett ”manliga” sysslor. Mannen kan använda sexuellt våld för att återta kontrollen och därmed återupprätta de traditionella könsrollerna.

Krig anses leda till en ökning av människohandel för sexuella ändamål. Organiserat sexuellt slaveri och sexuell exploatering är lika vanligt i krigets efterföljd som våldtäkt är under en pågående konflikt. Denna bild delas av FN, som påpekar att sexuellt våld riskerar att förlänga konflikter och öka antalet flyktingar och människor i exil. Sexuellt våld i krig bidrar även till att skapa eller förvärra redan existerande kulturell och social acceptans för våldtäkt i fredstid.

Krig anses leda till en ökning av människohandel för sexuella ändamål. Organiserat sexuellt slaveri och sexuell exploatering (utnyttjande) är vanligt i spåren av krig. Denna bild delas av FN, som påpekar att sexuellt våld kan förlänga konflikter samt öka antalet flyktingar.

Fredsbevarande soldater som begår övergrepp

Det är inte bara stridande aktörer i krig som står för det sexuella våldet. Även fredsbevarande soldater och biståndsarbetare begår sexuella övergrepp. Sexuell exploatering av prostituerade är vanligt förekommande.

"Men, militarism, and UN peacekeeping: a gendered analysis" (2007)

FN har utarbetat riktlinjer för att bestraffa personal som brutit mot reglerna genom att till exempel ha utnyttjat människor sexuellt i konfliktområden.

Conduct in UN field missions

Relaterade ämnesguider

Sexuellt våld
Mäns våld mot kvinnor – ett globalt perspektiv
FN:s arbete mot våld
Mänskliga rättigheter

Fakta

I resolution 1888 (2009) efterfrågade säkerhetsrådet att en särskild representant för att bevaka sexuellt våld i konflikter skulle utses. 2010 tillsattes Margot Wallström (Sverige) till posten som särskild representant och hon efterträddes 2012 av Zainab Hawa Bangura (Sierra Leone).