Sexuellt våld

Sexuellt våld kan beskrivas som kränkningar och övergrepp med sexuella förtecken. Det kan vara allt från att tjata sig till sex, till våldtäkt. Det kan också handla om att tvinga någon att utföra olika typer av sexuella handlingar. 

Sexuellt våld är ett stort samhällsproblem. I undersökningen "Våld och hälsa" från 2014 svarade drygt en av tio kvinnor och en av hundra män att de utsatts för allvarligare sexuellt våld efter sin 18-årsdag. Med allvarligt sexuellt våld menas i studien med våld eller hot påtvingat samlag eller försök till påtvingat samlag eller liknande handlingar, inklusive sexuellt övergrepp då den utsatta befunnit sig i ett tillstånd utan möjlighet att försvara sig.

Cirka 20 procent av kvinnorna och cirka 5 procent av männen i studien hade efter sin 18-årsdag utsatts för annat, mindre allvarligt, sexuellt övergrepp med inslag av våld, exempelvis mot sin vilja blivit fasthållna, kyssta, smekta eller liknande. 

Världshälsoorganisationen, WHO, räknar även in sexuella trakasserier och sexuell förnedring i begreppet sexuellt våld. Nästan hälften (47 procent) av kvinnorna och 15 procent av männen som deltog i ”Våld och hälsa” svarade att de hade erfarenheter av att efter sin 18-årsdag ha blivit utsatta för någon form av sexuellt våld i enlighet med WHO:s definition, det vill säga sexuellt övergrepp, sexuell förnedring eller sexuella trakasserier. 

Den aktuella partnern uppgavs oftast som förövaren vid allvarligare sexuella övergrepp. Vid mindre allvarliga övergrepp var det vanligast att förövaren var en bekant eller en okänd person. 

Läs mer i ämnesguiden om befolkningsundersökningen ”Våld och hälsa” (2014)

Förövare av sexualbrott 

Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) är 98 procent av de som misstänks för sexualbrott män (2016). Av de förövare som under 2017 dömdes för våldtäkt eller grov våldtäkt var fler än 99 procent män. 

Statistik om våldtäkt och sexualbrott på Brå:s webbplats 

Förövare av våldtäkt ofta bekanta med offret

En vanlig uppfattning är att våldtäkter främst handlar om överfallsvåldtäkter utomhus där förövaren och offret är helt obekanta med varandra. Den bilden sprids bland annat ofta av medier. Men enligt Brå är dessa fall ovanliga. 

Enligt en kartläggning från Brå 2008 hade 17 procent av de polisanmälda våldtäkterna skett i en nära relation. När det gäller våldtäkter i nära relationer antas mörkertalet för polisanmälda våldtäkter vara särskilt stort, då offer och förövare har starka band till varandra. 

I 41 procent av fallen i Brå:s kartläggning var offret och förövaren ytligt bekanta. 

De flesta våldtäkter sker inomhus.

Våldtäkt mot personer 15 år och äldre” (2008) 

I en granskning av Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten 2019 av ärenden om våldtäkt mot vuxen var cirka 75 procent av de misstänkta personerna bekant med offret på något sätt. I nästan en tredjedel av fallen hade den misstänkte och offret en nära relation. I nära en femtedel av fallen var den misstänkte en för offret obekant eller så gott som obekant person. I dessa fall hade dock offret och den misstänkte inte sällan haft någon typ av kontakt innan brottet, till exempel på en dejtingsajt. 

"Våldsbrott i nära relationer och sexualbrott mot vuxna – En gemensam granskning av polisens och åklagarens handläggning" (2019) 

En fråga om makt och dominans

Forskning, bland annat i form av intervjuer med förövare, har visat att övergreppen i grunden inte handlar om sexualitet utan om makt och dominans. Sexuellt våld kan därmed bidra till att skapa och upprätthålla bristande jämställdhet mellan män och kvinnor. Det gäller inte bara i den nära relationen utan även i samhället i stort. Rädsla för att bli utsatt kan försämra kvinnors livskvalitet och deras möjligheter att röra sig fritt.

Antologi: Sju perspektiv på våldtäkt” (2010)

Rättens syn på trovärdigt offer

Det har länge funnits en föreställning om kvinnans sexualitet som passiv och kvinnor som sexuellt tillgängliga. Det har lett till en situation där rättsväsendet lagt stor vikt vid om offret gjort motstånd eller inte. Bevisbördan har ofta fallit på offret, vilket i många fall har försvårat möjligheterna till fällande dom. Det gäller särskilt i fall av sexuellt våld i nära relationer.

Forskning har visat att rättsväsendet ofta fokuserat på offrets och förövarens beteende före brottet. Det finns en risk att rättens utfall färgas av föreställningar om hur förövare respektive offer bör bete sig. Detta trots att kvinnans beteende före övergreppet inte ska påverka domen sedan ändringen 1984 i 6 kapitlet Brottsbalken. Det är inte ovanligt att kvinnans utseende, beteende, trovärdighet, ålder, sociala status och sexualitet tagits upp i rättens bedömning. 

Rättens syn på sannolik förövare

Forskning visar också att risken att åtalas och fällas för våldtäkt är avsevärt högre för personer som kan uppfattas som avvikande. Det rör sig om män som har låg social status: arbetslösa, kriminellt belastade, missbrukare eller invandrare.

Förutfattade meningar när det gäller våldtäkt och våldtäktsoffer riskerar att osynliggöra de händelser och personer som inte stämmer med hur vi tror att det ska vara. Detta kan leda till att sexuella övergrepp inte polisanmäls och att de utsatta inte söker hjälp.

Skuldbeläggande av offret

I en avhandling från Göteborgs universitet har författaren undersökt varför människor skuldbelägger personer som utsatts för våldtäkt. Avhandlingen visar att skuldbeläggande av våldtäktsoffer mest har att göra med de personliga faktorerna hos den som skuldbelägger, snarare än de faktiska omständigheterna runt våldtäkten.

Till exempel skuldbelägger de som tror på våldtäktsmyter mer än de som inte tror på dessa. Med våldtäktsmyter avses förutfattade meningar som att bara vissa typer av människor våldtar, att de flesta anklagelser om våldtäkt är falska eller att en förövare som druckit alkohol har mindre ansvar för sina handlingar. 

"Blaming victims of rape: studies on rape myths and beliefs about rape" (2018) 

Relaterade ämnesguider

Spårsäkring vid sexuella övergrepp
Rättsväsendets ansvar
Förövare
Våld i samkönade relationer
Sexualbrottslagstiftningen

Anmälda sexualbrott

År 2018 anmäldes drygt 22 400 sexualbrott i Sverige. De vanligast förekommande sexualbrotten som anmäldes var sexuellt ofredande (omkring 10 600) och våldtäkt (7 960).

Länk

Mer kriminalstatistik om sexualbrott på Brå:s webbplats