Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

Frågor och svar

Här hittar du svar på vanliga frågor som NCK får kring användandet av det Nationella handlingsprogrammet för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av offer för sexuella övergrepp.

Frågorna är uppdelade i fyra kategorier: spårsäkringssatsen, undersökningen, dokumentation och övrigt

Spårsäkringssatsen

Vem hämtar spårsäkringssatsen?
Svar: Om ärendet är polisanmält ska polisen hämta spårsäkringssatsen eller ta med sig den direkt efter avslutad undersökning. Om ärendet inte har polis-anmälts sparas spårsäkringssatsen på mottagningen.

Vi har några gamla spårsäkringssatser kvar. Kan vi använda slut på dessa innan vi beställer nya?
Svar: Ja, det går bra.

Hur mycket utrymme behövs för att förvara spårsäkringssatserna?
Svar: 200 spårsäkringssatser kräver 12 hyllmeter och 100 spårsäkringssatser kräver 6 hyllmeter.

Ingår det fler prover i nya spårsäkringssatsen?
Svar: Nej, spårsäkringen är densamma som tidigare. Det är dokumentationen som är ändrad.

Ska spårsäkringssatsen plomberas på sjukhuset/mottagningen?
Svar: I dagsläget finns det inga sådana rutiner.

Finns det måttband i spårsäkringssatsen?
Svar: Ja, det gör det.

Går det att beställa extra provrör eller måste en ny spårsäkringssats öppnas vid behov av ytterligare provrör?
Svar: De flesta mottagningar brukar ha de blodprovsrör som behövs. Kontrollera att det är rätt tillsats i provröret för det prov som ska tas.

Vad/vilken tillsats är det i tabletten som finns i urinprovröret?
Svar: Det är bland annat natriumfluorid som förhindrar jäsning i provröret.

Måste spårsäkringssatsen förvaras i kylskåp?
Svar: Det är urin- och blodproverna som måste förvaras i kylskåp. Om dessa ligger kvar i spårsäkringssatsen så ska hela satsen förvaras i kylskåp. Alternativt kan urin- och blodproverna förvaras i kylskåp och resten av spårsäkringssatsen med det torra materialet (topsprover, tejpfolie, trosor/kalsonger) förvaras i rumstemperatur. Finns det utrymme är det dock inget som hindrar att alla prover är samlade i spårsäkringssatsen.

Måste spårsäkringssatsen förvaras i ett låst utrymme?
Svar: Ja, spårsäkringssatsen ska förvaras inlåst när den använts och det finns prover och spårsäkring från en patient i den.

Vi har utrymmesbrist i kylskåpet, hur ska vi få plats med de spårsäkringssatser som polisen inte har hämtat?
Svar: Ett förslag är att endast förvara de våta proverna i kylskåp, och resten av spårsäkringsproverna i annat låst utrymme.

Hur länge kan urin- och blodprover förvaras i kylskåp?
Svar: De kan förvaras upp till 2 år i kylskåp. Kylskåpet ska vara låst och oåtkomligt för obehöriga.

Hur länge ska en spårsäkringssats där patienten inte har polisanmält sparas?
Svar: Rekommendationen är att spårsäkringssatsen sparas inom sjukvården i 2 år efter undersökningen. Det som sparas är tagna spårsäkringsprover, ev trosor/kalsonger, urin- samt blodprover.

Varför finns inte salivprov för DNA på patienter?
Svar: Det tas blodprov för drog- och alkoholanalys och då är det inget extra ingrepp att ta ytterligare blodprov för DNA. Om patienten är svårstucken och inget prov tas för drog- och alkoholanalys kan DNA-provet avvakta och tas vid ett senare tillfälle.

Varför är det små pipetter i spårsäkringssatsen?
Svar: Topsen ska fuktas sparsamt med 1-2 droppar fysiologiskt koksalt när en intorkad besudling säkras, för mycket vätska kan ”späda ut” spåret.

Är rättsmedicin informerade om den nya spårsäkringssatsen?
Svar: Representanter från Rättsmedicinalverket, RMV har suttit med i referensgruppen för handlingsprogrammet och är informerade.

Undersökningen

Vem undersöker brottsoffer som betraktas som barn, det vill säga som är under 15 år och under 18 år?
Svar: Flickor mellan 14 och 18 år som kommit i puberteten undersöks av gynekolog i samråd med barnläkare. Barnkliniken har huvudansvaret för patienten. Flickor som inte kommit i puberteten ska undersökas av barnläkare. Pojkar under 18 år undersöks av barnläkare.

Ska proktoskopi alltid göras?
Svar: Det går aldrig att veta på förhand vad som senare blir väsentligt i en utredning. Ibland framkommer det efter undersökningen att ett analt övergrepp har skett. En komplett spårsäkring i det akuta skedet innefattar därför undersökning av analområdet och topsprov från utanför anus och i nedre rektum. För att undvika att rektalprovet kontamineras med DNA från utanför anus ska proktoskop användas vid provtagningen.

Ska alla prover tas eller kan man vara selektiv?
Svar: Rekommendationen är att det görs en fullständig undersökning, provtagning och spårsäkring genom att följa guidens instruktioner upp till tio dagar efter ett övergrepp. Omfattningen av provtagning och undersökning får i övrigt bedömas utifrån händelseförloppet. Är patienten chockad, varit drogad eller har svårt att återge händelseförloppet bör en fullständig provtagning och spårsäkring göras.

Vilka spår/prover är viktigast som bevis?
Svar: Det är omöjligt att säga på förhand. Därför ska all provtagning och undersökning enligt guiden utföras om övergreppet skett inom 10 dygn från undersökningstillfället.

Måste gonorréprov tas före klamydiaprov?
Svar: Följ lokala föreskrifter, men gonorréanalysen är mindre känslig varför det är något bättre att börja med den, men det går att ta klamydia före gonorré.

Måste det tas gonorréprov från alla lokaler?
Svar: Vid misstanke om urogenital gonorré räcker det att ta prov från uretra hos män. Hos kvinnor bör prov tas både från cervix och uretra för optimal sensitivitet. Kompletterande prover från rektum och farynx tas då det finns anamnestiska skäl.

Hur stor är risken att smitta med sitt eget DNA när man gör provtagning?
Svar: Risken kan vara ganska stor om man till exempel hostar eller pratar över spåren som säkras. Säkrade tops bör stoppas direkt i biopackpåsen som är avsedd för detta, förslutas och märkas upp med aktuella uppgifter. Engångshandskar ska användas.

Går det att spårsäkra fast personen har duschat?
Svar: Det beror på vad som hänt och vad man kan förvänta sig att finna. Vaginalprover kan säkras upp till 10 dygn efter övergreppet och genomförs en fullständig spårsäkring finns möjligheten att hitta biologiska spår.

Hur lång tid efter ett sexualbrott är det idé att spårsäkra och kunna hitta främmande DNA?
Svar: Upp till 10 dygn efter övergrepp rekommenderas fullständig spårsäkring.

Kan DNA hittas på kroppen på patienten om förövaren tagit eller slickat på kroppen?
Svar: Det beror på hur mycket DNA förövaren haft på sina händer vid tillfället. Främmande DNA på kroppen säkras på tops fuktade med 1-2 droppar fysiologiskt koksalt från engångspipetten där förövaren varit i kontakt med offret.

Kan det fångas upp DNA på tops i ett rivsår på patienten som förövaren har gjort?
Svar: I själva såret finns mest DNA från patienten själv, eventuellt främmande DNA ”drunknar” lätt i detta.

Ska topsen läggas i omslaget först eller direkt i påsen?
Svar: Topsen kan läggas i omslaget först, men det går lika bra att lägga dem direkt i biopackpåsen.

Ska sterila handskar användas vid undersökningen?
Svar: Engångshandskar ska användas vid undersökningen.

Är det idé att ta tillvara tamponger, trosskydd och dylikt vid undersökningen?
Svar: Ja, det betraktas som kroppsnära material. Lägg tampong och dylikt i biopackpåse för att torka, förpacka i ytterligare påse om vätska gått igenom.

Behöver man ha fuktig tops till bakre fornix?
Svar: Nej, slemhinnor spårsäkras på torra tops. Intorkade besudlingar däremot säkras på fuktade tops.

Vad ska man tänka på vid direktutstryk?
Svar: Vid granskning av utstryk, wetsmear, är det viktigt att dokumentera förekomst av levande spermier. Detta kan vara avgörande för att få reda på inom vilken tidsperiod övergreppet har skett.

Kan man säkra intorkade besudlingar med tejpfolien?
Svar: Nej, intorkade besudlingar säkras på tops fuktade med 1-2 droppar fysikaliskt koksalt från engångspipetten.

Ska patientens hår eller pubeshår tejpas?
Svar: Tejpfolien är till för att säkra främmande hår på kroppen och i pubesregionen. Det finns även en kam att använda vid riklig pubesbehåring. Huvudhår eller pubeshår från patienten själv ska inte tillvaratas.

Ska tejpen vikas ihop efter provtagningen?
Svar: Ja, tejpfolien viks ihop och hårstrået, fibern mm kapslas in emellan.

Kan man tejpa på många områden?
Svar: Tejpfolien är till för att säkra främmande hår och eventuella fibrer, växtmaterial mm som kan finnas var som helst på kroppen. Säkra ett spår per tejpfolie, lägg det i biopackpåsen och märk upp med lokal.

Hur länge kan man vänta med att ta drogprover?
Svar: Blodprov för drogtest ska tas så snart som möjligt.

Hur skyndsamt ska spårsäkringen ske? Kan man vänta till morgonen om patienten hör av sig på natten?
Svar: Spårsäkring ska ske direkt. Det är i det akuta läget förutsättningarna är optimala.

Vad ska polisen ta med sig tillbaka?
Svar: Polisen ska ta med spårsäkringssatsen innehållande: ifylld följesedel, tagna spårsäkringsprover i sina biopackpåsar, eventuellt trosor/kalsonger, samt provrör med drogprover (från blod och urin).

Dokumentation

Är guiden journalen?
Svar: Ja, den ifyllda guiden sparas som originaljournal.

Kan man scanna in guiden?
Svar: Det går bra.

Ska guiden följa med spårsäkringssatsen till polisen?
Svar: Nej, guiden är en journalhandling och därmed sekretessbelagd. Den ska förvaras på sjukhuset enligt gällande regler om journalhandlingar.

Hur vanligt är det att kroppsmallarna är ifyllda?
Svar: Kroppsmallarna ska alltid fyllas i om det finns någon synlig skada på kroppen.

Är den blå åtgärdskalendern endast för misstänkta personer?
Svar: Ja, den ska endast användas vid undersökning av misstänkta personer.

Kan polisen begära journalkopia?
Svar: Polisen skall begära rättsintyg för att få ett bättre underlag. För att skriva rättsintyget behöver undersökande läkare:
1. polisens förhör med målsägande (oftast ej klart vid akutbesöket, bör efterhöras för att möjliggöra utskrift av rättsintyg)
2. guiden (journalen)
3. labsvar
På detta sätt använder polis och rättsväsendet sig av läkarens fackkunskap och av spårsäkringen via sjukvården. Det är viktigt att skriva rättsintyget så snart som möjligt.

Vem betalar rättsintyget?
Svar: Polisen. Det är dock inte alla landsting som tar betalt för att utföra ett rättsintyg.

Övrigt

Är det en rekommendation eller ett krav att använda handlingsprogrammet?
Svar: Handlingsprogrammet är framtaget och implementerat på uppdrag av regeringen. Rekommendationen är att det används och anpassas till lokala rutiner.

Hur många spermier behövs för att få fram DNA?
Svar: Enstaka spermier kan påvisas i mikroskop. För att få fram en DNA-profil behövs DNA från ca 200 spermier.

Undersöker man levande spermier på NFC?
Svar: Nej, det förekommer inte. De spår med eventuella spermier på tops, kläder och dylikt är flera dagar gamla innan de hamnar på NCF för undersökning. Det ses således inga levande spermier i mikroskopet, däremot finns det infärgningstekniker som gör det lättare att upptäcka spermier, även de som saknar svans.

Blir det fler utbildningar om handlingsprogrammet?
Svar: NCK fortsätter att informera om handlingsprogrammet på olika sätt. Det är i nuläget inte aktuellt med några ytterligare regionala utbildningsdagar.