Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

Dödligt våld

Dödligt våld mot kvinnor utgör den mest extrema formen av mäns våld mot kvinnor. Forskning tyder på att den största bakomliggande förklaringen till våldet är mannens behov av kontroll över kvinnan. Detta blir tydligt då brotten ofta begås i samband med separation eller med svartsjuka som motiv. 

När en kvinna dödas av nuvarande eller tidigare partner är det ofta kulmen på en lång period av våld och hot. Nära hälften av brotten har föregåtts av anmälningar till polisen. Men en svensk studie från 2017 pekar på en ökning av antalet fall av dödligt våld som inte föregåtts av några rapporter om våld i relationen. Hur ofta en kvinna dödats av sin partner utan att det förekommit våld tidigare är dock omöjligt att veta. Detta eftersom allt våld inte polisanmäls. 

Intimate partner homicide rates and characteristics” (2017) 

Enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker 80 procent av det dödliga våldet mot kvinnor i någon av de inblandades hem eller i det gemensamma hemmet. Det är en större andel än för dödligt våld generellt. 

Utvecklingen av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer” (2007) 

Runt 13 fall om året 

En kartläggning från Brå visar att det dödliga våldet mot kvinnor i nära relationer har minskat i Sverige den senaste sexårsperioden (2008–2013). Tidigare dödades omkring 17 kvinnor varje år av en man de haft en relation med. Antalet har enligt den senaste sammanställningen sjunkit till i genomsnitt 13 kvinnor per år. 

Sedan början av 2000-talet har dödligt våld mot kvinnor i nära relationer minskat med närmare 20 procent. Enligt kartläggningen från Brå gäller minskningen framför allt kvinnor i åldrarna 30–49 år. Där var antalet offer närmare 40 procent lägre under perioden 2008–2013 jämfört med tidigare kartläggningar. För kvinnor i åldern 15–29 år och kvinnor äldre än 50 år var minskningen endast ett par procent.

Det dödliga våldet i Sverige 1990–2014” (2015) 

Manliga förövare av dödligt partnervåld

Manliga förövare av dödligt våld mot kvinnor skiljer sig åt jämfört med förövare av annat dödligt våld, visar en svensk studie. De är i genomsnitt betydligt äldre, har en mer stabil tillvaro och är i mindre utsträckning arbetslösa vid tiden för brottet än män som begår annat dödligt våld. 

Runt hälften av förövarna av dödligt våld mot kvinnor är inte tidigare dömda för något brott. De som redan förekommer i kriminalregistren är mindre kriminellt belastade än förövare av annat dödligt våld. Till skillnad från andra förövare är det bara en fjärdedel som tidigare dömts för våldsbrott. 

Depressioner och ångest är vanligt förkommande hos förövarna, liksom att ha varit påverkad av alkohol vid tiden för brottet. Andelen fall av dödligt våld där förövaren druckit alkohol har dock minskat. 

I runt en femtedel av fallen tar gärningsmannen sitt liv i samband med gärningen. 

Intimate partner homicide rates and characteristics” (2017) 

Kvinnliga förövare av dödligt partnervåld

Varje år dödas i genomsnitt fyra män av en kvinna som de har eller har haft en nära relation med. Ofta är båda parter missbrukare. I runt hälften av fallen har brottet föregåtts av att kvinnan utsatts för våld av sin partner. 

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007” (2008) 

Jämfört med manliga förövare av dödligt partnervåld är kvinnliga förövare oftare arbetslösa och har oftare vårdats inom psykiatrin. 

Intimate partner homicide rates and characteristics” (2017) 

Utredningar av dödligt våld

Sedan 2008 har Socialstyrelsen genomfört utredningar om barn som avlidit till följd av brott. Genom en lagändring 2012 har Socialstyrelsen numera även i uppdrag att utreda fall där kvinnor och män dör till följd av brott från närstående. 

Utredningsverksamheten ska granska vilken hjälp kvinnan eller mannen har fått av samhället tidigare och vilka åtgärder som vidtagits, eller inte vidtagits, då de sökt stöd.

Syftet med utredningsverksamheten är att den ska ge underlag för förslag till åtgärder som förebygger att kvinnor och män utsätts för dödligt våld eller andra övergrepp av närstående eller tidigare närstående. Utredningsverksamheten överlämnar vartannat år en rapport till regeringen.

I rapporten om dödsfallsutredningar 2014–2015 framgår att 31 fall som rör vuxna ingått i utredningsverksamheten sedan uppdraget utvidgades 2012. Alla offer med ett undantag var kvinnor. I samtliga fall var förövaren en man. I nästan alla fall rörde det sig om en man som mördade en partner eller en tidigare partner. I två av fallen var det en vuxen son som mördade sin mamma och i ett fall var det en man som mördade sin vuxne son. I tre fall ansågs våldet ha varit hedersrelaterat.

Rapporten visar också att det i en majoritet av fallen funnits vetskap inom socialtjänst och hälso- och sjukvård om att kvinnan utsatts för våld och hot. De flesta av kvinnorna hade även polisanmält våld vid tidigare tillfällen. 

Samverkan mellan socialtjänst, hälso- och sjukvård och polis har dock inte alltid fungerat enligt Socialstyrelsen. Bland annat uppmärksammas behovet av ökad kompetens när det gäller att uppmärksamma och fråga om våld inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården.

Dödsfallsutredningar 2014–2015” (2016) 

Statskontoret har utvärderat Socialstyrelsens utredningsverksamhet och kom fram till att verksamheten var bristfällig. Enligt Statskontoret uppfyllde inte utredningarna sitt syfte. Statskontoret menade också att utredningarna behövde kompletteras med tillsyn i varje enskilt fall. De föreslog i sin slutrapport ”Sorgen finns det inga ord för” att utredningsverksamheten skulle flyttas till Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

Sorgen finns det inga ord för. Om utredningar av vissa dödsfall” (2014)

Relaterade ämnesguider

Våld i nära relationer
• Polisens ansvar
• Åklagarens ansvar
• Domstolens ansvar
• Rättsprocessen – från anmälan till åtal
• Rättsprocessen – från åtal till dom
• Kriminalvårdens ansvar
Hedersrelaterat våld och förtryck

Dödligt våld

Förövare av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer får generellt längre fängelsestraff än de som har dömts till fängelse för annat dödligt våld. Den största orsaken till denna skillnad är att gärningspersoner vid dödligt våld mot kvinnor i nära relationer oftare döms för mord. 

Genomsnittsstraffet för dödligt våld mot kvinnor i nära relationer uppgår till knappt 13 års fängelse jämfört med knappt 9 års fängelse för annat dödligt våld.

Det är också vanligare att förövare av dödligt våld mot kvinnor döms till rättspsykiatrisk vård än vad gäller förövare av annat dödligt våld.  

(Brå 2007)