Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

Dödligt våld

Statistik från Brottsförebyggande rådet visar att det dödliga våldet mot kvinnor i nära relationer har minskat i Sverige den senaste sexårsperioden (2008–2013). Antalet fall har sjunkit till i snitt 13 kvinnor per år efter att länge ha legat still på omkring 17 kvinnor per år.

Sedan början av 2000-talet har dödligt våld mot kvinnor i nära relationer minskat med närmare 20 procent. Enligt en kartläggning från Brottsförebyggande rådet (Brå) 2015 gäller minskningen framför allt kvinnor i åldrarna 30–49 år. Där var antalet offer närmare 40 procent färre mellan perioden 2008–2013 jämfört med tidigare kartläggningar. För kvinnor i åldern 15–29 år och kvinnor äldre än 50 år var minskningen endast ett par procent.

Det dödliga våldet i Sverige 1990–2014” (2015) 

Från misshandel till dödligt våld

Dödligt våld mot kvinnor utgör den mest extrema formen av mäns våld mot kvinnor. Forskning tyder på att den största bakomliggande förklaringen till våldet är mannens kontrollbehov över kvinnan, vilket blir tydligt då fler än hälften av brotten begås i samband med separation. Enligt Brå:s rapport "Utvecklingen av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer" (2007) sker 80 procent av det dödliga våldet mot kvinnorna i någon av de inblandades hem eller i det gemensamma hemmet. Det är en större andel än för dödligt våld generellt. 

När en kvinna dödas av nuvarande eller tidigare partner är det ofta kulmen på en lång period av våld och hot. Nära hälften av brotten har föregåtts av anmälningar till polisen. 

Utvecklingen av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer” (2007) 

Förövare ofta missbrukare

Dödligt våld utmärker sig när det gäller vilka som är förövare. Omfångsundersökningar visar att våld i nära relationer förövas av män från alla samhällsskikt. När det gäller det dödliga våldet står dock förövarna ofta utanför arbetsmarknaden, enligt Brå (2007). Många uppges också ha ett alkoholmissbruk. 

Det är mycket vanligt att förövarna av dödligt våld lider av psykisk sjukdom eller andra psykiatriska problem. Mer än hälften av förövarna har tidigare begått någon typ av brott.

Utvecklingen av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer” (2007)

Varje år dödas i genomsnitt fyra män av en kvinna som de har eller har haft en nära relation med. Ofta är båda parter missbrukare. I fler än hälften av fallen har brottet föregåtts av att kvinnan misshandlats av sin partner.

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007” (2008) 

Utredningar av dödligt våld

Sedan 2008 har Socialstyrelsen genomfört utredningar om barn som avlidit till följd av brott. Genom en lagändring 2012 har Socialstyrelsen numera även i uppdrag att utreda fall där kvinnor och män dör till följd av brott från närstående. 

Utredningsverksamheten ska granska vilken hjälp kvinnan eller mannen har fått av samhället tidigare och vilka åtgärder som vidtagits, eller inte vidtagits, då de sökt stöd.

Syftet med utredningsverksamheten är att den ska ge underlag för förslag till åtgärder som förebygger att kvinnor och män utsätts för dödligt våld eller andra övergrepp av närstående eller tidigare närstående. Utredningsverksamheten överlämnar vartannat år en rapport till regeringen.

I rapporten om dödsfallsutredningar 2014–2015 framgår att 31 fall som rör vuxna ingått i utredningsverksamheten sedan uppdraget utvidgades 2012. Alla offer med ett undantag var kvinnor. I samtliga fall var förövaren en man. I nästan alla fall rörde det sig om en man som mördade en partner eller en tidigare partner. I två av fallen var det en vuxen son som mördade sin mor och i ett fall var det en pappa som mördade sin vuxne son. I tre fall ansågs våldet ha varit hedersrelaterat.

Rapporten visar också att det i en majoritet av fallen funnits vetskap inom socialtjänst och hälso- och sjukvård om att kvinnan utsatts för våld och hot. De flesta av kvinnorna hade även polisanmält våld vid tidigare tillfällen. 

Samverkan mellan socialtjänst, hälso- och sjukvård och polis har dock inte alltid fungerat enligt Socialstyrelsen. Bland annat uppmärksammas behovet av ökad kompetens när det gäller att uppmärksamma och fråga om våld inom socialtjänst och hälso- och sjukvården.

Dödsfallsutredningar 2014–2015” (2016) 

Statskontoret har utvärderat Socialstyrelsens utredningsverksamhet och kom fram till att verksamheten var bristfällig. Enligt Statskontoret uppfyllde inte utredningarna sitt syfte. Statskontoret menade också att utredningarna behövde kompletteras med tillsyn i varje enskilt fall. De föreslog i sin slutrapport ”Sorgen finns det inga ord för” att utredningsverksamheten skulle flyttas till Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

Sorgen finns det inga ord för. Om utredningar av vissa dödsfall” (2014)

Relaterade ämnesguider

Våld i nära relationer
• Polisens ansvar
• Åklagarens ansvar
• Domstolens ansvar
• Rättsprocessen – från anmälan till åtal
• Rättsprocessen – från åtal till dom
• Kriminalvårdens ansvar
Hedersrelaterat våld och förtryck

Dödligt våld

Förövare av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer får generellt längre fängelsestraff än de som har dömts till fängelse för annat dödligt våld. Den största orsaken till denna skillnad är att gärningspersoner vid dödligt våld mot kvinnor i nära relationer oftare döms för mord. 

Genomsnittsstraffet för dödligt våld mot kvinnor i nära relationer uppgår till knappt 13 års fängelse jämfört med knappt 9 års fängelse för annat dödligt våld.

Det är också vanligare att förövare av dödligt våld mot kvinnor döms till rättspsykiatrisk vård än vad gäller förövare av annat dödligt våld.  

(Brå 2007)