Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

Dödligt våld mot kvinnor

Dödligt våld mot kvinnor utgör den mest extrema formen av mäns våld mot kvinnor. Forskning tyder på att den största bakomliggande förklaringen till våldet är mannens behov av kontroll över kvinnan. Detta blir tydligt då brotten ofta begås i samband med separation eller med svartsjuka som motiv. 

När en kvinna dödas av nuvarande eller tidigare partner är det ofta kulmen på en lång period av våld och hot. Nära hälften av brotten har föregåtts av anmälningar till polisen. Men en svensk studie från 2017 pekar på en ökning av antalet fall av dödligt våld som inte föregåtts av några rapporter om våld i relationen. Hur ofta en kvinna dödats av sin partner utan att det förekommit våld tidigare är dock omöjligt att veta. Detta eftersom allt våld inte polisanmäls. 

Intimate partner homicide rates and characteristics” (2017) 

Enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker 80 procent av det dödliga våldet mot kvinnor i någon av de inblandades hem eller i det gemensamma hemmet. Det är en större andel än för dödligt våld generellt. 

Utvecklingen av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer” (2007) 

Runt 13 fall om året 

En kartläggning från Brå visar att det dödliga våldet mot kvinnor i nära relationer har minskat i Sverige den senaste sexårsperioden (2008–2013). Tidigare dödades omkring 17 kvinnor varje år av en man de haft en relation med. Antalet har enligt den senaste sammanställningen sjunkit till i genomsnitt 13 kvinnor per år. 

Sedan början av 2000-talet har dödligt våld mot kvinnor i nära relationer minskat med närmare 20 procent. Enligt kartläggningen från Brå gäller minskningen framför allt kvinnor i åldrarna 30–49 år. Där var antalet offer närmare 40 procent lägre under perioden 2008–2013 jämfört med tidigare kartläggningar. För kvinnor i åldern 15–29 år och kvinnor äldre än 50 år var minskningen endast ett par procent.

Det dödliga våldet i Sverige 1990–2014” (2015) 

Manliga förövare av dödligt partnervåld

Manliga förövare av dödligt våld mot kvinnor skiljer sig åt jämfört med förövare av annat dödligt våld, visar en svensk studie. De är i genomsnitt betydligt äldre, har en mer stabil tillvaro och är i mindre utsträckning arbetslösa vid tiden för brottet än män som begår annat dödligt våld. 

Runt hälften av förövarna av dödligt våld mot kvinnor är inte tidigare dömda för något brott. De som redan förekommer i kriminalregistren är mindre kriminellt belastade än förövare av annat dödligt våld. Till skillnad från andra förövare är det bara en fjärdedel som tidigare dömts för våldsbrott. 

Depressioner och ångest är vanligt förkommande hos förövarna, liksom att ha varit påverkad av alkohol vid tiden för brottet. Andelen fall av dödligt våld där förövaren druckit alkohol har dock minskat. 

I runt en femtedel av fallen tar gärningsmannen sitt liv i samband med gärningen. 

Intimate partner homicide rates and characteristics” (2017) 

Kvinnliga förövare av dödligt partnervåld

Varje år dödas i genomsnitt fyra män av en kvinna som de har eller har haft en nära relation med. Ofta är båda parter missbrukare. I runt hälften av fallen har brottet föregåtts av att kvinnan utsatts för våld av sin partner. 

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007” (2008) 

Jämfört med manliga förövare av dödligt partnervåld är kvinnliga förövare oftare arbetslösa och har oftare vårdats inom psykiatrin. 

Intimate partner homicide rates and characteristics” (2017) 

Utredningar av dödligt våld

Sedan 2008 har Socialstyrelsen i uppdrag att utreda fall när ett barn dödats med anledning av brott, och sedan 2012 när en kvinna eller man dödats av en närstående eller före detta närstående. Utredningsverksamheten ska granska vilken hjälp kvinnan eller mannen har fått av samhället tidigare och vilka åtgärder som vidtagits, eller inte vidtagits, då de sökt stöd. Genom granskningarna kan man få ett underlag för förslag till åtgärder som förebygger att kvinnor och män utsätts för dödligt våld eller andra övergrepp av närstående eller tidigare närstående. Utredningsverksamheten överlämnar vartannat år en rapport till regeringen.

I rapporten om dödsfallsutredningar 2016–2017 ingick tjugoen dödsfall som rör vuxna. Nitton av offren var kvinnor. I tjugo av de tjugoen fallen var förövaren en man. Sjutton av offren hade utsatts för våld före gärningen, och två tredjedelar hade dödshotats. I femton av nitton fall då offret dödats av en partner skedde det i samband med en separation.

Hälften av förövarna hade psykisk ohälsa, hälften hade missbruksproblem och en fjärdedel hade tidigare dömts för våldsbrott mot närstående.

I fyra fall ansågs gärningsmannen ha haft ett hedersmotiv. 

Granskningen visar att frågor om våld inte ställdes av myndigheter i något av fallen, trots att offren ofta haft kontakt med till exempel Arbetsförmedlingen, Migrationsverket eller Försäkringskassan. Granskningen visar också att riskbedömningar när en kvinna söker hjälp för att hon utsatts för våld inte görs i tillräckligt hög grad. Två brottsoffer hade ansökt om kontaktförbud, men nekats trots att hoten riktade mot dem var mycket allvarliga.

Dödsfallsutredningar 2016–2017” (2018) 

Regeringen föreslår i en proposition att ändra lagen om utredningar avseende vissa dödsfall så att lagen bättre kan skydda barn, kvinnor och män från att utsättas för våld av en närstående. Bland annat ska fler fall än enbart dödsfall kunna omfattas av en utredning.  

"Fler fall av våld mot barn och närstående ska utredas" (Artikel på regeringen.se, april 2018) 

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. 

Proposition 2017/18:215: "Utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall" (2018) 

Relaterade ämnesguider

Våld i nära relationer
• Polisens ansvar
• Åklagarens ansvar
• Domstolens ansvar
• Rättsprocessen – från anmälan till åtal
• Rättsprocessen – från åtal till dom
• Kriminalvårdens ansvar
Hedersrelaterat våld och förtryck

Dödligt våld

Förövare av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer får generellt längre fängelsestraff än de som har dömts till fängelse för annat dödligt våld. Genomsnittsstraffet för dödligt våld mot kvinnor i nära relationer uppgår till knappt 13 års fängelse jämfört med knappt 9 års fängelse för annat dödligt våld.

Den största orsaken till denna skillnad är att gärningspersoner vid dödligt våld mot kvinnor i nära relationer oftare döms för mord. 

Det är också vanligare att förövare av dödligt våld mot kvinnor döms till rättspsykiatrisk vård än vad gäller förövare av annat dödligt våld.  

(Brå 2007) 

Extern länk

Statistik över dödligt våld på Brottsförebyggande rådets webbplats