Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

Grov kvinnofridskränkning

Brottet grov kvinnofridskränkning infördes i brottsbalken 1998. Det är unikt till sin konstruktion eftersom flera enskilda, i sig straffbara, handlingar tillsammans kan utgöra ett grovt brott.

Brottet grov kvinnofridskränkning är en underkategori till grov fridskränkning. Bestämmelsen fokuserar på upprepade kränkningar i form av vålds- frids- eller sexualbrott som en man begår mot en kvinna i en nära relation. De handlingar som avses är exempelvis misshandel, olaga hot, olaga tvång, sexuellt eller annat ofredande samt sexuellt utnyttjande. Den 1 juli 2013 ändrades lagen till att också omfatta skadegörelsebrott och överträdelse av kontaktförbud. Lagen är utformad för att underlätta åtal av gärningsmän som upprepat kränkt en närstående kvinna.

Den första tiden efter att grov kvinnofridskränkning införts ökade antalet anmälda, uppklarade och lagförda brott. Men sedan 2008 har det skett en minskning. Varför det förhåller sig på det sättet har Brottsförebyggande rådet (Brå) fått i uppdrag att analysera. Uppdraget ska redovisas senast första november 2018.

Lagändring efter HD-dom

Den 1 januari 2000 ändrades bestämmelsen om grov kvinnofridskränkning efter en dom i Högsta Domstolen (NJA 1999 s. 102). Dessförinnan krävdes det att förövaren redan dömts för övergrepp mot den utsatta vid tidigare tillfällen för att kränkningarna skulle anses vara upprepade. Efter lagändringen är det tillräckligt att de åtalade handlingarna tillsammans har utgjort en upprepad kränkning av kvinnans integritet och varit ägnade att allvarligt skada hennes självkänsla.

Systematiska upprepade kränkningar

Att våldet är systematiskt och upprepat utgör kärnan i grov kvinnofridskränkning. Hur många gärningar som tillsammans innebär en upprepad kränkning ska bedömas med utgångspunkt i gärningarnas karaktär och omständigheterna i det enskilda fallet. Ju allvarligare en kränkning är, desto färre gärningar krävs. För att vara upprepad måste det röra sig om minst två gärningar.

Faller under allmänt åtal

Grov kvinnofridskränkning faller under allmänt åtal, vilket betyder att åklagaren väcker åtal för samhällets räkning. Detta innebär att kvinnan inte själv behöver anmäla brottet för att polisen ska kunna påbörja en brottsutredning. Men om brottsoffret inte vill medverka i utredningen kan brottet vara svårt att bevisa, något som kan leda till att förundersökningen läggs ned.

Inom sex månader

För en person som lever i en vardag präglad av våld kan det vara svårt att redogöra för olika händelser och tidpunkter för brotten. Kränkningarna måste ha skett inom ett visst tidsintervall (sex månader). Men när det gäller en serie av händelser behöver brottsoffret inte kunna redogöra för enstaka händelser i detalj eller tala om exakt när de inträffat.

Det förekommer att män utsätts för våld av kvinnor i nära relationer, men det är i regel en man som är förövare och en kvinna som är brottsoffer. Det är för att tydliggöra detta förhållande och synliggöra det våld som tidigare ansetts tillhöra den privata sfären, som rubriceringen grov kvinnofridskränkning infördes. Det är därmed också en förutsättning för att brottet ska falla under grov kvinnofridskränkning att det är en man som har begått de brottsliga handlingarna mot en kvinna. Här avses en kvinna som gärningsmannen har eller har haft ett förhållande med, som gift eller som sambo. Det förutsätts vanligen att gärningsmannen och brottsoffret bor eller har bott tillsammans.

Grov fridskränkning

Om det är en man som utsatts av en kvinna i en heterosexuell relation eller om handlingarna riktas mot andra närstående, till exempel barn, föräldrar eller syskon, faller brottet istället under rubriceringen grov fridskränkning. Det gäller även våld i samkönade relationer eller gärningar som begås i en relation där parterna inte bor tillsammans. Det enda som skiljer grov fridskränkning från grov kvinnofridskränkning är beskrivningen av det offer som brottet riktar sig mot.

Ändring av lagen om grov kvinnofridskränkning

År 2010 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att utvärdera tillämpningen av brotten grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning. I januari 2012 lämnades betänkandet till regeringen (SOU 2011:85). Fridskränkningsutredningens slutsats var att målsättningen med införandet av fridskränkningsbrotten i huvudsak hade uppnåtts. Utredningen föreslog att lagstiftningen skulle ändras till att även omfatta överträdelse av kontaktförbud och skadegörelsebrott. Inga förändringar rörande straffskalan föreslogs då den beskrevs vara väl avvägd.

Fridskränkningsbrotten och egenmäktighet med barn. SOU 2011:85 (2012)

Den 1 juli 2013 ändrades lagen om grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning till att också omfatta skadegörelsebrott och överträdelse av kontaktförbud. Likaså höjdes straffminimum från fängelse i sex månader till fängelse i nio månader.

Relaterade ämnesguider

Våld i nära relationer
• Rättsväsendets ansvar
• Rättsprocessen – från anmälan till åtal
• Rättsprocessen – från åtal till dom
• Vad säger lagen?

Fakta

Straffpåföljden för grov kvinnofridskränkning är som lägst fängelse i nio månader och som högst fängelse i sex år.

En studie om påföljdspraxis vid grov kvinnofridskränkning som Åklagarmyndigheten genomförde 2007, visade att tre års fängelse var det längsta utdömda straffet under 2005. I 92 procent av de 360 domarna utdömdes ett straff i den lägre delen av straffskalan. Den officiella kriminalstatistiken för åren 2000–2010 visar att medelvärdet för utdömd fängelsetid vid grov kvinnofridskränkning under perioden var elva månader.

"Domstolarnas påföljdspraxis vid vissa våldsbrott" (2007)

Extern länk

Brottet grov kvinnofridskränkning ingår i 4 kap. Om brott mot frihet och frid. Brottsbalk (1962:700) (4 a §)

Vad säger lagen?

4 kap. 4 a § brottsbalken

Den som begår brottsliga gärningar enligt 3, 4, 6 eller 12 kap. eller enligt 24 § lagen (1988:688) om kontaktförbud mot en närstående eller tidigare närstående person, döms, om var och en av gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och gärningarna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla, för grov fridskränkning till fängelse i lägst nio månader och högst sex år. Har gärningar som anges i första stycket begåtts av en man mot en kvinna som han är eller har varit gift med eller som han bor eller har bott tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden, ska han i stället dömas för grov kvinnofridskränkning till samma straff.