Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer inkluderar alla typer av våld som kan förekomma mellan närstående i såväl heterosexuella som samkönade relationer samt inom syskon- och andra familje- och släktrelationer.

Kännetecknande är att den utsatta har en nära relation till och ofta starka emotionella band till förövaren, vilket försvårar möjligheten till motstånd och uppbrott. Våldet sker vanligtvis inomhus i offrets egen bostad och ökar i allvar och intensitet ju längre relationen pågår.

Män oftast förövare

Den vanligaste formen av våld i nära relationer utövas av en man mot en kvinna som han har eller har haft ett förhållande med. När det gäller polisanmälda fall år 2009 var över 90 procent av de misstänkta gärningspersonerna män. Våldet förekommer dock även i samkönaderelationer samt av kvinnor mot män i heterosexuella relationer.

Fokus riktades tidigt på de strukturella aspekterna av våld i nära relationer, och olika typer av våldshandlingar såsom fysisk misshandel, våldtäkt och sexuella övergrepp mot barn sågs som en del av ett större strukturellt problem som antog olika former och uttryck. En viktig aspekt var att betona att våldet drabbade kvinnor i alla samhällsgrupper oavsett klass, ålder, sexualitet, etnicitet och funktionsförmåga. På senare tid har forskningen och den politiska debatten börjat inkluderade grupper som på grund av olika omständigheter är särskilt sårbara, exempelvis kvinnor med missbruksproblem och kvinnor med funktionsnedsättningar. Bland annat har särskilda stödinsatser identifierats för att ge dessa grupper den hjälp de behöver.

Våldets omfattning

Flera omfångsundersökningar har genomförts i Sverige och i Norden, för att kartlägga främst kvinnors utsatthet för mäns våld i nära relationer. StudienVåld och hälsa - En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa från 2014 visar att 14 procent av kvinnorna och fem procent av männen någon gång efter 18 års ålder hade blivit utsatta för fysiskt våld eller hot om fysiskt våld i en pågående eller avslutad parrelation. 20 procent av kvinnorna och åtta procent av männen uppgav att de utsatts för upprepat och systematiskt psykiskt våld av en aktuell eller tidigare partner. Studien visar också att cirka sju procent av kvinnorna och en procent av männen blivit utsatta för sexuellt våld av en aktuell eller tidigare partner någon gång efter 18 års ålder.

2014 kom också den norska studien Vold og voldtekt i Norge, den visar att drygt nio procent kvinnor och knappt två procent män hade utsatts för allvarligt fysiskt våld och cirka tio gånger fler kvinnor än män hade utsatts för exuellt våld av en partner (5,5 respektive 0,5 procent).

Enligt Brottsförebyggande rådets statistik från 2012 polisanmäldes 28 400 fall av misshandel av kvinnor över 18 år och i 12 903 av fallen var kvinnan i en nära relation med förövaren. Dessutom anmäldes 2 470 fall av grov kvinnofridskränkning. En stor andel våldsutsatta anmäler dock aldrig de övergrepp som de utsatts för i den nära relationen, vilket innebär att mörkertalet är stort. Omkring 80 procent av våldet mot kvinnor i nära relationer uppskattas aldrig komma till polisens kännedom.

Våldets olika uttryck

Våld i nära relationer kan ta sig uttryck i form av fysiskt våld som knuffar, sparkar och slag och/eller olika former av sexuella, psykiska och materiella övergrepp samt hot. De kränkningar, försök till isolering och psykologisk nedbrytning som de psykiska övergreppen innebär upplevs av många som svårast att hantera känslomässigt. Det sexuella våldet, vilket exempelvis kan innebära att utsättas för våldtäkt eller att tvingas utföra sexuella handlingar, är en kränkning som omgärdas av tystnad och tabu. Parallellt med dessa olika former av våld förekommer även våld och hot mot barn, andra närstående och eventuella husdjur.

Våldets syfte

Oavsett uttryck så är syftet med våldet detsamma: att etablera och utöva makt och kontroll genom att skada och skrämma. Våld i nära relationer utmärker sig från andra former av övergrepp då det ofta utövas under en längre period (men kan även ske vid ett enskilt våldstillfälle) och tenderar att öka i intensitet med tiden. Detta kan leda till att våldet mer och mer blir ett både förväntat och till viss del accepterat inslag i den utsattas vardag.

Ett allvarligt hot mot hälsa och säkerhet

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) utgör våldet ett allvarligt hot mot den utsattas hälsa och säkerhet. Förutom direkta fysiska skador kan det ge upphov till både psykiskt lidande, så som posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och mer långsiktiga fysiska konsekvenser. I vissa fall är det så allvarligt att det leder till att den som utsätts dör. Dödligt våld i nära relationer är ofta resultatet av en längre tids våldsutövning och cirka 17 kvinnor i Sverige dödas varje år av en nuvarande eller före detta manlig partner.

Relaterade ämnesguider

Att ställa frågan om våld
Bemötande och behandling
Kommunernas kvinnofridsarbete
Rättsväsendets ansvar
Vad säger lagen?
Behandling av män som utövat våld i nära relationer