Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer inkluderar alla typer av våld mellan närstående. Det gäller både i heterosexuella och samkönade relationer samt mellan syskon och inom andra familje- och släktrelationer.

Det som kännetecknar den här formen av våld är att den utsatta har en nära relation till och ofta starka känslomässiga band till förövaren. Detta försvårar möjligheten till motstånd och uppbrott. Våldet sker vanligtvis inomhus i offrets egen bostad. Det ökar i allvar och intensitet ju längre relationen pågår.

Den vanligaste formen av våld i nära relation är en man som utövar våld mot en kvinna som han har eller har haft ett förhållande med. Av rapporterat våld i nära relation hade 85 procent riktats från en man mot en kvinna, enligt en sammanställning av Brottsförebyggande rådet 2009. Våldet förekommer dock även i samkönade relationer. Det händer också att kvinnor utsätter män för våld i heterosexuella relationer.

Våld mot kvinnor och män i nära relationer” (2009) 

Under 1990-talet riktade forskningen fokus mot de strukturella aspekterna av våld i nära relationer. Olika typer av våldshandlingar som fysisk misshandel, våldtäkt och sexuella övergrepp sågs som en del av ett större strukturellt problem som antog olika former och uttryck. Forskningen lyfte fram att våldet drabbade kvinnor i alla samhällsgrupper oavsett klass, ålder, sexualitet, etnicitet och funktionsförmåga. 

På senare tid har forskningen och den politiska debatten i allt högre grad även börjat uppmärksamma att det finns personer som på grund av olika omständigheter kan befinna sig i en särskilt sårbar position. Det kan till exempel handla om kvinnor med missbruksproblem eller med funktionsnedsättningar. Bland annat har särskilda stödinsatser identifierats för att ge dessa den hjälp de behöver.

Våldets omfattning

Flera studier har genomförts i Sverige och i Norden för att kartlägga hur vanligt våld i nära relationer är. Studien "Våld och hälsa – En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa" kom 2014. Den visar att 14 procent av kvinnorna och 5 procent av männen någon gång efter 18 års ålder hade blivit utsatta för fysiskt våld eller hot om fysiskt våld i en pågående eller avslutad parrelation. 20 procent av kvinnorna och 8 procent av männen uppgav att de utsatts för upprepat och systematiskt psykiskt våld av en aktuell eller tidigare partner. Studien visar också att cirka 7 procent av kvinnorna och 1 procent av männen blivit utsatta för sexuellt våld av en aktuell eller tidigare partner någon gång efter 18 års ålder.

”Våld och hälsa – En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa” (2014)

2014 kom också den norska studien ”Vold og voldtekt i Norge”. Den visar att drygt nio procent av kvinnorna och knappt två procent av männen hade utsatts för allvarligt fysiskt våld. Cirka tio gånger fler kvinnor än män hade utsatts för sexuellt våld av en partner (5,5 respektive 0,5 procent).

”Vold og voldtekt i Norge” (2014) 

Enligt Brottsförebyggande rådets statistik för 2016 polisanmäldes 29 047 fall av misshandel av kvinnor över 18 år. I 10 417 av fallen hade kvinnan och förövaren en nära relation eller hade tidigare haft en sådan. Dessutom anmäldes 1 890 fall av grov kvinnofridskränkning. Men mörkertalet är stort eftersom en stor andel våldsutsatta aldrig anmäler de övergrepp som de utsätts för i den nära relationen. En uppskattning är att runt en fjärdedel av våldet i nära relationer polisanmäls. 

Brå:s statistikdatabas över anmälda brott

”Våld mot kvinnor och män i nära relationer” (2009) 

Våldets olika uttryck

Våld i nära relationer kan anta många former: det kan vara såväl fysiskt som psykiskt, sexuellt och materiellt och blir ofta allvarligare ju längre relationen pågår. 

Många kvinnor som utsätts för våld upplever att de psykiska övergreppen, som kränkningar, försök till isolering och psykologisk nedbrytning, är svårast att hantera känslomässigt. 

Parallellt med dessa olika former av våld förekommer även våld och hot mot barn, andra närstående och eventuella husdjur.

Våldets syfte

Oavsett uttryck så är syftet med våldet detsamma: att etablera och utöva makt och kontroll genom att skada och skrämma. Våld i nära relationer skiljer sig från andra former av övergrepp genom att det ofta utövas under en längre period och ökar i intensitet med tiden. Detta kan leda till att våldet mer och mer blir ett både förväntat och till viss del normaliserat inslag i den utsattas vardag.

Ett allvarligt hot mot hälsa och säkerhet

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) utgör våld i nära relationer ett allvarligt hot mot den utsattas hälsa och säkerhet. Förutom direkta fysiska skador kan det ge upphov till både psykisk och fysisk ohälsa. 

Våldet har även dödliga konsekvenser. Kvinnor som dödas av en partner har ofta utsatts för upprepat våld under en längre tid. Cirka 13 kvinnor dödas varje år i Sverige av en nuvarande eller tidigare manlig partner.

”Det dödliga våldet i Sverige 1990-2014” (2015) 

Relaterade ämnesguider

Att ställa frågan om våld
• Bemötande och behandling
• Kommunernas kvinnofridsarbete
• Rättsväsendets ansvar
• Vad säger lagen?
• Behandling av män som utövat våld i nära relationer