Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

Våldets kostnader

Mäns våld mot kvinnor är inte enbart ett allvarligt hot mot kvinnors säkerhet och rättigheter. Det innebär dessutom stora ekonomiska kostnader för samhället, individen och framtida generationer.

Socialstyrelsen uppskattade i en rapport från 2006 att mäns våld mot kvinnor i nära relationer kostar samhället över tre miljarder kronor varje år. Siffran stiger med det dubbla eller mer om mäns övriga våld mot kvinnor som olaga hot, stalkning och våldtäkt av en okänd gärningsman inkluderas.

”Kostnader för våld mot kvinnor. En samhällsekonomisk analys” (2006) 

Direkta kostnader

Framför allt är det rättsväsendet som bär våldets direkta kostnader. Socialstyrelsen beräknar att det handlar om strax över en miljard kronor per år. 

Uppskattningen av sjukvårdens kostnader är förhållandevis låg, mellan 21 och 38 miljoner kronor per år. En orsak till att kostnaderna är svåra att beräkna är att många kvinnor på grund av rädsla, skuldkänslor och att våldet normaliserats inte uppger vad och vem som orsakat skadan. Vad våldet kostar psykiatrin är okänt men i rapporten nämner Socialstyrelsen att kostnaderna förmodligen är omfattande. Detta eftersom utsatta ofta får psykiska problem som en konsekvens av våldet. 

Våldets kostnaderIndirekta kostnader

Indirekta kostnader uppstår också som en följd av våldet. Nedsatt produktivitet hos den som utsätts kan till exempel leda till sjukfrånvaro och minskad arbetsförmåga. Även förövarens tid i fängelse innebär ett stort produktionsbortfall. Om man till detta lägger det ideella arbete som kvinno- och brottsofferjourer utför uppskattar Socialstyrelsen att det sammanlagt rör sig om drygt 700 miljoner kronor per år.

Svårt beräkna våldets kostnader

Våldets karaktär gör det svårt att beräkna samhällets kostnader. Förutom att anmälningsfrekvensen är låg och att många kvinnor inte berättar om sin våldsutsatthet, döljs kostnaderna bakom andra samhällsproblem. Det kan till exempel röra sig om arbetslöshet, alkoholism och depression – tillstånd som kan ha anknytning till mäns våld mot kvinnor.

Särskilt svårt är det att värdera den försämrade livskvalitet som rädsla, frihetsinskränkning, psykiska problem och minskad självkänsla kan leda till för den som utsätts. Denna immateriella kostnad för försämrad livskvalitet har i självskattningsstudier beräknats uppgå till drygt 70 procent av de totala kostnader som drabbar offret vid sexualbrott och 20 procent av kostnaden vid en enskild misshandel. 

På grund av den höga andelen immateriella kostnader vid sexuellt våld är det särskilt svårt att uppskatta de samhällsekonomiska kostnaderna för denna typ av brott. Vid Nationellt centrum för kvinnofrid gjordes en studie av fyra typfall. Det visade sig att kostnaderna för det minst kostsamma fallet, en våldtäkt i samband med en studentfest, översteg en miljon kronor. Då var kriminalvårdens kostnader inte inberäknade eftersom förundersökningen lades ned.

”Vad kostar våldtäkter? Samhällsekonomiska kostnader för sexuellt våld” (2010) 

Kostnader på lång sikt

Våldet har även effekter på lång sikt, särskilt för de uppskattningsvis 85 000 till 190 000 barn i Sverige som växer upp i familjer där våld förekommer. Socialstyrelsens uppskattning av samhällets kostnadsbörda bör därför ses som en grov underskattning.

Sjukförsäkringen för våldsutsatta kvinnor kostar svenska staten 690 miljoner kronor per år. Motsvarande information om a-kasseutbetalningar finns inte att tillgå. Utgifter som dessa är inte inkluderade i Socialstyrelsens kostnadskalkyl. Detta eftersom de utgör omfördelningar av resurser och inte innebär ytterligare kostnader för samhället. Dock visar kostnaden för sjukförsäkringen på den finansiella börda som mäns våld mot kvinnor innebär för den offentliga sektorn.

EU och våldets kostnader

Europaparlamentets researchavdelning har i en forskningsrapport (2013) kommit fram till att kostnaden för våld mot kvinnor inom EU uppgår till 226 miljarder euro per år.

Även Europeiska jämställdhetsinstitutet, EIGE, har gjort ett försök att uppskatta kostnaderna i rapporten ”Estimating the costs of gender-based violence in the European Union” (2014). Syftet var att ge EU:s medlemsstater ett sätt att beräkna vad våldet kostar. Rapporten innehöll bland annat en sammanfattning av vilka metoder som finns, men även en genomgång av dessa metoders styrkor och svagheter samt en analys av hur de kan användas på de olika medlemsstaterna. 

”Estimating the costs of gender-based violence in the European Union” (2014) 

I rapporten identifieras sju områden med kostnader för könsrelaterat våld. Dessa är ekonomiska produktionsförluster, kostnader för hälsa/ohälsa, kostnader relaterade till rättsväsende och rättsprocesser, kostnader för det sociala välfärdssystemet, personliga kostnader för den våldsutsatta, kostnader för specialiserade verksamheter och satsningar (skyddade boenden, kvinnojoursverksamhet, stödtelefoner med mera) samt svårmätbara kostnader som förlorad livskvalitet eller ökad otrygghet och rädsla.

I ”Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat förtryck” (2015) uppskattar man kostnaderna i svenska kronor utifrån EIGE:s beräkningar. Kostnaden för det könsrelaterade våldet i Sverige utifrån 2012 års kostnadsnivå beräknas till 45,5 miljarder svenska kronor. I denna totalsumma inkluderas även kostnaden för det könsrelaterade våld som män drabbas av. Av totalsumman avser 39,7 miljarder kronor kostnaden för kvinnors utsatthet för könsrelaterat våld. Kostnaden för våld i nära relation mot kvinna beräknas till 19,2 miljarder kronor. 

 ”Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat förtryck. SOU 2015:55” (2015, s. 106)

RELATERAde ämnesguider

Våld i nära relationer