Våldsförebyggande arbete

Våldsförebyggande arbete kan bedrivas på flera olika sätt. Tanken är att åtgärderna ska förhindra att våld uppstår eller upprepas. Ofta handlar det om insatser till en bred målgrupp, främst unga män. Syftet är då att påverka föreställningar om kön och skapa mer jämställda relationer.

Den här formen av arbete brukar kallas för universellt våldsförebyggande. Det rör sig om program som vill förändra attityder och motverka skadliga könsnormer. Ofta handlar det om föreställningar som kopplar ihop maskulinitet med våld. Ett exempel på ett sådant program är Mentors in Violence Prevention.

Mentors in Violence Prevention (MVP) har i första hand bedrivits inom skolans värld. År 2016 gjorde organisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en kartläggning av kommunernas jämställdhetsarbete riktat till män och pojkar. En tredjedel av alla skolförvaltningar svarade att de bedrivit någon form av arbete för att förändra normer för maskulinitet i förskola, grundskola eller gymnasieskola de senaste sex åren. Nästan lika många hade genomfört våldsförebyggande arbete.

Läs mer om Jämställd skola på skl.se

Enligt MVP-programmet finns det ett samband mellan det lindriga och det grövre våldet, mellan hot och fysisk misshandel. Programmet bygger på uppfattningen att pojkar traditionellt sett förväntats kunna ta till våld. Det är en del i deras försök att visa sig tuffa och maskulina. Men omgivningens reaktioner kan spela en stor roll. Enligt MVP har alla som bevittnar våld en möjlighet att ingripa mot våldet. Det kan ske både före, under och efter händelsen. Erfarenheterna från USA visar att omgivningens reaktioner kan ha stor effekt. När kompisar på ett tidigt stadium säger ifrån mot det lindriga våldet minskar även det grova våldet.

Män för jämställdhet gjorde 2013 en genomgång av våldsförebyggande insatser på uppdrag av Ungdomsstyrelsen. Sammanställningens fokus var att hitta effektiva metoder med ett genusperspektiv för pojkar och män som utvärderats vetenskapligt. Sju olika metoder rekommenderades, däribland MVP.

MVP i Sverige har också utvärderats av forskare på uppdrag av Skolverket. Utvärderingen visade på positiva effekter men förändringarna i elevernas beteende var små. Forskarna påpekade att mer kunskap behövs och att det var svårt att dra några generella slutsatser.

"Utvärdering av det våldsförebyggande programmet MVP" (2018)

Sammanställning av våldsförebyggande metoder

Jämställdhetsmyndigheten har ett uppdrag att sammanställa, sprida och utveckla metoder för universellt våldsförebyggande arbete med barn och unga. Under första halvåret 2018 gjordes en inventering av våldspreventivt (våldsförebyggande) arbete runt om i Sverige. Det skedde genom att en enkät skickades ut till ett 70-tal aktörer. De tillfrågade myndigheterna lyfte bland annat kunskapshöjande insatser med fokus på maktperspektiv och normer om maskulinitet. Ett antal aktörer pekade även på insatser till stöd för föräldrar, däribland program/metoder som Tryggare barn.

I skriften påpekas också att det finns behov av evidensbaserade metoder, det vill säga metoder som forskning visat har haft god effekt. 

"Våldsförebyggande arbete. Sammanställning av Jämställdhetsmyndighetens enkät gällande nationellt arbete med våldsprevention" (2018) 

Insatser för grupper i riskzonen

Våldsförebyggande arbete kan röra sig om selektiva insatser. Det handlar då om insatser som riktar sig till en grupp som befinner sig i riskzonen för att antingen själva utöva våld eller utsättas för våld. I den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor nämns bland annat insatser som riktar sig till nyanlända och asylsökande. Det påpekas att den här gruppen befinner sig i ett mycket utsatt läge och ofta har begränsad kunskap om det svenska samhället. Det finns ett behov av information om sex och samlevnad, jämställdhet samt svensk lagstiftning bland annat. 

Sajten youmo.se som drivs av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor är ett försök att ge information om kroppen, sexualitet, hälsa och relationer. Målgruppen är 13-20-åringar. Sajten är översatt till ett antal språk och finns även på lättläst svenska.

Läs mer om youmo.se på MUCF:s webbplats

Det finns även riktade insatser som syftar till att motverka de normer som ligger bakom till exempel hedersrelaterat våld och förtryck. I regeringens nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (2016) efterlyser regeringen särskilt insatser för pojkar och unga män som lever i en hederskontext.

Insatser för våldsutövare

Våldsförebyggande arbete kan innefatta insatser till individer som redan har erfarenhet av våld (så kallade indikativa insatser). Det gäller bland annat män som tidigare dömts för att ha utövat våld. Kriminalvården har ett antal sådana program.

Läs mer i ämnesguiden om behandling av män som utövat våld i nära relationer

Det finns även behov av att rikta sig till våldsutövare som inte dömts för våldet. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2014:4) bör socialtjänsten kunna erbjuda sådana insatser. Många kommuner och ideella organisationer har på senare år inlett ett arbete med våldsutövare. Men det har påpekats att ansvaret för att bedriva sådan verksamhet utanför Kriminalvården uppfattats som oklart.

"Våldsförebyggande arbete med män: en kunskapsöversikt" (2011)  

Läs mer om Att arbeta med våldsutövare på Webbstöd för kommuner. 

Försvåra brott

En annan form av våldsförebyggande arbete som nämns i den nationella strategin är insatser av situationell karaktär. Där är syftet att göra brott mer riskabla eller svårare att utöva. Det kan till exempel handla om att ha mer belysning eller ökad bevakning på platser där våldsbrott ofta begås.

Relaterade ämnesguider

Förövare
Behandling av män som utövat våld
Grov kvinnofridskränkning
Behandling av sexualbrottsförövare
Våld i nära relationer
Hedersrelaterat våld och förtryck

Vad säger den nationella strategin?

"Att förebygga mäns våld mot kvinnor, det vill säga att förhindra att våld över huvud taget uppstår eller upprepas, är den huvudsakliga utgångspunkten för strategin. (...) (s. 115). 

"Fokus ska genomgående sättas på den eller de som utövar våld och dem som har bäst förutsättningar att stoppa det. De flesta män utövar inte våld, men mäns våld mot kvinnor är utbrett och arbetet mot våld bör engagera alla män. Föreställningar om våld och hot om våld som legitima uttryck för manlighet bör aktivt motverkas i sammanhang som är särskilt viktiga i formandet av pojkars och unga mäns identitet." (s. 115)