Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

Kvinnor med utländsk bakgrund

Våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund kan befinna sig i en särskilt utsatt situation när det kommer till våld på grund av faktorer som diskriminering, segregation, språksvårigheter och brist på sociala nätverk.

Sådana faktorer kan göra det svårare för en kvinna att söka hjälp och stöd, vilket den våldsutövande partnern kan utnyttja för att ytterligare isolera kvinnan och hindra henne från att ta sig ur relationen. En del kvinnor med utländsk bakgrund är särskilt sårbara till följd av sin rättsliga ställning i Sverige. Här ingår utländska kvinnor som nyligen gift sig med en svensk man, papperslösa kvinnor och kvinnor som blivit offer för människohandel för sexuella ändamål.

Kvinnor med tidsbegränsat uppehållstillstånd

År 2012 presenterades en statlig utredning om våld mot utländska kvinnor som beviljats uppehållstillstånd genom anknytning till en man bosatt i Sverige. I utredningen konstateras att forskningen är begränsad vad gäller våld mot kvinnor med utländsk bakgrund generellt och kvinnor med tidsbegränsat uppehållstillstånd specifikt.

Så kallade ”snabba anknytningar” utgör idag den överväldigande majoriteten av anknytningsärenden. Detta innebär att ett par, oavsett om de är gifta, inte stadigvarande bott tillsammans utomlands. Vid snabba anknytningar får den utländska personen ett tillfälligt uppehållstillstånd och kan efter två år, om förhållandet består, söka permanent uppehållstillstånd. Denna så kallade ”tvåårsregel” försätter den utländska personen, oftast en kvinna, i ett underläge i relation till anknytningspersonen, oftast en man. Sammantaget belyser utredningen därmed att det finns starka jämställdhetsskäl som talar emot tvåårsregeln.

I utredningen betonas att ökad fokus bör läggas på anknytningspersonerna, vars våldsutövning utgör det verkliga problemet. Bland annat föreslås att en riskbedömning och seriositetsprövning görs vid samtliga snabba anknytningar, inkluderat om ett par är gifta.

Flera av kriterierna för den så kallade skyddsregeln beskrivs som förlegade. Skyddsregeln innebär att en utländsk kvinna kan få ett permanent uppehållstillstånd även om förhållandet tar slut inom två år om hon utsatts för våld eller annan allvarlig kränkning. Flera av kriterierna, till exempel att våldet anses vara mindre allvarligt om kvinnan går tillbaka till mannen, anses oförenliga med den kunskap som idag finns om våld mot kvinnor i nära relationer. Det enda nödvändiga kriteriet beskrivs vara att förhållandet ska ha varit seriöst från början.

Papperslösa kvinnors våldsutsatthet

Även kvinnor som saknar uppehållstillstånd (så kallade papperslösa) befinner sig i en situation som gör dem mer utsatta för våld. På grund av rädsla för utvisning kan de inte ta kontakt med samhällets hjälpinstanser. Därmed saknar kvinnorna de mest grundläggande förutsättningarna för att få hjälp och stöd vilket ökar sårbarheten vid våldsutsatthet. Att polisanmäla misshandel eller liknande övergrepp kan leda till utvisning. Sedan 1 juli 2013 har kvinnorna rätt till samma subventionerade hälso- och sjukvård och tandvård som asylsökande, det vill säga vård som inte kan anstå. Lagen omfattar vård och tandvård, mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning, vård vid abort och en hälsoundersökning. Med anstå menas vård som bedöms vara nödvändig omedelbart, men även sådan som med en måttlig fördröjning kan medföra allvarliga följder och ett mer omfattande vårdbehov för individen. Det är den behandlande läkaren eller tandläkaren som avgör vilken vård som inte kan anstå.

Rättslösa offer för människohandel

De utländska kvinnor som har kommit till Sverige genom människohandel står i praktiken utan stöd i Sverige om de inte vågar eller vill polisanmäla brotten de utsatts för. Kvinnor som är offer för människohandel kan få sex månaders uppehållstillstånd om de bidrar till att lagföra människohandlarna. De kvinnor som inte vågar vittna eller återvända till hemlandet efter att ha vittnat, riskerar dock att hamna i samma situation som andra papperslösa kvinnor. 

Kunskap och bemötande

Brist på socialt nätverk eller bristande språkkunskaper kan begränsa möjligheterna att lämna en våldspräglad relation. Detta medför att kvinnorna hamnar i en särskilt stark beroendeställning till den våldsutövande partnern. Rädsla för utvisning kan också i vissa fall hindra kvinnan från att kontakta myndigheter. Detta kan utnyttjas av den våldsutövande mannen för att ytterligare kontrollera och isolera kvinnan. Myndigheters okunskap om kvinnornas situation samt brist på tydlig information om vilken instans som har det primära ansvaret för att hjälpa kvinnorna försvårar för kvinnorna att få stöd och hjälp.

RELATERADE ÄMNESGUIDER

Våldsutsatthet och särskild sårbarhet
Att ställa frågan om våld
Bemötande och behandling
Kommunernas kvinnofridsarbete
Socialtjänstens lagstadgade ansvar
Socialtjänstens insatser
Kvinnojourernas verksamhet

Vad säger lagen?

Utlänningslagen (2005:716), 5 kap. 16 § (den så kallade tvåårsregeln)

16 § En utlänning som […] beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning får beviljas ett nytt tidsbegränsat eller permanent uppehållstillstånd på den grunden endast om förhållandet består.

En utlänning som har familjeanknytning […] och som har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i två år får ges ett permanent uppehållstillstånd. Om det finns särskilda skäl, får permanent uppehållstillstånd ges före tvåårsperiodens slut.

Har ett förhållande upphört får uppehållstillstånd ändå ges, om […]
2. förhållandet har upphört främst på grund av att i förhållandet utlänningen, eller utlänningens barn, utsatts för våld eller för annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid […]

Utlänningslagen (2005:716), 5 kap. 3a §, ”Anknytning”

Uppehållstillstånd får, om inte annat anges i 17 § andra stycket, ges till 
1. en utlänning som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med en person som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, om förhållandet framstår som seriöst och inte särskilda skäl talar mot att tillstånd ges.