Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

Begrepp och definitioner A-Ö

Här kan du läsa i korthet om ett antal ord, begrepp och aktörer med koppling till mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld samt våld i samkönade relationer.

A, B, C, D, E, F, G, H, I, J, K, L, M, N, O, P, Q, R, S,T, U, V, W, X, Y, Z, Å, Ä, Ö

A

Ableism
Diskrimineringsombudsmannen (DO) har beskrivit ableism som nedsättande attityder mot personer med funktionsnedsättning.

Androgenitalt syndrom
Se bokstaven I, Intersexualism

Allmän rättshjälp
Behovsprövad ekonomisk hjälp för att täcka kostnader i samband med rättegång.

Allmänt åtal
Åklagaren har rätt att väcka åtal även utan brottsoffrets anmälan. Misshandel, sexualbrott och grov kvinnofridskränkning faller under allmänt åtal, vilket innebär att åklagaren väcker åtal för samhällets räkning.

Amnesty International
Amnesty International är en världsomspännande organisation som arbetar för mänskliga rättigheter. Organisationen grundades 1966 och har cirka 2 miljoner medlemmar och bidragsgivare i drygt 150 länder. Arbetet grundas på utredningar om brott mot internationella konventioner som reglerar mänskliga rättigheter. Organisationen är politiskt, ekonomiskt och religiöst obunden. Amnesty International engagerar sig särskilt i frågor som rör våld och förtryck mot kvinnor och hbt-personer, liksom arbetar mot hedersrelaterat våld och förtryck.

För mer information, se Amnesty Internationals svenska webbplats

Anamnes
Anamnes, eller sjukdomshistoria, ska alltid dokumenteras när en person söker sjukvård.

Se även kunskapsbankens ämnesguider Att ställa frågan om våld och Bemötande av hbt-personer.

Annan sexuell handling
Den juridiska definitionen av annan sexuell handling är: 
att föra in ett finger, knytnäve eller föremål i underliv eller anus; 
att könsdelarna kommer i beröring med varandra; 
samlagsliknande handlingar där direkt beröring hindras av till exempel kläder; 
​att förmå offret att själv onanera.

Anmälan till socialtjänsten
Ställs till socialtjänsten för att påkalla hjälp/stödbehov hos någon annan. Var och en bör anmäla när barn far illa enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen. Myndigheter är skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om när barn far illa.

Se även kunskapsbankens ämnesguide Socialtjänstens lagstadgade ansvar 

Ansökan till socialtjänsten
Begäran till socialtjänsten om stödinsats/ekonomiskt bistånd. Görs av den enskilde eller juridisk företrädare.

Arrangerade äktenskap
Enligt en omfångsundersökning som gjorts av Ungdomsstyrelsen lever omkring 70 000 unga i en situation där familjen sätter villkor för val av partner. Av dessa 70 000 uppger 8 500 ungdomar att de oroar sig över att de inte själva får välja framtida partner.

Se även kunskapsbankens ämnesguide Tvångsäktenskap och arrangerade äktenskap.

B

Barn
FN:s barnkonvention definierar barn som varje människa under 18 år. Kommittén mot barnmisshandel uppskattade 2001 att 10 procent av alla barn i Sverige någon gång sett sin pappa slå mamman och att 5 procent har gjort det många gånger.

Barnets bästa
Definition av barnets bästa enligt FN:s barnkonvention, artikel 3:

1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet.

2. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder.

Bedömningen av vad som är barnets bästa måste alltid göras individuellt och bygga på kunskap och beprövad erfarenhet i kombination med att barnet självt får komma till tals. Vid bedömningen måste hänsyn tas till allt som rör barnets fysiska och psykiska välbefinnande och utveckling. Så långt det är möjligt skall såväl långsiktiga som kortsiktiga effekter för barnet beaktas.

Barnkonventionen
Se bokstaven K, Konvention om barnens rättigheter

Barnombudsmannen
Se kunskapsbankens myndighetspresentation – Barnombudsmannen.

Besöksförbud
Se bokstaven K, Kontaktförbud

Bris
Barnens rätt i samhället är en ideell svensk förening som verkar för barns rättigheter. Verksamheten består av Bris stödlinje på telefon, Bris-mejlen, projektet Bris-chatten och Bris Vuxentelefon – om barn. Vidare gör Bris undersökningar och utvärderingar av verksamheten och sammanfattar kontinuerligt barns och ungdomars allmänna hälsa. En årlig sammanställning, Bris-rapporten, lanseras i januari. FN:s barnkonvention är ett viktigt riktmärke i organisationens arbete.

För mer information se Bris webbplats.

Brott
En handling, eller en underlåtelse att handla, som är belagd med straff i lagstiftningen.

Brottsförebyggande rådet (Brå)
Se kunskapsbankens myndighetspresentation – Brå.

Brottsoffer
Den som utsatts för brott (se även målsägande). FN:s deklaration om brottsoffers grundläggande rättigheter definierar brottsoffer som de som ”individuellt eller kollektivt har lidit skada, fysiskt eller mentalt, orsakats känslomässigt lidande, ekonomisk skada eller betydande ingrepp i grundläggande rättigheter genom handlingar eller underlåtenhet att handla som är i strid med strafflagstiftning i medlemsländerna, inbegripet kriminellt missbruk av makt”. Den svenska brottsofferutredningen definierar brottsoffer som ”en fysisk person som direkt utsatts för ett kriminellt övergrepp”.

Brottsofferfonden
Den som dömts för ett brott som kan ge fängelse ska betala 500 kronor till Brottsofferfonden. Pengarna går till verksamhet och projekt som är till nytta för brottsoffer.

Brottsofferjouren 
Brottsofferjouren Sverige är en ideell organisation som arbetar för bättre villkor för brottsoffer. Brottsofferjourerna kan ge stöd och information inför en kommande rättegång.

För mer information se Brottsofferjourens webbplats.

Brottsoffermyndigheten
Se kunskapsbankens myndighetspresentation – Brottsoffermyndigheten.

Brottsskadeersättning
Det finns möjlighet att få ersättning via brottskadeersättning (som betalas av staten), för i första hand personskador och fysisk och psykisk kränkning. Man kan till exempel få brottsskadeersättning för kostnader för sjukvård och samtalsterapi, inkomstförlust, fysiskt och psykiskt lidande som går över (sveda och värk) och bestående skador (lyte och men). Skadan ska kunna konstateras vid en medicinsk undersökning. För att få brottskadeersättning måste normalt sett alla andra möjligheter vara uttömda. Brottsskadeersättning är möjlig också i de fall där gärningspersonen är okänd och någon dom därför inte finns. Då krävs dock att det finns en utredning, till exempel en förundersökning, som visar att skadan har uppkommit till följd av brott och inte genom en olyckshändelse. Staten har ett särskilt ersättningsansvar för barn som bevittnat allvarliga brott mot en närstående, trots att barnet inte kan få skadestånd från förövaren. Framförallt avses händelser där barnet bevittnar våld och hot i en nära relation. Främst är det den skada, kränkning och fara som brottet kan antas ha skapat som ska beaktas.

För mer information, se Brottsoffermyndighetens webbplats.

C

CEDAW
CEDAW, Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women, kallas även Kvinnokonventionen. FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor antogs av FN:s generalförsamling 1979 och trädde i kraft 1981. Konventionen har inga specifika skrivelser om våld mot kvinnor, men i och med ett tillägg av CEDAW-kommittén 1992 definieras våld mot kvinnor som en form av diskriminering.

Regeringar som har ratificerat konventionen erkänner att:

diskriminering av kvinnor definieras som varje åtskillnad, undantag eller inskränkning på grund av kön som har till följd eller syfte att begränsa erkännandet av mänskliga rättigheter för kvinnor; 
de ska vidta åtgärder som behövs för att avskaffa diskriminering av kvinnor; 
de ska införa principen om jämställdhet mellan män och kvinnor i sina nationella grundlagar eller andra författningar och säkerställa att denna princip genomförs i praktiken; 
de ska garantera rättsligt skydd för kvinnor; 
sedvänjor som innebär diskriminering av kvinnor ska avskaffas genom förordningar eller lagstiftning; 
de ska avskaffa diskriminering av kvinnor inom politiken, när det gäller rätten att förvärva, byta eller behålla sitt medborgarskap, inom äktenskap och familjeförhållanden.

D

Daphne-programmet
År 2000 beslutade Europaparlamentet och Europarådet att anta ett program för förebyggande åtgärder mot våld mot barn, ungdomar och kvinnor. Programmet fick namnet Daphne och dess första fas löpte mellan 2000 och 2003. Genom Daphne kan icke-vinstdrivande privata och offentliga organisationer söka finansiering till projekt för att motverka våld mot kvinnor och barn. Budgeten för denna period var 20 miljoner euro. Under de första två åren finansierades 73 nya projekt genom Daphne. Programmet har sedan fortsatt under namnen Daphne II (2004–2008) och Daphne III (2007–2013).

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide EU:s arbete mot våld.

Diskriminering (olaga)
Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Direkt diskriminering innebär att en person missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation. Indirekt diskriminering innebär att en person missgynnas genom tillämpning av bestämmelser, kriterier eller förfaringssätt som framstår som neutrala men som i praktiken särskilt missgynnar personer med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller viss funktionsnedsättning. Enligt FN är våld mot kvinnor en form av diskriminering, vilket stipuleras dels genom ett tillägg till CEDAW, dels genom FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor från 1993.

Se även kunskapsbankens ämnesguide Vad säger lagen?

Diskrimineringsombudsmannen 
Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter. Det gör myndigheten främst genom att se till att diskrimineringslagen följs. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Se kunskapsbankens myndighetspresentation – Diskrimineringsombudsmannen.

Dissociativ amnesi
En akut stressreaktion som innebär oförmåga att minnas väsentliga delar av en traumatisk händelse vilken ofta drabbar offer för sexuellt våld.

Se även kunskapsbankens ämnesguider Sexuellt våld, Medicinska och psykosociala konsekvenser av sexuellt våld samt Medicinska och psykosociala konsekvenser av våld i nära relationer.

DSM-IV
Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders är ett klassificeringsverktyg som används för att fastställa olika sexuella parafilier. Till parafilier räknas bland annat pedofili, incestövergrepp och sexuell sadism. Våldtäkt är inte definierat som en parafili i DSM-IV, men man menar att vissa former av sexuellt våld kan associeras med den parafila diagnosen sexuell sadism.

Dom
En domstols avgörande av själva frågan i målet eller ärendet.

Se även kunskapsbankens ämnesguide Rättsprocessen – från åtal till dom.

Domstolar
Allmänna domstolar:

tingsrätt; domstol i första instans
hovrätt; domstol i andra instans
Högsta domstolen; domstol i sista instans. 

Förvaltningsdomstolar:

förvaltningsrätt (tidigare länsrätt); domstol i första instans
kammarrätt; domstol i andra instans. 

Högre förvaltningsrätt (tidigare regeringsrätt); domstol i sista instans.

Se även kunskapsbankens ämnesguider Rättsväsendets ansvar, Rättsprocessen – från anmälan till åtal samt Rättsprocessen – från åtal till dom

Domstolsverket
Se kunskapsbankens myndighetspresentation – Domstolsverket.

Due diligence
Due diligence är en term inom folkrätten som innebär straffrättsliga sanktioner för staters underlåtenhet att motverka, utreda och beivra bland annat våld mot kvinnor. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor (artikel 4 c) uppmanar alla stater att ”[…]med vederbörlig uthållighet [due diligence] verka för att förhindra, undersöka och, i enlighet med nationell lagstiftning, bestraffa våldsgärningar mot kvinnor, vare sig dessa gärningar förövas av stater eller av privatpersoner”. Principen om due diligence fungerar i detta sammanhang som ett mått för att mäta staters ansvar och förmåga att motverka, förebygga och bestraffa våld mot kvinnor på både statsnivå och privat/personlig nivå. 

E

EKMR
Se bokstaven E, Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Elektronisk övervakning
Kallas även fotboja och innebär att genom GPS-teknik övervaka personer som har begått brott där påföljden är kortare fängelsestraff och som en form av utslussningsåtgärd efter långa fängelsestraff. Det är möjligt att övervaka personer som tilldömts besöksförbud med hjälp av denna teknik, till exempel vid våld i nära relationer. Tekniken kan möjliggöra att områden kring den skyddades hem, arbetsplats och andra ställen där personen vistas fredas. Den elektroniska övervakningen utgör i sig inte något skydd, utan är endast ett hjälpmedel för att samla information om en persons förehavanden.

Endogami
Sed eller krav att gifta sig endast inom den egna gruppen, familjen eller stammen.

Enskilt anspråk
Brottsoffers möjlighet att i brottmål begära skadestånd av gärningspersonen.

Se även bokstaven S, Skadestånd

Europadomstolen
Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna ligger i Strasbourg i Frankrike och är en del av Europarådet. Europadomstolen består av en domare från varje nation som blivit medlem i Europarådet. Europadomstolen kan pröva staternas skyldighet att leva upp till sina åtaganden enligt Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Domstolens avgöranden är rättsligt bindande för den berörda staten.

Europakonventionen
Se bokstaven E, Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna

Europaparlamentet
Europaparlamentet är en av EU:s institutioner och utgör tillsammans med rådet den lagstiftande makten inom unionen. Europaparlamentet har röstat igenom flera resolutioner som berör mäns våld mot kvinnor. 2009 antogs en omfattande resolution om avskaffande av våld mot kvinnor. Resolutionen uppmanar Europeiska kommissionen att presentera en riktad och mer konsekvent plan för att främja kvinnofrid.

2010 antog Europaparlamentet ett betänkande om ökad jämställdhet i EU. Betänkandet manade till skärpta åtgärder mot mäns våld mot kvinnor, fri tillgång till abort och preventivmedel och införande av pappaledighet. Ett temaår för att förebygga könsrelaterat våld föreslogs också. Parlamentet uppmanade även Europeiska kommissionen att presentera ett förslag till ett omfattande EU-direktiv om att förebygga alla former av våld mot kvinnor.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide EU:s arbete mot våld.

Europarådet
Europarådet är en mellanstatlig europeisk samarbetsorganisation. Europarådets primära åtagande är att skydda mänskliga rättigheter, demokratin och rättssäkerheten. Rådet har i dagsläget 47 medlemsländer. Alla stater som är med i EU är även medlemmar i Europarådet.
Europarådet har sedan 1993 haft bekämpning av våld mot kvinnor som ett av sina prioriterade områden.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide Europarådets arbete mot våld.

För mer information, se Europarådets webbplats.

Europeiska kommissionen
Europeiska kommissionen är en av Europeiska unionens institutioner och den verkställande makten inom EU. Kommissionens uppgift är att tillvarata unionens gemensamma intressen genom att komma med lagförslag och se till att lagar efterföljs. Kommissionen består av en kommissionär från varje medlemsstat och en administrativ avdelning uppdelade i olika departement, kallade generaldirektorat. Kommissionärerna föreslås av Europeiska unionens råd och måste godkännas av Europaparlamentet.

Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
Kallas även Europakonventionen och är Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna. Europakonventionen undertecknades 4 november 1950. Konventionen tillkom för att lagstadga FN:s universella deklaration om de mänskliga rättigheterna, och var fundamental för stiftandet av Europarådet. Konventionen skyddar bland annat:

personlig frihet; 
domstolsprövning och rättssäkerhet; 
skydd för privat- och hemlivet, hem och korrespondens; 
att ingå äktenskap och bilda familj; 
föra talan mot kränkningar av friheter och rättigheter; 
förbud mot att någon utsätts för tortyr och omänsklig behandling; 
slaveri eller tvångsarbete; 
diskriminering. 

Se även kunskapsbankens ämnesguide Vad säger lagen?

Evidens
Begreppen evidensbaserad kunskap, evidensbaserade metoder och evidensbaserad praktik har fått alltmer uppmärksamhet och betydelse sedan början av 2000-talet. Enkelt uttryckt handlar det om vetenskapligt stöd för insatsers effekter. Avgörande i utvärderingen är att man jämför en grupp som fått en viss behandling med en kontrollgrupp som inte fått behandlingen. Jämförelsen sker både före och efter insatsen. Att en behandlingsmetod bedöms som evidensbaserad innebär inte att alla enskilda patienter/klienter har nytta av den, utan att insatsen på gruppnivå bedömts vara signifikant mer effektiv än den eller de metoder som den jämförts med.

Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och Folkhälsomyndigheten förespråkar en ökad användning av evidensbaserade metoder inom områden som hälso- och sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg, ungdoms-/missbruks-/kriminalvård samt drog- och brottsförebyggande arbete. Begreppet evidens är under utveckling och har såväl förespråkare som kritiker.

F

Flashbacks
Återkommande minnesbilder, vanligt förekommande vid posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) till följd av en traumatisk händelse, i kombination med sömnstörningar och koncentrationssvårigheter.

FN
Förenta nationerna är en sammanslutning av 193 stater, grundad 24 oktober 1945. Nästan alla världens länder är medlemmar i FN. Medlemskap är öppet för alla stater som vill arbeta för fred och som accepterar de skyldigheter som FN-stadgan föreskriver och som är villiga och kapabla att uppfylla dessa åtaganden.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide FN:s arbete mot våld

För mer information se Svenska FN-förbundets webbplats

FN:s kvinnokonferens i Beijing (Beijingkonferensen)
FN:s fjärde världskvinnokonferens hölls i Beijing 1995. Där definierades våld mot kvinnor som ett av de tolv kritiska områden som står i vägen för jämställdhet. Konferensen ledde fram till ett dokument, Beijing Platform for Action, som används som värdegrund och styrdokument för en rad människorättsliga organisationer världen över.

Beijing Platform for Action i fulltext

FN:s resolution 1325
FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet antogs år 2000 och syftar till att stärka kvinnors roll i kris- och konfliktområden. Resolutionen utgår från att krig drabbar män och kvinnor olika och att alla insatser under väpnade konflikter måste genomsyras av ett genusperspektiv. Resolution 1325 lyfter fram kvinnor som aktörer – inte enbart offer – i konflikter. Sverige antog i juni 2006 en nationell handlingsplan för genomförandet av resolution 1325.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide FN:s arbete mot våld.
 

FN:s resolution 1820
FN:s säkerhetsrådsresolution 1820 (2008) om sexuellt våld mot civila i konflikter är ett viktigt genombrott för att våldtäkt i krig ska betraktas som ett internationellt krigsbrott. Resolution 1820 antogs i juni 2008. Resolutionen fördömer våldtäkt och andra former av sexuellt våld i konfliktsituationer och stipulerar att våldtäkt kan utgöra krigsbrott, brott mot mänskligheten och en konstituerande handling för folkmord.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguider Sexuellt våld i krig och konflikt och FN:s arbete mot våld.

FN:s resolution 1888
FN:s säkerhetsrådsresolution 1888 antogs i september 2009 och är en vidareutveckling av 1820. Resolution 1888 innebar att FN instiftande en speciell rapportör om våldtäkt i krig. Den första rapportören var före detta EU-kommissionären Margot Wallström. Hon efterträddes 2012 av Zainab Hawa Bangura, Sierra Leone.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguider Sexuellt våld i krig och konflikt och FN:s arbete mot våld.

FN:s speciella rapportör om våld mot kvinnor, dess orsaker och konsekvenser
1994 tillsatte FN:s kommission för mänskliga rättigheter en speciell rapportör om våld mot kvinnor. Rapportören har kontakt med regeringar, hjälporganisationer och andra aktörer och ger rekommendationer till stater om hur de ska arbeta för att motverka våld mot kvinnor. 1999 förde rapportören för första gången fram hedersbrott, tvångsäktenskap och arrangerade äktenskap som viktiga delfrågor inom ramen för mäns våld mot kvinnor. Den nuvarande rapportören, Rashida Manjoo, fick uppdraget i augusti 2009.

Läs sammanställning om rapportörens arbete de senaste 15 åren i fulltext

Folkbokföringssekretess
Se bokstaven K, Kvarskrivning

Folkhälsa
Mäns våld mot kvinnor betraktas av Världshälsoorganisationen (WHO) som ett utbrett folkhälsoproblem och en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Ett stort antal studier, från bland annat WHO och Världsbanken, bekräftar att det fysiska, sexuella och psykiska våldet mot kvinnor och flickor utgör en av de stora globala hälsofarorna för kvinnor med bland annat depression, ökad dödlighet och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) som följd. På en global nivå är hälsobördan av genusrelaterat våld för kvinnor mellan 15 till 44 år jämförbar med den totala hälsoförlusten orsakad av sjukdomar som hiv, tuberkulos och hjärt- och kärlsjukdomar.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguider Global folkhälsa och Världshälsoorganisationen WHO.

Fotboja
Se bokstaven E, Elektronisk övervakning

Funktionshinder
Se bokstaven F, Funktionsnedsättning och funktionshinder

Funktionsnedsättning och funktionshinder
Socialstyrelsens terminologiråd beslutade 2007 om revidering av termerna funktionsnedsättning och funktionshinder. Funktionsnedsättning och funktionshinder är inte längre synonymer; funktionshinder blev en egen term och begreppet handikapp utgick. I och med detta definieras begreppet funktionsnedsättning som nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Begreppet funktionshinder definieras som den begränsning en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide Kvinnor med funktionsnedsättning.

Fysiskt våld
Fysiskt våld kan se mycket olika ut. Det kan vara allt från örfilar, knuffar och drag i håret till stryptag, knivhugg och mordförsök. Det som utmärker fysiskt våld i en nära relation är att det ofta upprepas och ständigt finns som ett hot. Att bli nypt eller knuffad kanske inte upplevs som smärtsamt eller kränkande om det sker vid ett tillfälle, men om det sker dagligen och på ett hotfullt eller förnedrande sätt kan det liknas vid tortyr.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide Våldets uttryck och mekanismer.

Fängelse
Tidsbegränsade fängelsestraff är sällan längre än tio år och aldrig kortare än två veckor. Vid upprepade återfall och gemensamt straff för flera brott, kan strafftiden bli upp till 18 år. En dom på livstids fängelse innebär att den dömde frihetsberövas i fängelse eller liknande straffinrättning för resten av sitt liv. I Sverige är det dock praxis att livstidsdömda fångar, efter att ha suttit en tid i fängelse, får sitt straff omvandlat till ett tidsbestämt fängelsestraff.

Kvinnofridsbrott, straffsatser:

Grov kvinnofridskränkning: fängelse i lägst sex månader och högst sex år enligt 4 kap. 4a § brottsbalken.
Våldtäkt: fängelse i lägst två och högst sex år. Grov våldtäkt kan ge upp till tio års fängelse. 6 kap. 1§ brottsbalken
Mord: fängelse i lägst tio och högst arton år eller på livstid. 3 kap. 1 § brottsbalken
Olaga hot: böter eller fängelse i högst ett år. 4 kap. 5 § brottsbalken.
Misshandel (ringa): böter eller fängelse i högst sex månader. 3 kap 5 § brottsbalken.
Misshandel: fängelse i högst två år. 3 kap 5 § brottsbalken.
Människohandel: fängelse i lägst två och högst tio år. 4 kap 1 a § brottsbalken.
Könsstympning: fängelse i högst fyra år. Lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguider Vad säger lagen?, Kriminalvårdens ansvar, Rättsväsendets ansvar samt Rättsprocessen – från åtal till dom.


Förenta nationerna
Se bokstaven F, FN

Förundersökning
När ett brott har begåtts utreder polisen vad som har hänt, till exempel genom förhör, undersökning av brottsplatsen och teknisk utredning. Detta kallas förundersökning och leds av polis eller åklagare. Förundersökningar är alltid sekretessbelagda. Under förundersökning kan den som utsatts för brott kallas till förhör. Polis eller åklagare kan besluta att en förundersökning ska läggas ner. Detta sker i de fall då det till exempel inte går att få fram tillräckliga bevis för beslut om åtal eller då spaningsuppslag saknas.

Förövare
Enligt Världshälsoorganisationen WHO är män förövare i 90-95 procent av allt våld som sker i såväl freds- som krigstid. Detta är även fallet i fråga om mäns våld mot kvinnor – ett våld som utövas i alla kulturer och i alla samhällsskikt. Enligt officiell svensk kriminalstatistik begår män 99,5 procent av alla våldtäkter mot personer över 15 år.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide Förövare.

G

Genus
Begreppet genus används för att beskriva tolkningar av socialt och kulturellt kön.

Genusperspektiv
Fokuserar på skillnaderna mellan könen som är socialt och kulturellt konstruerade och förändras över tid. Genusperspektiv innebär att principerna om isärhållande av könen, det vill säga mäns överordning och kvinnors underordning, ifrågasätts. Även själva uppdelningen i två motsatta och komplementära kön (man/kvinna) problematiseras. Genusperspektiv kan appliceras inom olika områden som arbetsliv, utbildning och familjepolitik.

Grooming
I juli 2009 infördes ett nytt brott i 6 kap. 10a § brottsbalken som reglerar kontakt med barn i sexuellt syfte (grooming). Den nya straffbestämmelsen tar sikte på kontakter med barn, till exempel på internet, som riskerar att leda till sexuella övergrepp vid ett möte med barnet. Bestämmelsen kriminaliserar kontakt via internet med någon form av efterföljande aktivitet som kan bevisa att initiativtagaren har haft sexuella avsikter (biljettbokningar, bokningar av hotellrum etc.) Straffet är böter eller fängelse i högst ett år.

Barn, främst flickor, kontaktas via internet i sexuellt syfte i allt högre utsträckning av både vuxna och jämnåriga personer. Framför allt är det män och pojkar som påbörjar kontakten. Syftet med kontakten kan variera från omedelbar sexuell nätaktivitet till personlig kontakt. I Brottsförebyggande rådets skolundersökning från 2007 framkommer att 48 procent av flickorna i årskurs 9 har varit utsatta för grooming, medan 18 procent av pojkarna uppgav att de blivit kontaktade i sexuellt syfte. Mellan 2004 och 2006 inkom 315 polisanmälningar mot så kallad grooming.

Grov fridskränkning/kvinnofridskränkning
Upprepade straffbara handlingar som riktar sig mot närstående kvinnor, barn och/eller andra närstående personer och som varit ett led i en upprepad kränkning av den utsatta personens integritet i syfte att allvarligt skada dennes självkänsla.

Se även kunskapsbankens ämnesguide Grov kvinnofridskränkning.

Gruppvåldtäkt
Våldtäktsfall med två eller fler misstänkta gärningspersoner. Enligt Brottsförebyggande rådet identifierades cirka 390 våldtäkter med fler än en misstänkt gärningsperson under hela 1990-talet. Antalet gruppvåldtäkter bedöms minska; från 1991 till 1999 var minskningen ungefär 30 procent.

H

Hatbrott
Åklagarväsendet i Sverige använder följande definition:
”Med hatbrott avses hets mot folkgrupp, olaga diskriminering, homofobiska brott, våld och hot med mera mot förtroendevalda samt andra typer av brott där ett motiv varit att kränka en person, en folkgrupp eller annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationalitet eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet”.

Se även kunskapsbankens ämnesguide Hatbrott mot hbt-personer.

Hbt
Samlingsnamn för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Homosexuella och bisexuella personer definieras som en grupp på basis av sin sexuella läggning medan transpersoner definieras som grupp på basis av sin könsidentitet, en skillnad som är viktig då transpersoner kan vara både homo-, bi- och heterosexuella. Homosexuella personer attraheras av och blir förälskade i personer av samma kön medan bisexuella kan bli attraherade av och förälskade i personer oavsett kön. Transpersoner är i sin tur ett samlingsbegrepp som anses omfatta transvestiter, transgenderister, dragkings/dragqueens, transsexuella och intersexuella.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide Hbt-begreppet.

HCR-20
Violence Risk Assessment Scheme – 20 är en riskbedömningsmanual för att bedöma risk för framtida våldsutövning. Syftet med instrumentet är bland annat att förbättra beslutsunderlaget för olika yrkeskategorier som arbetar med potentiellt farliga personer inom olika delar av (rätts)psykiatri och kriminalvård. Även socialtjänst kan vara betjänta av att använda HCR-20, under förutsättning att det finns tillgång till klinisk kompetens.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide Behandling av sexualbrottsförövare.

Hedersrelaterat våld
Heder definieras av FN som en del av en traditionell familjeideologi, vilken dikterar villkor för kvinnors sexualitet och familjeroll. Identiteter och handlingar som bryter mot dessa normer, exempelvis genom otrohet, sex före äktenskapet, att umgås med ”fel” personer och i vissa fall även att bli våldtagen, kan ge upphov till starka sanktioner och även dödligt våld, så kallade hedersmord. Tvångsäktenskap och kvinnlig omskärelse betraktas ofta som former av hedersrelaterat våld och förtryck, men diskuteras även som egna problem- och kunskapsområden.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguider Hedersrelaterat våld och förtryck, Kvinnlig könsstympning samt Begreppet heder.

Heteronormativitet
Heteronormativitet som begrepp har sin grund i en normkritisk teoritradition där studier av makt, identiteter och språk är centrala.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide Homofobi och heteronormativitet

Heterosexism
Med begreppet heterosexism avses hur icke-heterosexuella beteenden, identiteter och relationer förnekas, underordnas och stigmatiseras av ett ideologiskt system som upprätthåller heterosexualiteten som norm.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide Homofobi och heteronormativitet

Hets mot folkgrupp
Enligt 16 kap. 8 § brottsbalken kan man dömas för hets mot folkgrupp om man uttalar eller sprider hot eller missaktning mot en grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.

Huvudförhandling
Se bokstaven R, Rättegång

Hymen
Kallas även mödomshinna eller slidkrans. Hymen är ingen hinna över slidmynningen utan ett slemhinneveck runt slidmynningens kanter som består av elastisk vävnad. Den varierar i form och har ingen biologisk funktion. Trots det vanligt förekommande namnet "mödomshinna" är det mycket ovanligt att hymen stänger slidan helt. Merparten av alla kvinnor, cirka 70 procent, blöder inte vid sitt första samlag. Hymen läker inte ihop efter att den tänjts ut och återställs inte. Mytbildningen kring mödomshinnans funktion som symbol för kvinnans heder är omfattande. Föreställningen om att alla kvinnor blöder vid sitt första samlag är vanlig, liksom föreställningen att man vid gynekologisk undersökning kan fastställa att kvinnan erfarit vaginal penetration, vilket inte är möjligt.

Hymenkonstruktion
Se bokstaven M, Mödomshinnekonstruktion

Häktning
Häktning beslutas av domstolen under en häktesförhandling. Blir den misstänkte häktad får personen stanna i häktet tills domstolen har dömt i målet. I samband med att en person blir överförd till häktet övergår ansvaret från polisen till Kriminalvården. Om domstolen inte finner tillräckliga skäl för häktning friges den misstänkte och försätts på fri fot fram till rättegången.

I

IDAP
Integrated Domestic Abuse Programme är ett program som sedan 2004 används inom Kriminalvården för att behandla män som utövar våld i nära relationer. IDAP är ett kognitivt beteendeterapeutiskt program som bygger på social inlärningsteori och syftar till att förändra tankar, förhållningssätt och beteende. Programmet är uppbyggt kring nio teman, såsom icke-våld, respekt och ansvarsfullt föräldraskap.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide Behandling av män som utövar våld i nära relationer

Infibulation
En fysiskt mycket omfattande omskärelseform. Infibulation innebär att avlägsna de små blygdläpparna och delar av de stora blygdläpparna, ofta tillsammans med klitoris. Därefter sys sidorna av vulva ihop med bara en liten öppning kvar för att kvinnan ska kunna urinera och menstruera. Kvinnor som är infibulerade blir kirurgiskt öppnade när de gifter sig. Infibulation är mest utbredd i norra Sudan och södra Egypten men förekommer även på Mali och i Nordnigeria. En minoritet, omkring 15 procent, av alla omskurna kvinnor är infibulerade.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide Kvinnlig könsstympning.

Integrated Domestic Abuse Programme
Se bokstaven I, IDAP

Intensivövervakning
Intensivövervakning med elektronisk kontroll (fotboja) är ett alternativt sätt att avtjäna fängelsestraff. Den dömde övervakas dygnet runt med hjälp av en sändare som sätts runt foten. Den som döms till fängelse i högst sex månader kan ansöka om intensivövervakning.

Interimistiskt beslut
Ett interimistiskt beslut är ett tillfälligt juridiskt beslut som gäller tills ett slutligt avgörande skett i domstol. Interimistiska beslut är vanliga inom familjerätten, vid till exempel vårdnadstvister, och meddelas direkt och gäller fram tills rätten avgjort ärendet vid rättegång.

Internalisering
Internalisering är ett psykologiskt begrepp som inom våldsforskningen innebär att en våldsutsatt person införlivar förövarens tankar, värderingar och reaktionssätt. Kortfattat innebär det att den våldsutsatta delvis tar över eller delar förövarens verklighetsuppfattning. Vid våld i nära relationer är internaliseringen sällan total, utan våldsoffret präglas ofta av en djup kluvenhet och isärhållen verklighetsupplevelse.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide Våldets uttryck och mekanismer.

Internaliserad homofobi
Internaliserad homofobi innebär att en hbt-person införlivar och integrerar samhällets negativa attityder i den egna självbilden. Internaliserad homofobi kan även vara en effekt av att en person utsatts för diskriminering eller homofobiskt våld. Forskning visar att internaliserad homofobi också riskerar att leda till ökat våld inom hbt-gruppen, exempelvis i samkönade relationer. Att tidigare ha utsatts för våld i en samkönad relation kan leda till internaliserad homofobi. Förövaren kan också använda sig av motpartens negativa känslor kring den egna homosexuella identiteten för att rättfärdiga våldet.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguider om Våld i samkönade relationer.

Intersektionalitet
Ursprungligen kommer begreppet från det engelska verbet ”to intersect” som betyder att genomskära eller korsa. Intersektionalitet är ett teoretiskt begrepp som under det senaste decenniet blivit allt vanligare för att synliggöra hur olika samhälleliga maktordningar samverkar. En central tanke är att olika maktsitueringar som grundar sig i exempelvis genus, sexuell orientering, etnicitet, klass, ålder och funktionalitet uppstår i skärningspunkten mellan flera olika samhälleliga maktordningar. I intersektionell analys undersöks också hur relationer av över- och underordning manifesteras och konstitueras i olika sociala sammanhang beroende av geografisk plats, tid och rum.

Intersexualism
Intersexualism, ibland intersexualitet, är en term som täcker en grupp medicinska tillstånd, för vilka det gemensamma är att personen är född med både manliga och kvinnliga könsorganskaraktäristika. Tidigare kallades intersexuella för hermafroditer men den termen anses i dag som nedvärderande. Den vanligaste diagnosen för intersexuella är adrenogenitalt syndrom.

Se även kunskapsbankens ämnesguide Hbt-begreppet.

Istanbulkonventionen
Se bokstaven K, Konventionen om våld mot kvinnor

J

Jämlikhet
Jämlikhet avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och att alla människor har lika värde oavsett kön, religion, etnicitet, sexualitet, social tillhörighet, ekonomisk situation, kroppslig funktionalitet, geografisk position med mera.

Jämställdhet
Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla områden i samhället.

Jämställdhetsintegrering
Kallas även jämtegrering eller (från engelskan) gender mainstreaming. Jämställdhetsintegrering är en strategi för att nå uppsatta jämställdhetsmål. Strategin innebär att ett jämställdhetsperspektiv integreras i alla verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter. Konkret innebär det att förhållanden och villkor för både kvinnor och män ska synliggöras. Varje fråga som berör individer ska prövas ur ett jämställdhetsperspektiv och konsekvenserna av hur förslag kan tänkas utfalla för kvinnor respektive män ska analyseras. Strategin antogs av Sveriges regering 1994. Alla länder som skrev under slutdokumentet från FN:s kvinnokonferens i Beijing 1995 har åtagit sig att tillämpa strategin och EU antog den som huvudstrategi för sitt jämställdhetsarbete 1996.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguider FN:s arbete mot våld och EU:s arbete mot våld.

Jämställdhetsperspektiv
Jämställdhetsperspektiv innebär att analysera och redovisa förslag ur ett könsperspektiv. Det handlar om att tillgodose båda könens önskningar och behov och om att omfördela makt och resurser innebär att traditionella uppfattningar ifrågasätts om vad som är kvinnligt och manligt.

K

Kontaktförbud
Lagen om kontaktförbud (tidigare besöksförbud) syftar till att åstadkomma ett bättre skydd åt personer som förföljs eller på annat sätt trakasseras, framför allt genom att förebygga hotfulla och farliga situationer. Den som får ett kontaktförbud får inte besöka, kontakta eller följa efter den som skyddas av förbudet. Kontaktförbudet gäller under en specificerad tid, högst ett år i taget och beslutas av åklagare. Åklagarens beslut kan överklagas till tingsrätten. Den som bryter mot kontaktförbudet kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Läs mer i lag (1988:688) om kontaktförbud.

Konventionen om barnets rättigheter
Även kallad barnkonventionen. Antogs av FN:s generalförsamling år 1989. Konventionen fastslår att barnets rättigheter är universella, att barn har egna rättigheter och människovärde, men också att barn har speciella behov av skydd och stöd. Konventionens artiklar kan delas in i tre olika kategorier:

Rätten att få sina basbehov tillgodosedda; 
Rätten till skydd mot utnyttjande och diskriminering; 
Rätten till medinflytande genom att få uttrycka sin åsikt och få den respekterad. 

I dag har 193 stater ratificerat (bundit sig till) konventionen. Sverige ratificerade barnkonventionen år 1990. Endast USA och Somalia kvarstår. Konventionsstaterna ska kontinuerligt lämna rapporter till FN:s kommitté för barns rättigheter (barnrättskommittén) om vad de gjort för att tillgodose barns rättigheter. Barnrättskommittén granskar, kritiserar och ger förslag till regeringarna i syfte att förbättra villkoren och respekten för barns rättigheter.

Konventionen om skydd för barn
Europarådets Konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp, även kallad Lanzarotekonventionen, ratificerades av Sverige 2013. Syftet med konventionen är bland annat att främja såväl nationellt som internationellt samarbete och att öka skyddet för brottsoffren. För att uppfylla åtagandena i konventionen avskaffade Sverige kravet på dubbel straffbarhet vid köp av sexuella handlingar av barn eller utnyttjande av barn för sexuell posering. Likaså ändrades reglerna för åtalspreskription för utnyttjande av barn för sexuell posering.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide Europarådets arbete mot våld.

Konventionen om våld mot kvinnor
Europarådets Konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, även kallad Istanbulkonventionen, öppnades för undertecknande vid ett ministermöte 2011. Konventionen är rättsligt bindande och innehåller bland annat bestämmelser om förebyggande verksamhet och internationellt samarbete. Bland bestämmelserna om förebyggande verksamhet återfinns till exempel utbildningsinsatser. Per den 3 juli 2013 har 30 stater, inklusive Sverige, undertecknat konventionen och Albanien, Montenegro, Portugal samt Turkiet har ratificerat konventionen. Tio medlemsstater måste ratificera konventionen för att den ska träda i kraft.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide Europarådets arbete mot våld.

Kostnader för våld
Socialstyrelsen beräknar i en rapport från 2006 att mäns våld mot kvinnor i nära relationer varje år kostar samhället över tre miljarder kronor, vilket ska ses som en underskattning på grund av svårigheter med att kvantifiera många indirekta kostnadsposter. Siffran på tre miljarder kronor stiger med det dubbla eller mer om mäns övriga våld mot kvinnor, såsom olaga hot, stalkning och våldtäkt av okänd gärningsperson inkluderas.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguider Våld i nära relationer, Sexuellt våld samt Våldets kostnader.

Kriminalvården
Se kunskapsbankens myndighetspresentation – Kriminalvården.

Kvarskrivning
En person som löper risk att utsättas för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier kan begära att få stå kvar som folkbokförd på sin gamla adress, vilket gör personen svårare att hitta. Ansökan om kvarskrivning (kallas även folkbokföringssekretess) görs hos det lokala skattekontoret och ges för högst tre år i taget.

Kvinna till kvinna
Kvinna till kvinna är en insamlingsstiftelse med säte i Sverige och verksamhet i Mellanöstern, Balkan och Kaukasien. Organisationen stödjer kvinnors organisering i konfliktområden och samarbetar med kvinnoorganisationer som tar en aktiv del i arbetet för fred och återuppbyggnad genom informationsspridning, opinionsbildning, utbildning och kontaktförmedling.

För mer information se Kvinna till kvinnas webbplats

Kvinnofridskränkning, grov
Brottet grov kvinnofridskränkning infördes i brottsbalken 1998 och regleringen är unik till sin konstruktion eftersom flera enskilda, i sig straffbara, handlingar tillsammans kan utgöra ett grovt brott. Bestämmelsen återfinns i 4 kap. 4 a § brottsbalken och fokuserar på upprepade kränkningar i form av vålds-, frids- eller sexualbrott som en man begår mot en kvinna i en nära relation. De handlingar som avses är exempelvis misshandel, olaga hot, olaga tvång, sexuellt eller annat ofredande samt sexuellt utnyttjande. Den 1 juli 2013 ändrades lagen om grov kvinnofridskränkning till att också omfatta skadegörelsebrott och överträdelse av kontaktförbud. Lagen är utformad för att underlätta åtal av gärningspersoner som upprepat kränkt en närstående kvinna.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguider Grov kvinnofridskränkning samt Vad säger lagen?

Kvinnojour
De första kvinnojourerna i Sverige, Alla Kvinnors Hus i Stockholm och Kvinnohuset i Göteborg, bildades 1978. Jourverksamheten var både ett politiskt initiativ och en solidarisk handling med våldsutsatta kvinnor och barn. 1984 bildades Riksorganisationen för Kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) som i dag har runt 100 medlemsjourer. 1996 bildades Sveriges Kvinnojourers Riksförbund (SKR) av 16 kvinnojourer som valde att lämna ROKS. SKR heter idag Unizon och har ett 70-tal medlemsjourer. Kvinnojourerna arbetar med att skydda, stödja och hjälpa våldsutsatta kvinnor och deras barn, till exempel genom skyddat boende, stödsamtal och olika gruppverksamheter. De flesta kvinnojourer drivs ideellt.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguider Kommunernas kvinnofridsarbete, Kvinnojourernas verksamhet samt Socialtjänstens insatser.

Kvinnokonventionen
Se bokstaven C, CEDAW

Kön
Kön avser biologiska skillnader mellan kvinnor och män. Forskare och praktiker använder ofta kön synonymt till genusbegreppet men i sammanhanget socialt och kulturellt kön.

Könsmaktsordning
Könsmaktsordning kännetecknas av ett särskiljande och isärhållande av män och kvinnor och där könen konstrueras som komplementära och motsatta och där:

män har stor makt och kvinnor har liten makt
män är norm och kvinnor är undantag
män är överordnade och kvinnor underordnade. 
 
Könsrelaterat våld
På engelska gender based violence. Könsrelaterat våld är enligt FN sådant våld som drabbar kvinnor just för att de är kvinnor, och definieras som våldshandlingar som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor. Även hot, tvång och godtyckligt frihetsberövande i det privata och offentliga livet ingår i definitionen. Enligt FN är våld i nära relationer den klart vanligaste formen av könsrelaterat våld.

Könsroll
Könsroller avser kulturella och socialt betingade föreställningar om hur kvinnor och män är eller bör vara eller vad som benämns som kvinnliga respektive manliga egenskaper.

Könsselektiva aborter
En praktik som innebär att genom ultraljud fastställa ett fosters kön, och på grund av att pojkar och män värderas högre välja att abortera flickfoster. Könsselektiva aborter förekommer överallt i världen, men förknippas framför allt med Afghanistan, Indien, Kina, Korea, Pakistan och Taiwan. Det finns ingen exakt statistik, men Unicef uppskattar att det saknas uppskattningsvis mellan 60 och 200 miljoner kvinnor och flickor i världen på grund av könsselektiva aborter och att flickor dödas efter födseln. Bara i Indien beräknas 50 miljoner kvinnor saknas på grund av könsselektiva aborter och mord på nyfödda flickor.

Kvinnlig omskärelse/könsstympning
Enligt Världshälsoorganisationen WHO beräknas mellan 100 och 140 miljoner kvinnor och barn världen över vara omskurna och ytterligare 2 miljoner utsätts för ingreppet varje år. Det finns olika grader av kvinnlig omskärelse. Prickning av klitoris med ett vasst föremål är den minst omfattande formen. Andra ingrepp utgörs av att klitoris och de inre blygdläpparna skärs bort, vilket är det vanligaste ingreppet. Vid mer omfattande ingrepp skärs även de yttre blygdläpparna bort, vilket kallas infibulation.

Plastikkirurgiska ingrepp i genitalierna, så kallad intimkirurgi, är lagliga i Sverige och andra europeiska länder. Däremot finns lagstiftning mot könsstympning och kvinnlig omskärelse. Forskare menar att denna gränsdragning har lett till diskriminering av utomeuropeiska kvinnor som önskar kirurgi av estetiska skäl eller rekonstruktion av skador som uppkommit i samband med förlossning.

Se även kunskapsbankens ämnesguider Hedersrelaterat våld och förtryck och Kvinnlig könsstympning.

L

Laga kraft
Laga kraft är en juridisk term som innebär att en dom eller ett beslut inte kan överklagas när tiden för överklagande har gått ut. Laga kraft innebär att domen eller beslutet kan verkställas.

Se även kunskapsbankens ämnesguide Rättsprocessen – från åtal till dom

Lanzarotekonventionen
Se bokstaven K, Konvention om skydd för barn

Länsstyrelserna
Se kunskapsbankens myndighetspresentation för respektive länsstyrelse: 
Blekinge län, Dalarnas län, Gotlands län, Gävleborgs län, Hallands länJämtlands län, Jönköpings län, Kalmar län, Kronobergs län, Norrbottens län, Skåne län, Stockholms län, Södermanlands län, Uppsala län, Värmlands län, Västerbottens län, Västernorrlands län, Västmanlands län, Västra Götalands län, Örebro län, Östergötlands län.

M

Mainstreaming
Se bokstaven J, Jämställdhetsintegrering

Materiellt våld
Att slå i dörrar eller väggar eller slå sönder möbler på ett sätt som är skrämmande och/eller kränkande. Materiellt våld kan också innebära att förstöra eller tvinga partnern att förstöra särskilt viktiga ägodelar. Det kan även handla om kontroll av ekonomin för att på så sätt försvåra ett uppbrott och öka den våldsutsattas isolering.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguider Våld i nära relationer och Våldets uttryck och mekanismer.

Migrationsverket
Se kunskapsbankens myndighetspresentation – Migrationsverket

Minoritetsstress
Minoritetsstress åsyftar den psykosociala stress som homosexuella, bisexuella och transpersoner upplever av att vara i minoritetsposition och inbegriper olika typer av stressfaktorer kopplade till homo- och bisexuellas stigmatisering i heteronormativa- och/eller heterosexistiska samhällskontexter. Sådana stressfaktorer kan vara internaliserad homofobi (att integrera samhällets negativa attityder i den egna självbilden) och erfarenheter av våld och diskriminering.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguider Våld i samkönade relationer, Homofobi och heteronormativitet samt Bemötande av hbt-personer.

Missbruk – våldsutsatthet
Studier har visat att missbrukande kvinnor är en mycket sårbar grupp i samhället och våld kan vara ett vanligt inslag i kvinnornas vardag. Kvinnornas våldsutsatthet tenderar att förminskas i mötet med olika stödinsatser och det betraktas i huvudsak som en följd av missbruket; detta trots att våldet är en problematik som inte nödvändigtvis försvinner om missbruket upphör.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide Missbruk och utsatthet för våld.

Målsägande
Används i lagstiftningen som beteckning på den mot vilken brott är begånget (se bokstaven B, Brottsoffer).

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide Rättsprocessen – från anmälan till åtal.

Målsägandebiträde
Vid allvarliga brott som misshandel och sexualbrott kan målsäganden få stöd och hjälp av ett målsägandebiträde. Målsägandebiträdet är ett juridiskt biträde, ofta en advokat, som har till uppgift att tillvarata brottsoffrets rättigheter. Det är vanligt att målsägandebiträdet parallellt med rättegången för målsägandens talan om enskilt anspråk, det vill säga skadestånd.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide Rättsprocessen – från åtal till dom.

Människohandel
FN:s definition av människohandel lyder: ”Människohandel är rekrytering, transport, försäljning, härbärgering eller mottagande av personer genom tvång eller hot om våld. Det kan också innebära bortförande, svindel eller bedrägeri, maktmissbruk i syfte att offret utnyttjas sexuellt, sätts i tvångsarbete, slaveri eller att man tar bort organ.”

2002 blev människohandel för sexuella ändamål straffbart i Sverige. 2004 utvidgades lagen till att omfatta människohandel som sker inom landet och människohandel vars syfte är exempelvis tvångsarbete eller organhandel. Svensk lagstiftning bygger på FN:s konvention om gränsöverskridande organiserad brottslighet, det så kallade Palermoprotokollet.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide Vad säger lagen?

Mänskliga rättigheter
De mänskliga rättigheterna är en del av folkrätten och den internationella rätten och preciseras i olika internationella överenskommelser. Dessa rättigheter reglerar relationen mellan statsmakten och individen och fastställer vissa skyldigheter som staten har gentemot individen. Mänskliga rättigheter verkar överstatligt, mellanstatligt, i civilsamhället och på gräsrotsnivå. Dessutom handlar mänskliga rättigheter om individens rätt i förhållande till kollektivet.

FN:s viktigaste dokument för att säkra kvinnors mänskliga rättigheter är Konventionen om avskaffande av all form av diskriminering mot kvinnor (CEDAW) (1979) och Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor (1993). I dessa dokument definieras våld mot kvinnor som allvarliga överträdelser av kvinnors mänskliga rättigheter och våld har lyfts fram som ett allvarligt samhällsproblem som kräver både förebyggande åtgärder och omfattande stödåtgärder till våldsutsatta.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide Mänskliga rättigheter.

Mödomshinna
Se bokstaven H, Hymen

Mödomshinnekonstruktion
Det finns flickor och kvinnor som inför giftermål söker hjälp hos hälso- och sjukvården för att på klinisk väg kunna visa att de inte haft samlag. Det finns i dag inga tillförlitliga uppgifter om hur vanligt förekommande mödomshinnerekonstruktioner och oskuldsintyg är i Sverige. Frågan om mödomshinnerekonstruktion har lyfts i den politiska debatten och har behandlats vid flera tillfällen under 2000-talet. Framför allt har diskussionen handlat om huruvida den statligt finansierade sjukvården ska bekosta ingrepp som riskerar att förstärka felaktiga och förlegade föreställningar om att kvinnor ska blöda vid sitt första samlag.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguider Hedersrelaterat våld och förtryck och Kvinnlig könsstympning.

N

Nationellt forensiskt centrum (NFC)
Nationellt forensiskt centrum (tidigare Statens kriminaltekniska laboratorium) är en självständig myndighet under Polismyndigheten som utför undersökningar i brottmål åt rättsväsendets myndigheter. 

Se kunskapsbankens myndighetspresentation – NFC.

Normaliseringsprocessen
Normaliseringsprocessen är en förklaringsmodell av våldsprocessen i nära, heterosexuella relationer som fått genomslag inom både forskning och praktisk stödverksamhet för våldsutsatta. Begreppet är utvecklat av Eva Lundgren, forskare i sociologi. I en våldspräglad relation utvecklar offret strategier för att förklara och hantera våldet. Förövaren i sin tur rättfärdigar våldsutövningen genom att skuldbelägga den utsatta vilket leder till olika former av anpassning och motstånd att hantera sin utsatthet. Normaliseringsprocessen kan skapa ökad insikt i varför den part som utsätts för våld i en nära relation inte bryter upp samt vilka motiv som ligger bakom både offer och förövares agerande i förhållandet.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide Våld i nära relationer.

O

Offentligt tryck
Offentligt tryck är samlingsnamnet på de dokument som produceras av regering, riksdag, kommuner och myndigheter. Regeringens publikationer innehåller flera olika dokumenttyper. Rättsinformation består exempelvis av direktiv, statens offentliga utredningar (SOU:er) och propositioner. Andra publikationer som Regeringskansliet publicerar är informationsmaterial, rapporter och regeringsuppdrag.

Nedan följer en kort beskrivning av olika dokumenttyper:

Kommittédirektiv
En särskild utredare eller kommitté kan tillsättas för att utreda särskilt svårbehandlade frågor. 
Riktlinjer för utredningsarbetet finns i ett kommittédirektiv.

SOU och Ds
När en utredning är färdig samlas slutsatserna i en rapport som kallas betänkande och som publiceras i serien Statens offentliga utredningar, SOU.

Regeringen kan också välja att låta handläggare på departementen i Regeringskansliet utreda en fråga. Departementsutredningars slutsatser och förslag till regeringen lämnas i form av en rapport som publiceras i departementsserien, Ds.

Lagrådsremiss
Förslaget förbereds sedan i departementet och går därefter på remiss till myndigheter och organisationer. Om förslaget avser en ny lag/ändring i befintlig lag, skickas det först till lagrådet.

Proposition (prop.)
Sedan remisser inhämtats, lämnar regeringen en proposition till riksdagen.

Skrivelser (skr.)
En skrivelse är ett meddelande från regeringen till riksdagen om hur man ser på en viss fråga eller hur man har arbetat eller planerar att arbeta med ett visst politikområde. Innehållet är av mer redogörande karaktär och innehåller inget förslag till beslut.

Riksdagens utskottsbetänkanden, beslut
Propositionen behandlas i riksdagens utskott innan beslut fattas i riksdagen.

Olaga hot
Olaga hot är ett brott enligt 4 kap. 5 § brottsbalken och innebär att någon antingen med vapen eller genom att utföra en brottslig gärning hotar på ett sätt som är ägnat att framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom. Brottet kan ge böter eller fängelse i högst ett år.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguider Rättsprocessen – från anmälan till åtal samt Rättsprocessen – från åtal till dom.

P

Palermoprotokollet
År 2000 antog FN:s generalförsamling ”protokollet om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor, särskilt kvinnor och barn”, även kallat Palermoprotokollet. Protokollet är ett tillägg till FN:s konvention mot gränsöverskridande brottslighet. I Palermoprotokollet finns den första internationellt erkända definitionen av människohandel. Sverige ratificerade Palermoprotokollet år 2004 och den svenska människohandelsbestämmelsen följer protokollets definition av människohandel.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide Människohandel för sexuella ändamål.

Papperslös
Begreppet härstammar från franskans sans papiers (”utan papper”) och inbegriper människor som uppehåller sig i ett annat land utan tillstånd. Den som lämnar sitt hemland av ekonomiska eller politiska orsaker och inte räknar med att kunna få uppehållstillstånd i det land de kommer till kanske väljer att bosätta sig i landet utan att söka uppehållstillstånd. Andra kommer som asylsökande och stannar kvar i landet efter det att de har fått avslag på sin asylansökan.

Sedan januari 2009 har gravida kvinnor som tidigare sökt asyl i Sverige rätt till subventionerad mödravård på samma villkor som för kvinnor med svenskt personnummer. Papperslösa som inte sökt asyl omfattas dock inte av reformen, utan får betala för all vård, inklusive mödravård.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide Kvinnor med utländsk bakgrund.

Parafili
Parafili betyder ”sexuell avvikelse” och inbegriper olika "avvikande" konstellationer av fantasier och handlingsmönster som syftar till sexuell stimulering. Den sexuella avvikelsen karakteriseras ofta av ett stereotypt, ritualiserat beteendemönster som upprepas tvångsmässigt, särskilt under stresspåverkan.

Se även bokstaven D, DSM-IV.

Petekier
Petekier är punktformade blödningar under huden.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguider Medicinska och psykosociala konsekvenser av sexuellt våld samt Medicinska och psykosociala konsekvenser av våld i nära relationer.

Polisanmälan
Den som blivit utsatt för ett brott ska göra en polisanmälan. Misshandel och sexualbrott faller under allmänt åtal och vem som helst kan anmäla brott – brottsoffret, polisen eller till exempel någon som bevittnat brottet.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide Rättsprocessen – från anmälan till åtal.

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
Ett allvarligt och långvarigt ångesttillstånd som kan uppstå efter svårt traumatiska fysiska eller psykiska upplevelser. Diagnosen PTSD ställs på personer som har utsatts för dödshot, allvarlig skada eller hot om detta vilket medfört intensiv rädsla, hjälplöshetskänslor eller skräck. PTSD kan yttra sig på olika sätt, men har alltid inslag av tre typer av psykiska symtom: återupplevande, undvikande av det som påminner om händelsen och överspändhet. Många av symtomen kan likna dem som finns vid en akut stressreaktion; skillnaden är att en akut stressreaktion per definition pågår som längst fyra veckor. Om symtomen uppträder eller förvärras från fyra veckor till sex månader efter händelsen och varar i minst en månad bedöms offret lida av PTSD.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguider Barn som upplever våld, Medicinska och psykosociala konsekvenser av sexuellt våld samt Medicinska och psykosociala konsekvenser av våld i nära relationer.

Prevalens (globalt)
Prevalens är ett statistiskt begrepp. Med prevalens menas enligt Nationalencyklopedin hur stor andel av en befolkning eller population som vid en viss tidpunkt har en viss sjukdom, men prevalensstudier kan också exempelvis beskriva förekomst av och utsatthet för våld. WHO beräknade 1997 att 69 procent av kvinnor världen över blivit misshandlade och att cirka hälften av alla mord på kvinnor begås av deras egen partner. WHO beräknar vidare att en tredjedel av alla kvinnor och flickor i världen någon eller flera gånger i livet utsätts för fysiskt eller sexuellt våld.

Prevalens (Sverige)
Enligt en svensk omfångsundersökning av kvinnors våldserfarenheter, "Slagen dam" från 2001, har 46 procent av kvinnorna utsatts för våld av någon man efter att de fyllt 15 år. 56 procent av alla kvinnor har trakasserats sexuellt. 22 procent av alla kvinnor mellan 18 och 24 år har utsatts för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld samt hot om våld under det senaste året.

Psykiskt våld
Psykiskt våld kan handla om att bli hotad om att utsättas för fysiskt våld eller att bli förnedrad och tvingad till kränkande handlingar. Verbal misshandel, till exempel att bli kallad hora, ful, oduglig eller dum i huvudet är en form av psykisk misshandel. Psykiskt våld kan också vara att bli isolerad från omvärlden av sin partner. Att inte få utöva sina intressen, röra sig fritt utanför hemmet eller umgås med släkt och vänner, eller att man blir förlöjligad, blottad eller förtalad inför andra av sin partner är ytterligare exempel på fysiskt våld. Psykisk misshandel kan också vara hot, stalkning eller andra destruktiva handlingar riktade mot barn, husdjur, ägodelar och ekonomi. Det kan även innebära att man blir hindrad att göra saker som att äta, tvätta sig, sova eller att få den sjukvård man behöver.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide Våldets uttryck och mekanismer.

PTSD
Se bokstaven P, Posttraumatiskt stressyndrom

Påföljd
Det allmännas sanktion mot ett brott. Påföljderna är böter, fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård.

Q

Queerteori
Queerteori är en samlingsbenämning på teoretiska perspektiv för att analysera historiskt betingade relationer, identiteter, strukturer och värderingar. Exempelvis ifrågasätter queerteori sexuell identitet som en personlig egenskap och som grund till politiska rörelser. Fenomenen "heterosexualitet", "homosexualitet", "kvinna" och "man" betraktas som relationer mellan olika slags socialt konstruerade sanningar, begär och maktförhållanden.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide Hbt-begreppet.

R

Relations- och samlevnadsprogrammet
Se bokstaven R, ROS

Resolution 1325
Se bokstaven F, FN:s resolution 1325

Resolution 1820
Se bokstaven F, FN:s resolution 1820

Resolution 1888
Se bokstaven F, FN:s resolution 1888

RFSL
Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter (RFSL) arbetar för att homosexuella, bisexuella och transpersoner ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som andra. Arbetet för detta sker genom politisk påverkan, informationsarbete och sociala och stödjande verksamheter.

För mer information se RFSL:s webbplats

RFSU 
Riksförbundet för sexuell upplysning är en ideell organisation för sexualupplysning och sexualpolitik och har funnits sedan 1933. Organisationen är partipolitiskt, fackligt och religiöst obunden och vill verka för att sprida en kunskapsbaserad och öppen syn på samlevnads- och sexualfrågor.

För mer information se RFSU:s webbplats

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks)
Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige är den största medlemsorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige. Omkring 100 jourer ger stöd och skydd åt våldsutsatta kvinnor, tjejer och barn och Roks uppgift är att tillvarata jourernas gemensamma intressen och stötta dem i deras arbete. Roks har även ett opinionsbildande syfte och arbetar utåtriktat med att synliggöra den verklighet som jourerna möter. Roks har en feministisk grundsyn och anser att samhället i dag är uppbyggt och fungerar utifrån en könsmaktsordning som systematiskt underordnar gruppen kvinnor till förmån för gruppen män.

För mer information se ROKS webbplats. Se även kunskapsbankens ämnesguide Kvinnojourernas verksamhet.

Relations- och samlevnadsprogrammet (ROS)
Relations- och samlevnadsprogrammet är Kriminalvårdens behandlingsprogram för sexualbrottsdömda män. Programmet kommer ursprungligen från Kanada och syftar till att förhindra återfall genom att förändra sexuella attityder och övergreppsbeteende samt utveckla förövarnas förmåga att uttrycka empati genom kognitiv beteendeterapi och psykodynamisk behandling.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguider Behandling av sexualbrottsförövare, Kriminalvårdens ansvar och Förövare.

Rättegång
Brottmål handläggs i de allmänna domstolarna (tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen). Tre viktiga principer gäller under en rättegång (huvudförhandling): muntlighetsprincipen, omedelbarhetsprincipen och koncentrationsprincipen. Muntlighetsprincipen innebär att brottet redogörs för muntligen för att det ska räknas som bevis. I enlighet med koncentrationsprincipen ska rättegången genomföras utan onödigt uppehåll och helst i ett sammanhang. Åklagaren och försvarsadvokaten förhör målsäganden och den misstänkte, vittnen och vid behov polis och experter. Enligt omedelbarhetsprincipen får endast det som framkommit vid huvudförhandlingen läggas till grund för domen. Dock kan vissa viktiga bevis i form av rättsintyg eller utlåtanden från tidigare polisförhör läsas upp. När alla förhör är klara sammanfattar åklagare och advokat vad som sagts under rättegången och redovisar argument för och emot den tilltalades skuld. Sedan bestämmer domstolen vilken påföljd (straff) som ska utdömas om den misstänkte bedöms vara skyldig till brott.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguider Rättsprocessen – från åtal till dom och Rättsväsendets ansvar.

Rättsintyg
Läkarutlåtande om en skadas omfattning, uppkomstsätt, allvarlighetsgrad och eventuella men som utfärdas på begäran av en rättsvårdande myndighet (till exempel polismyndighet, åklagarmyndighet eller domstol). Som huvudregel krävs målsägandens samtycke för att inhämta rättsintyg.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide Rättsprocessen – från anmälan till åtal.

Rättsmedicinalverket
Se kunskapsbankens myndighetspresentation – Rättsmedicinalverket

S

Samhällstjänst
Skyddstillsyn eller villkorlig dom kan kompletteras med en föreskrift att utföra oavlönat arbete i till exempel någon förening eller ideell organisation.

Sekretess
Ett förbud att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen, genom utlämnande av en allmän handling eller på något annat sätt.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide Sekretess inom hälso- och sjukvården.

Sekretessbrytande bestämmelse
En bestämmelse som innebär att en sekretessbelagd uppgift får lämnas ut under vissa förutsättningar.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide Sekretess inom hälso- och sjukvården.

Sekundär viktimisering
Viktimisering betyder ”att göra till offer”. Begreppet åsyftar en rad negativa följdhändelser efter ett brott som innebär en stark psykisk påfrestning för den utsatta. Begreppet sekundär traumatisering förekommer också. Om ett brottsoffer inte bemöts med respekt och medkänsla finns risk att den utsatta kränks ytterligare. Sekundär viktimisering kan uppstå i mötet med polis och övriga rättsväsendet, socialtjänst, hälso- och sjukvård, försäkringsbolag eller familj och vänner som inte har kunskap om hur sårbar en person kan vara efter ett övergrepp.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide Bemötande och behandling.

Sexualiserat våld
Begreppet sexualiserat våld försöker ringa in hur olika former av övergrepp hänger samman och hur kopplingar mellan våld och sexualitet kan se ut. Tidiga radikalfeministiska tänkare menade att patriarkalt våld är sexuellt till sin karaktär och att det som utmärker ett patriarkalt samhälle är kopplingen mellan makt och sexualitet. Begreppet sexualiserat våld är en paraplyterm som inbegriper olika former av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, exempelvis kvinnomisshandel, våldtäkt, sexuella övergrepp och fysiskt våld, prostitution och våldspornografi. Begreppet kan förstås som ett uttryck för manlig överordning och kvinnors underordning, det vill säga relaterar till kön och makt. Myntades av NAVF (Norges allmenvitenskaplige forskningsråd) 1985.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguider om Sexuellt våld

Sexual Violence Risk-20
Se bokstaven S, SVR-20

Sexuella trakasserier
Sexuella trakasserier kan definieras som ett uppträdande i arbetslivet av sexuell natur som kränker en arbetssökandes eller arbetstagares värdighet. Detta gäller även i skola och högskola. Sexuella trakasserier kan handla om ovälkommen beröring, sexskämt, sexförslag, blickar och rörelser samt bilder som är sexuellt anspelande och nervärderande. Vanligast är att tjejer och kvinnor blir utsatta av män, men även män blir utsatta av andra män och kvinnor.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide Våldets uttryck och mekanismer.

Sexuellt utnyttjande
Den som förmår en person att företa eller tåla en sexuell handling genom att allvarligt missbruka att personen befinner sig i beroendeställning till gärningspersonen, döms för sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning till fängelse i högst två år. En beroendeställning kan uppstå till följd av exempelvis en ekonomisk relation, anställningsförhållande eller narkotikamissbruk.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide Sexualbrottslagstiftningen.

Sexuellt våld
Sexuellt våld kan definieras som kränkningar och övergrepp med sexuella förtecken. Det kan vara allt från att hota eller tjata sig till sex, till våldtäkt eller att den utsatta tvingas utföra olika typer av sexuella handlingar. Våld i nära relationer är ofta både fysiskt, psykiskt och sexuellt. Det är inte ovanligt att en fysisk misshandel följs av ett sexuellt övergrepp. Enligt Brottsförebyggande rådet är 99,5 procent av sexualbrottsförövarna män. De allra flesta fall av sexuella övergrepp begås av en bekant man, men sexuellt våld förekommer även i samkönade relationer samt förövas av kvinnor mot män. 2009 anmäldes 15 693 fall av sexualbrott. Av dessa kategoriserades 5 937 som våldtäkt eller grov våldtäkt. Det är en ökning med nio procent jämfört med året innan. Vid åtta av tio anmälda våldtäkter är förövaren bekant med offret.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguider om Sexuellt våldSpårsäkring vid sexuella övergrepp samt Förövare.

Sjukdomshistoria
Se bokstaven A, Anamnes

Skadestånd
Skadestånd är en ekonomisk ersättning för den skada du lidit efter att ha blivit utsatt för ett brott. De skador som kan ersättas är i första hand personskador och fysisk och psykisk kränkning. Även sakskada och ren förmögenhetsskada kan generera skadestånd. Skadestånd begärs i form av enskilt anspråk i samband med rättegången. Det finns även möjlighet att få ersättning via brottskadeersättning.

Skolverket
Se kunskapsbankens myndighetspresentation – Skolverket

Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund (SKR, numera Unizon)
Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund är ett riksförbund för kvinnojourer, tjejjourer, anhörigföreningar och andra föreningar som vill motverka mäns våld mot kvinnor. Förbundet är partipolitiskt och religiöst obundet. SKR strävar efter att skapa förutsättningar för jämställdhet på alla områden i samhället. SKR:s prioritet är att stödja sina medlemsföreningar och den lokala utvecklingen av jourer genom att erbjuda sina medlemsföreningar utbildningar, konferenser och aktuell information. SKR bevakar även utredningar, lagförslag och remisser inom kvinnojourernas intresseområden.

För mer information se Unizons webbplats samt kunskapsbankens ämnesguide Kvinnojourernas verksamhet.

Skyddstillsyn
Skyddstillsyn är en icke frihetsberövande påföljd. Skyddstillsyn innebär en prövotid på tre år, där den dömde ställs under övervakning det första året. Skyddstillsyn kan förenas med samhällstjänst och böter. Vid misskötsamhet kan prövotiden förlängas.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide Kriminalvårdens ansvar.

Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan – kontraktsvård
Kontraktsvård är ett alternativ till fängelse i upp till cirka två år. En förutsättning för kontraktsvård är att missbruk (eller något annat som kan kräva behandling) väsentligt bidragit till brottsligheten.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide Kriminalvårdens ansvar.

Slidkrans
Se bokstaven H, Hymen

Socialstyrelsen
Se kunskapsbankens myndighetspresentation – Socialstyrelsen

Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA)
Spousal Assault Risk Assessment Guide är en klinisk checklista för bedömning av återfallsrisk i partnervåld. Den är uppbyggd som en kom-ihåg-lista med 20 riskfaktorer som antas öka risken för återfall i partnervåld. SARA finns i svensk översättning av Henrik Belfrage och Martin Grann (1999).

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide Behandling av män som utövat våld i nära relationer.

Spårsäkringssats (vid sexuella övergrepp)
Spårsäkringssats efter sexuella övergrepp är ett färdigförpackat set, framtaget av Statens kriminalteknologiska laboratorium i samarbete med Nationellt centrum för kvinnofrid, för undersökning av både kvinnor och män. Den bör alltid användas, oavsett om polisanmälan är gjord eller inte. Spårsäkringssatsen ska finnas tillgänglig på alla polisstationer, sjukhus och vårdcentraler och innehåller allt material (tops, provrör, tejpfolier med mera) som krävs för att göra en komplett spårsäkring. Den underökning som görs efter ett sexuellt övergrepp ska kunna leda fram till ett rättsintyg som ska användas i en eventuell rättegång.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguider Spårsäkring vid sexuella övergrepp, Sexuellt våld samt Hälso och sjukvårdens ansvar.

Stalkning
Stalkning innebär att någon upprepade gånger blir trakasserad av samma person. Trakasserierna kan ske i form av hot, ovälkomna besök, att ringa upprepade gånger på telefon och att skicka brev eller e-post med kränkande innehåll. Dessa kontakter uppfattas av den utsatte som störande, hotfulla, kränkande och skrämmande genom både sitt innehåll och sin omfattning. Beteendet kan även innebära att någon smyger sig på, övervakar och förföljer en person.

I en studie från Brottsförebyggande rådet framkommer att 9 procent någon gång i livet har blivit utsatta för upprepade trakasserier av en och samma person. Ser man till andelen som har utsatts under det senaste året är det totalt 2,9 procent av de intervjuade (4 procent av kvinnorna och 1,6 procent av männen). Detta kan jämföras med en amerikansk studie, som visar att 5 procent av befolkningen någon gång utsatts för stalkning. Närmare 80 procent av offren var kvinnor och majoriteten av offren hade haft en relation till eller på annat sätt kände förövaren.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide Våldets uttryck och mekanismer.

STI
Förkortning för sexuellt överförbara infektioner.

Strafföreläggande
Åklagaren kan vid enklare erkända brott förelägga böter utan att vända sig till domstol.

Straffskärpningsregeln
I Sverige finns ingen lagstiftning som specifikt kriminaliserar hatbrott, men hatbrott kan falla under olaga hot eller hets mot folkgrupp. De brott som inte omfattas av dessa bestämmelser kan i stället falla under straffskärpningsregeln i 29 kap. 2 § p. 7 brottsbalken som stipulerar att ”[s]åsom försvårande omständigheter vid bedömningen av straffvärdet skall, vid sidan av vad som gäller för varje särskild brottstyp, särskilt beaktas [---] om ett motiv för brottet varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet”.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguider Hatbrott mot hbt-personer och Vad säger lagen?

Stödperson
Ger stöd åt brottsoffret inför och under rättegång (utan juridiska befogenheter). Stödpersonen
kan vara någon närstående, en vän, en kurator eller en representant från en kvinno- eller brottsofferjour.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide Rättsprocessen – från anmälan till åtal samt Rättsprocessen – från åtal till dom.

Sveriges kommuner och landsting (SKL)
Se kunskapsbankens myndighetspresentation – Sveriges kommuner och landsting

Sveriges Kvinnolobby
Sveriges Kvinnolobby bildades 1997 och är den svenska sektionen inom The European Women's Lobby (EWL). EWL är en paraplyorganisation för nationella och europeiska ideella organisationer med cirka 2 500 medlemsorganisationer i och utanför EU. Sveriges Kvinnolobby strävar efter att samla den svenska kvinnorörelsen och att arbeta för kvinnors demokratiska förutsättningar och livsvillkor i samhället. Verksamheten utgår från FN:s Kvinnokonvention (CEDAW) och Beijing Platform for Action.

Se Sveriges Kvinnolobbys webbplats och European Women's Lobby

SVR-20
SVR-20 (Sexual Violence Risk-20) är riktlinjer för bedömning av risk för sexuellt våld. En svensk översättning av den kanadensiska förlagan har gjorts av forskarna Henrik Belfrage, Niklas Långström och Martin Grann. Funktionsområden som identifieras är bland annat gärningspersonens sexuella preferenser och sexuella avvikelser. Därutöver undersöks det så kallade intrapersonella området vilket innefattar anti-sociala attityder, psykiska störningar, missbruk av alkohol eller droger och det så kallade interpersonella området som inbegriper intima relationer och familjerelationer. Med hjälp av instrumentet klassificeras även gärningspersonens sociala kompetens, studieresultat och yrkesmässiga prestationer samt neurologiska eller endokrina sjukdomar, det vill säga sjukdomar som är hormonrelaterade.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide Behandling av sexualbrottsförövare

Läs SVR-20 i fulltext

Särskild företrädare för barn
Förordnas av tingsrätten att företräda ett barn och tillvarata barnets rätt inför och under rättegång.

Särskild utsatthet
Grupper som vanligtvis omnämns som särskilt utsatta inkluderar:

personer med funktionsnedsättning
hbt-personer
äldre kvinnor
kvinnor med utländsk bakgrund, inklusive papperslösa och flyktingar
unga kvinnor
missbrukande kvinnor
kvinnor i trafficking och prostitution.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguider om Våldsutsatthet och särskild sårbarhet.

T 

Tilltalad
Används i domstolen som beteckning på den som är åtalad för brottet.

Tjejjour
Den första tjejjouren i Sverige bildades i slutet på 1990-talet och i dag finns det cirka 60 tjejjourer runt om i landet. Målgruppen är tjejer och unga kvinnor. Vissa tjejjourer tillhör en kvinnojour men till skillnad från kvinnojourerna möter tjejjourerna tjejer med problem och funderingar som inte enbart handlar om våld i nära relationer utan även mobbing, kärleksbekymmer, ångest, droger och oro inför framtiden. Utåtriktat och förebyggande arbete är en central del av både kvinno- och tjejjourernas verksamhet.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide om Kvinnojourernas verksamhet.

Trafficking
Se bokstaven M, Människohandel

Trakasserier på grund av kön
Trakasserier på grund av kön innebär uppträdande i arbetslivet som kränker en arbetssökande eller arbetstagare och som har samband med kön. Trakasserierna kan innebära att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av kvinnliga/manliga egenskaper, ignorerande, undanhållande av information och så vidare som gör att kvinnor eller män förhindras att utföra sitt arbete eller på annat sätt känner sig förolämpade, hotade, kränkta eller illa behandlade.

Transperson
Transperson är ett paraplybegrepp som tillkommit framför allt för att kunna vara en samlande term i sexualpolitiska frågor. Med transpersoner avses oftast personer som genom sina könsuttryck och/eller könsidentiteter avviker från könsnormen. Det kan till exempel vara transvestiter, transgenderister, dragkings/dragqueens, transsexuella, intergender och intersexuella.

Transsexualism
Transsexualism är ett tillstånd då en person har en permanent upplevelse av att tillhöra det kön som är ett annat än det biologiska. Den transsexuella uppfattar sin fysiska kropp som ”felkönad” och önskar vanligen med hjälp av medicinsk och kirurgisk behandling förändra kroppen så att den bättre passar det upplevda könet.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide Hbt-begreppet.

Transgender
Transgender är ett begrepp som i Sverige används av personer som identifierar sig med det kön som enligt en traditionell könsuppdelning är motsatt deras kroppsliga (under förutsättning att personen inte är intersexuell) för att beskriva sig själva. Begreppet är hämtat från engelskans transgender, men i engelska språket används transgender på samma sätt som svenskans transperson.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide Hbt-begreppet.

Traumatisk bindning
Begreppet betecknar våldsoffrets starka band till förövaren i en relation som präglas av våld. Utmärkande är att den underordnade parten bibehåller positiva känslor gentemot förövaren. Traumatiska bindningar har observerats inte bara vid våld i nära relationer, utan även i koncentrationsläger och gisslansituationer, då de utsatta idealiserar och imiterar förövarna. Grundläggande för att en traumatisk bindning ska uppstå är en ojämn maktbalans mellan parterna och att våldet är frekvent/återkommande.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguider Våldets uttryck och mekanismer och Våld i nära relationer.

Tvångsäktenskap
I feministisk forskning betraktas tvångsäktenskap och arrangerade äktenskap som del av en patriarkal maktordning där kvinnor och hbt-personer är särskilt utsatta. I den politiska debatten har tvångsäktenskap främst diskuterats inom ramen för jämställdhets-, ungdoms- och migrationsfrågor. Förekomsten av tvångsäktenskap följer inga strikta etniska eller nationella gränser men är mest vanligt i Nordafrika, Mellanöstern, södra Asien och Sydostasien.

I en omfångsundersökning genomförd av Ungdomsstyrelsen 2009 framkommer att omkring 70 000 unga i Sverige lever i en situation där familjen sätter villkor för val av partner. Av dessa uppger 8 500 ungdomar att de oroar sig över att de inte själva får välja framtida partner.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguider Tvångsäktenskap och arrangerade äktenskap samt Hedersrelaterat våld och förtryck.

Tvåårsregeln
Personer som kommit till Sverige på grund av en nyetablerad relation beviljas tillfälligt uppehållstillstånd och ska normalt utvisas om relationen avbryts innan två år har gått. Personer som är gifta, sambo eller har ingått registrerat partnerskap med någon som bor i Sverige har rätt att få uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning (Utlänningslagen 5 kap. 3 §). Man kan även få uppehållstillstånd om man planerar att gifta sig, bli sambo eller ingå registrerat partnerskap med någon som bor i Sverige (Utlänningslagen 5 kap 3a §). Innan uppehållstillstånd beviljas ska Migrationsverket bland annat kontrollera att relationen inte är ett skenförhållande. Utlänningslagen 5 kap. 16 § innehåller ett undantag för relationer som upphört på grund av att den utländska personen eller personens barn utsatts för våld eller allvarlig kränkning. En vägledande dom i migrationsöverdomstolen från oktober 2011 har ökat möjligheterna för våldsutsatta personer att få permanent uppehållstillstånd även om relationen avbryts innan två år har passerat.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguider Kvinnor med utländsk bakgrund och Vad säger lagen?

U

Umgänge
Det framgår i föräldrabalken att varje beslut om vårdnad, boende och umgänge ska vara grundat på barnets bästa. Om en av föräldrarna tilldömts ensam vårdnad, bor barnet vanligen där och har umgänge med den andra. Tanken bakom umgänget är att barnet ska ha rätt till en nära och god kontakt med den förälder som den inte bor med.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide Vårdnad och umgänge.

Ungdomsstyrelsen (numera Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor)
Se kunskapsbankens myndighetspresentation – Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

United Nations Children's Fund (Unicef)
Unicef arbetar sedan 1946 på uppdrag av FN med barns rättigheter, utbildning, hälsa och frihet från våld och övergrepp. Unicef finns representerat i över 190 länder och territorier och i över 150 av dem bedrivs utvecklingsprojekt för utsatta barn. Unicef är ett fristående FN-organ och verksamheten finansieras via frivilliga bidrag och donationer. Unicefs arbete har sin grund i FN:s barnkonvention.

För mer information se Unicefs webbplats

United Nations High Commissioner for Refugees (UNHCR)
UNHCR arbetar sedan 1951 på uppdrag av FN med att skydda och tillgodose flyktingars rättigheter, däribland rätten att söka asyl på grundval av tillhörighet till viss samhällsgrupp. Denna rättighet har kommit att tolkas som en rätt att få internationellt skydd till följd av förföljelse på grund av sexuell läggning, sexuell identitet, könsrelaterat våld och trafficking.

UNHCR:s riktlinjer för könsrelaterad förföljelse från 2002 i fulltext
UNHCR:s riktlinjer för sexuell läggning och könsidentitet från 2008 i fulltext

För mer information se UNHCR:s webbplats

UN Women – enheten för jämställdhet och stärkande av kvinnors rättigheter
2010 skapade FN:s generalförsamling enheten för jämställdhet och stärkandet av kvinnors rättigheter (UN Women). Enheten är en sammanslagning av fyra tidigare separata delar av FN-systemet:
FN:s utvecklingsfond för kvinnor (Unifem)
FN:s avdelning för främjandet av kvinnors utveckling (DAW)
FN:s internationella forsknings- och utbildningsinstitut för kvinnors utveckling (INSTRAW)
Kontoret för den särskilda rådgivaren för genderfrågor och kvinnors utveckling (OSAGI).

Se UN Womens webbplats

Utsatthet
Se bokstaven S, Särskild utsatthet

V

Viktimologi
Viktimologi är en del av kriminologin som innebär att studera brottsoffer och personer som riskerar att utsättas för brott. Viktimologin ägnar sig bland annat åt studier av samspelet mellan brottsoffer och rättsväsende samt åt hur brottsoffer påverkas av andra institutioner som media och sociala och ekonomiska institutioner. En stor del av viktimologin sysslar med de offer som formellt sett utsatts för brott och hur väl rättsväsendet och samhället lyckas stödja och hjälpa dem. Inom viktimologin studeras också hur brottsoffer påverkas av maktmissbruk och handlingar som ännu inte är kriminaliserade i den nationella lagstiftningen, men som utgör brott mot grundläggande mänskliga fri- och rättigheter.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguider om Våldsutsatthet och särskild sårbarhet och Rättsväsendets ansvar.

Villkorlig dom
Villkorlig dom används främst när en person begår brott av engångskaraktär. Den innebär en prövotid på två år, under vilken den dömde ska vara skötsam och försörja sig efter bästa förmåga. Kan förenas med samhällstjänst och böter.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide Rättsprocessen – från åtal till dom.

Vittnesstöd
Vittnesstöd finns på de flesta domstolar och kan hjälpa den som ska vittna i en rättegång. Ett vittnesstöd är en ideellt verksam person som hjälper vittnen och brottsoffer med mänskligt stöd och praktisk information i samband med en brottmålsrättegång.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguider Rättsprocessen – från anmälan till åtal samt Rättsprocessen – från åtal till dom.

Världsbanken
Världsbanken, eller World Bank Group, är en fristående överstatlig organisation som samverkar inom ramen för FN:s ekonomiska och sociala råd. Den består av fem internationella organisationer som är ansvariga för att finansiellt bistå och ge råd åt länder i syftet att främja ekonomisk utveckling och utrota fattigdom. Världsbanken engagerar sig i frågor om våld mot kvinnor och publicerar löpande rapporter i frågan.

För mer information se Världsbankens webbplats samt kunskapsbankens ämnesguide FN:s arbete mot våld.

Våld i nära relationer
Våld i nära relationer har samma innebörd som våld mot närstående, det vill säga utövande av våld mot en närstående person. Med närstående avses att det ska finnas eller ha funnits en varaktig, nära och förtroendefull relation. Makar, partner, sambor samt pojk- och flickvänner räknas till närstående. Även personer som man har ett mer varaktigt förhållande till, såsom barn, föräldrar, mor- och farföräldrar, syskon, barnbarn, fastrar, mostrar, farbröder och morbröder kan inkluderas i begreppet närstående.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguider om Våld i nära relationer och Våld i samkönade relationer.

Våld mot kvinnor 
FN:s definition av våld mot kvinnor lyder: ”Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet.”

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguider FN:s arbete mot våld och Mäns våld mot kvinnor – ett globalt perspektiv.

Våldtäkt
Våldtäkt innebär tilltvingat samlag (vaginalt, oralt eller analt) eller därmed jämförliga sexuella handlingar genom:

misshandel eller annat våld (genom att tillfoga en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta, även att hålla fast någon)
hot
otillbörligt utnyttjande av att en person befinner sig i en särskilt utsatt situation.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguider Sexuellt våld och Sexualbrottslagstiftningen.

Våldtäkt i krig och konflikt
Andra världskriget brukar nämnas som det krig där systematiska våldtäkter blev ett massfenomen; allt mellan 110 000 och 900 000 kvinnor uppges ha våldtagits. Våldtäkter har troligen förekommit i krigssituationer i alla tider, men det är främst på 1990-talet som fenomenet har diskuterats på den internationella människorättsliga arenan. Det är välkänt att sexuella övergrepp ökar i krig och väpnade konflikter och används bland annat som en strategi för att demoralisera fienden. 

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide Sexuellt våld i krig och konflikt.

Vårdnad
Vid skilsmässa eller separation där parterna har gemensamma barn är det nödvändigt att besluta om vårdnad, boende, umgänge och underhåll. Domstolen kan besluta att vårdnaden om barnet ska vara gemensam, det vill säga båda föräldrarna har ett rättsligt ansvar för barnet och del i vårdnaden. Om den ena föräldern får ensam vårdnad om barnet innebär det att den har rätt att ensam besluta i alla frågor som rör barnet. Dock innebär inte ensam vårdnad att bara vårdnadsföräldern har rätt till umgänge med barnet.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide Vårdnad och umgänge.

W

X

Y

Z

Å

Åklagare
Åklagaren har tre huvuduppgifter: att utreda brott, att fatta beslut om åtal ska väckas eller inte, samt att framträda i domstolen.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide Åklagarens ansvar.

Åklagarmyndigheten
Se kunskapsbankens myndighetspresentation – Åklagarmyndigheten

Åtal
Åklagarens (eller enskild persons) talan inför domstol om ansvar för brott, det vill säga en begäran om att domstolen skall döma någon för ett brott till ett straff, till exempel fängelse.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguider Rättsprocessen – från anmälan till åtal samt Rättsprocessen – från åtal till dom.

Åtalsunderlåtelse
Beslut av åklagare att inte väcka åtal på grund av till exempel gärningspersonens ålder.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguider Rättsprocessen – från anmälan till åtal samt Rättsprocessen – från åtal till dom.

Ä

Ö

Överfallsvåldtäkt
Våldtäkter där gärningspersonen och offret vanligtvis är helt obekanta med varandra. De flesta så kallade överfallsvåldtäkter sker i offentliga miljöer. Officiell kriminalstatistik visar att den största kategorin av våldtäkter – sett till relationen mellan offer och gärningsperson – är våldtäkter i nära relationer.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide Sexuellt våld.

Överklagande
Möjlighet för den som inte är nöjd med ett domslut eller myndighetsbeslut att få ett mål prövat i högre instans.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguider Rättsprocessen – från anmälan till åtal och Rättsprocessen – från åtal till dom.