Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

Sofia Wikman

Titel: Fil. dr

Lärosäte: Stockholms universitet

Institution: Kriminologiska institutionen

E-post: sofia.wikman@criminology.su.se

Presentation

Under senare tid har förekomsten av våld och hot på arbetsplatser uppmärksammats allt mer. De indikatorer som finns att tillgå visar också på ökningar, framför allt inom de kvinnodominerande yrkena inom välfärdssektorerna vård, skola och omsorg. Mot bakgrund av att våld i arbetslivet framstår som ett samhällsproblem med allt större prioritet är det angeläget att närmare studera problemets uppkomst, utveckling och struktur.

Nuvarande forskningsprojekt

Beskrivning projekt
Enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivaren ett ansvar att göra en riskbedömning avseende hot och våld i arbetsmiljön. Gemensamt för de myndigheter Sofia Wikman undersöker i projektet är att dess klienter befinner sig i en beroendeställning till myndigheten och att negativa besked förmedlas vilket är kända riskfaktorer för hot och våld. 

Tre delstudier angriper området och ger en djupare förståelse av hur kunskapen om hot och våld produceras utifrån olika perspektiv och material:
1) Stöd- och styrdokument
2) Intervjuer med respondenter som arbetar med riskbedömning
3) Incidentrapporteringssystem

Vilka antaganden om säkerhet används som utgångspunkt? Vilken förekomst av hot och våld anses myndigheterna riskera? Hur uppstår problemen? Inifrån eller utifrån? Vilka områden och verksamheter riskbedöms (inte)? Krockar klienternas och personalens rättigheter?
Av särskilt intresse är att förstå vad som görs för att kunna återkoppla information från inträffade händelser till organisationen för att förbättra säkerheten. Centralt är också att undersöka hur de problem som kan finnas kring rapporteringsbenägenheten av hot- och våldsärenden synliggörs och att förstå den selektionsprocess som uppstår från det att en händelse inträffar och rapporteras.

Hur den kunskap som ligger till grund för en riskbedömning organiseras kan förstås på två skilda men kompletterade sätt. För det första har verksamhetens karaktär konsekvenser för vilken typ av kunskap som produceras och hur den i sin tur kan distribueras (eller inte) inom myndigheten. För det andra, har kunskap som ligger till grund för riskbedömning, också konsekvenser för myndighetens arbete, dvs. kunskapen skapar det myndigheten gör, eller inte gör. Den kunskap som produceras eller inte produceras, kan alltså bidra som incitament till verksamhetens inriktning, resursfördelning, skapande av myter, symboler och legitimerar vad som är möjligt, legitimt och rimligt.

Publikationer i urval

Wikman, Sofia (2014) Threats and violence at work, measures proposed in occupational injury reports from the care sector 1987, 1997 and 2007. International Criminal Justice Review. Mer information om publikationen

Wikman, S. (2011) "Arbetslivet som arena för våld - en lägesbeskrivning" i Heber, A. Tiby E. and Wikman S. (red.) Viktimologisk forskning - brottsoffer, teori and metod. Lund. Studentlitteratur. Mer information om publikationen

Wikman, Sofia (2012) Våld i arbetslivet. Utveckling, uppmärksamhet och åtgärder. Avhandling. Stockholm: Stockholms Universitet, Kriminologiska institutionen. Publikationen i fulltext

Wikman, Sofia (2011) "Hårdare tag i arbetslivet? Åtgärder mot våld i arbetet i facklig press 1978-2004". Sociologisk Forskning nr 3, s. 51- 71.

Wikman, Sofia, Estrada, Felipe & Nilsson, Anders (2010) Våld i arbetslivet. En kriminologisk kunskapsöversikt. Stockholm: Arbetsmiljöverket. Publikationen i fulltext

Estrada, Felipe, Nilsson, Anders, Jerre, Kristina & Wikman, Sofia (2010) ”Violence at work – the emergence of a social problem” i Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime prevention, vol. 11(1), s. 46-65). 

Wikman, Sofia (2008) ”Våld på jobbet. Beskrivningar av våld i arbetslivet 1978-2004 i facklig press” i Sociologisk Forskning, nr. 3, s. 6-31. Publikationen i fulltext

Estrada, Felipe, Nilsson, Anders, Wikman, Sofia (2007) ”Det ökade våldet i arbetslivet. En analys utifrån de svenska offerundersökningarna” i Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab, vol. 94(1), s. 56-73. Publikationen i fulltext