Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet med ett övergripande ansvar för folkhälsofrågor. Myndigheten är en sammanslagning av Smittskyddsinstitutet, Statens folkhälsoinstitut och de delar av Socialstyrelsen som ansvarar för miljöhälsa och folkhälso­rapportering.

Dåvarande Statens folkhälsoinstitut fick i september 2008 ett uppdrag av regeringen att undersöka hur våldsutsatta kvinnor som tillhör de nationella minoriteterna bemöts och stöds av offentliga myndigheter. Vidare fick Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att formulera en åtgärdsplan och att verkställa en rad aktiviteter i syfte att öka kunskaperna om mäns våld mot kvinnor, bemötandefrågor och nationella minoriteters skilda livsvillkor och förutsättningar. Detta arbete slutredovisades 2011. Då lanserades en informationsfolder till polisen, socialtjänsten och hälso- och sjukvården.

Under 2008 gavs kunskapsöversikten ”Folkhälsofrågor ur ett genusperspektiv” ut. Rapporten belyser fyra viktiga folkhälsoområden utifrån genusaspekter. Områdena är arbetsmarknad, maskuliniteter, medikalisering och könsrelaterat våld. 

Gå till hemsida: www.folkhalsomyndigheten.se

Publikationer i urval

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16-29 år

Rapporten behandlar frågor om hälsa och sexualitet bland unga i Sverige. Den är baserad på en enkätstudie bland ett slumpmässigt urval av unga i åldern 16–29 år i befolkningen och utfördes under 2015. Rapporten belyser områden som: hälsa, trygghet och sociala relationer, diskriminering och kränkningar, fysiskt våld, sexualitet och relationer, sexuella handlingar, senaste sextillfället, preventivmedel och preventivmetoder, abort och samtalsstöd, sex mot sin vilja, sex mot ersättning, sexuellt överförda infektioner, hiv, testning samt samtalsstöd, kunskapsmätning och behov av hälsofrämjande insatser.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld. Resultat och erfarenheter från ett utvecklingsarbete

Tidig upptäckt, tidiga insatser, samverkan mellan verksamheter och ett hänsynstagande till både den enskilda och hela familjens behov. Det är några av nyckelfaktorerna som framträder i denna rapport när det gäller ett ändamålsenligt stöd till barn som växer upp med allvarliga svårigheter hemma. Kunskapen har tagits fram inom ramen för 18 lokala och regionala utvecklingsprojekt som Folkhälsomyndigheten stöttat 2012–2015.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner. En rapport om hälsoläget bland transpersoner i Sverige

Denna rapport beskriver hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland transpersoner i Sverige, utifrån en självselekterad, anonym, webbaserad enkätstudie med 800 respondenter.

Resultaten visar att majoriteten av respondenterna har ett bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd, men få känner att de helt kan leva i enlighet med sin könsidentitet. Många har psykisk ohälsa i form av tankar på självmord och självmordsförsök. Det är främst livsvillkoren som påverkar förutsättningar för hälsa bland transpersoner. Dessa villkor inkluderar utsatthet för kränkande behandling, diskriminering, våld och lågt förtroende för samhällsinstitutioner.

Rapporten riktar sig till ideella organisationer, kommuner och landsting samt relevanta myndigheter inom området hbtq-hälsa. Förhoppningen är att rapporten kan bidra med kunskap om transpersoners livs- och hälsosituation, samt ge underlag avseende hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Barn till våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem

Syftet med  rapporten är att utifrån insamlade och bearbetade data från ursprungsprojektet ’Studie om mäns våld mot kvinnor med missbruksproblem’ sammanställa resultat som speglar barns psykosociala familjesituation där modern har missbruksproblem och i många fall blivit utsatt för manligt våld av partner och/eller släkting, bekant, eller myndighetsperson. Den information som ges i rapporten om barnen kommer från deras mammor (kvinnor med missbruksproblem och erfarenhet av våld från man). Fördjupad information om kvinnorna finns publicerat i en vetenskaplig artikel (Birath Scheffel, Beijer, DeMarinis, & af Klinteberg, 2013), samt ett manus insänt för publicering (Beijer et al., 2014). 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Barn och unga 2013. Utvecklingen av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder

Hur har hälsan bland barn och unga i Sverige utvecklats över tid? Vilka faktorer påverkar deras hälsa, och hur har de utvecklats över tid? Skiljer sig förutsättningarna för hälsa mellan olika grupper av barn och unga? Vilka åtgärder har nuvarande regering genomfört för att förbättra förutsättningarna för barns och ungas hälsa?

Dessa frågor ger vi svar på i den här rapporten som har tagits fram på regeringens uppdrag och som är en del av Statens folkhälsoinstituts och Socialstyrelsens gemensamma uppdrag att samordna folkhälsorapporteringen med fokus på barn och unga.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Bemötande av våldsutsatta kvinnor som tillhör de nationella minoriteterna. Slutredovisning av regeringsuppdrag verk 2008/332

Regeringsuppdraget VERK 2008/332 (IJ2008/1822/DISK) har undersökt hur våldsutsatta kvinnor som tillhör de nationella minoriteterna bemöts och stöds av offentliga myndigheter och hur man kan förbättra bemötandet. Uppdraget omfattade åren 2008-2010. Syftet har varit att kartlägga hur våldsutsatta kvinnor som tillhör de nationella minoriteterna bemöts och stöds av offentliga myndigheter och att ta fram, genomföra och utvärdera en aktivitetsplan. Målsättningen har bland annat varit att öka kunskapen hos myndigheter, att förbättra situationen för de våldsutsatta kvinnorna samt att stimulera till samverkan.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Kartläggning av insatser för barn och ungdomar i risksituationer. Regeringsuppdrag

Regeringen gav Statens folkhälsoinstitut ett uppdrag att kartlägga det förebyggande arbetet i kommunerna under 2009 som är särskilt riktat till barn och ungdomar i olika risksituationer. Kartläggningens fokus är på vilka grupper av barn och ungdomar i risksituationer som erbjuds förebyggande insatser samt vilka dessa insatser är. Därutöver undersöker Statens folkhälsoinstitut vilka aktörer som står för dessa insatser samt hur man på lokal nivå arbetar för att utveckla verksamheten.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Folkhälsofrågor ur ett genusperspektiv: Arbetsmarknad, maskuliniteter, medikalisering och könsrelaterat våld. R 2008:8

Denna skrift syftar till att lyfta fram fyra väsentliga folkhälsoområden, arbetsmarknad, maskuliniteter, medikalisering och könsrelaterat våld, och visa på hur stor betydelse ett genusperspektiv har för vår förståelse av ojämlikhet i hälsa. Ett väl integrerat genusperspektiv där olika maktordningar görs synliga kan leda till förbättrad folkhälsa för alla. Boken riktar sig till politiker, folkhälsoarbetare, myndigheter, frivillig organisationer, studenter och andra intresserade. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Särbehandlad och kränkt: en rapport om sambanden mellan diskriminering och hälsa

Syftet med denna rapport är att beskriva det aktuella kunskapsläget på området diskriminering och hälsa och i anslutning till detta redovisa samverkansprojektet ”Diskriminering och hälsa”. Projektet genomfördes av Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Handikappombudsmannen (HO) och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO). I rapporten presenteras projektets resultat och viktiga kunskapsluckor. Rapporten innehåller även förslag på utvecklingsområden för det framtida arbetet.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Fakta om nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor?

"Fakta om nationella folkhälsoenkäten" beskriver kortfattat syfte, urval, formulär, frågor, svarsfrekvens, bortfall samt vilka landsting/regioner som deltagit och vid vilka år.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)