Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

Konferensprogram - Dag 2

År 2017 började en ny tioårig nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor att gälla i Sverige. Strategins fyra målsättningar går som en röd tråd genom konferensen och seminarieblocken har dessa mål som teman.

Varje seminarieblock har sju parallella seminarier. Du önskar seminarium när du anmäler dig till konferensen.

Plats: Stockholm City Conference Centre, Folkets hus

Nya medverkande kan tillkomma. 

Dag 2, 30 maj

08.30   Stora kongresshallen

  • Hur kan arbetet med Agenda 2030 och Istanbulkonventionen stärka arbetet mot våld?
    Nya dokument antas både nationellt och internationellt. Men hur innefattar målen i Agenda 2030 våld? Och vad har Istanbulkonventionen för konsekvenser för arbetet i Sverige och Europa? Hur arbetar EU med frågan? Vid seminariet lyfts också hur den nationella strategin påverkar kommuner, regioner och myndigheter i deras arbete. Men hur förhåller sig dessa styrningssignaler till varandra och hur kan de gemensamt bidra till arbetet mot våld? Utmaningarna är stora och nu får vi möjlighet att fördjupa oss i vilken utvecklingspotential som finns i dokumenten.

    Medverkande
    Pernilla Baralt, statsekreterare hos barn-, äldre- och jämställdhetsministern 
    Anna Maria Corazza Bildt, Europaparlamentariker 
    Representant från Agenda 2030-kommittén
     

  • Hur kommer Jämställdhetsmyndigheten att arbeta med våldsfrågorna?
    Samtal med Lena Ag, generaldirektör, Jämställdhetsmyndigheten

         Moderator: Johanna Palmström

10.00  Paus

10.30  Valbara seminarier | Tema "Effektivare brottsbekämpning"

15. Domstolarnas roll i mål kring kvinnofrid
Seminariet belyser domstolarnas roll i mål som har med kvinnofrid att göra. De mål som i första hand är aktuella är brottmål, exempelvis sexualbrottsmål, brott mot kvinnofrid eller misshandelsmål. I rättskedjan har olika aktörer olika roller och vilken är domstolens specifika roll? Vad är det domstolen har att pröva? Vilka svårigheter ställs domstolarna inför? Betyder en ogillande dom att domstolen inte tror på målsäganden? Och hur kan domstolarna bidra till kvinnofrid på ett rättssäkert sätt?

Medverkande
Marie Hagsgård
Moderator. Konsult med domarbakgrund. Har under lång tid arbetat med bemötandefrågor

Karin Påle-Bartes
Domare i Södertörns tingsrätt. Deltar i Domstolsverkets JIM-arbete

Fredrik Bohlin
Domare i Ystads tingsrätt. Deltar i Domstolsverkets JIM-arbete

16. Hur arbetar polis och åklagare med utredningar om brott i nära relation? Från anmälan till dom – hur går det till och vad händer längs vägen?
Seminariet beskriver hur en utredning av brott i nära relation kan gå till, utifrån ett verkligt ärende. Hur arbetar polisen och åklagaren med fallet, och hur ser deras samspel och samarbete ut?

Medverkande
Emma Ramstedt
Verksamhetsutvecklare brott i nära relation, Nationella operativa avdelningen, Utvecklingscentrum Väst, Polismyndigheten

Eva Johnsson
Kammaråklagare och ansvarig handläggare för bland annat brott i nära relation inklusive sexualbrott (vuxna) på Utvecklingscentrum Göteborg, Åklagarmyndigheten

17. Islandsprojektet – ett utvecklingsprojekt vid akuta våldshändelser i familjer
Islandsprojektet startade 2015 och är ett utvecklings- och samarbets-/samverkansprojekt i Västra Götaland mellan polis, åklagare, socialjour, socialtjänst och hälso- och sjukvård vid akuta våldshändelser i familjer med barn. Projektet har starkt barnfokus, att barn skall synliggöras och få stöd och information samt adekvat uppföljning.

Medverkande
Laila Dichter
Gruppchef Polisen, Brott i nära relation, region Väst

David Toresson
Socialsekreterare, Socialtjänst Askim/Frölunda/Högsbo

Carina Eliason
Utvecklingsledare, projektledare för Islandsprojektet, VKV

18. Hedersrelaterat våld och förtyck – förbättrad kunskap om förövarna
En forskningsstudie inom Kriminalvården som ger ökad kunskap om förövarna till hedersrelaterade brott. Studien består av två delmoment, en registerstudie samt djupintervjuer. Den syftar till att öka kunskapen om förövare till hedersrelaterade våldsbrott genom att undersöka om, och i så fall hur, dessa förövare skiljer sig från normalbefolkningen och andra våldsbrottsdrömda klienter.

Medverkande
Jenny Yourstone
Forskningsledare, Kriminalvården

19.  Vilken betydelse kan en ny sexualbrottslagstiftning få? 
Den svenska sexualbrottslagstiftningen har under de senaste 20 åren skärpts på flera områden men fortfarande är de fällande domarna få. Nu finns ett förslag på en ny sexualbrottslag, i vilken bland annat en paragraf om samtycke föreslås. Vad innhåller förslaget och ser processen ut framåt? Vad behöver göras ytterligare?

Medverkande 
Publiceras inom kort

20. Forskarsamtal – olika forskningsperspektiv på brottsbekämpning
Hur kan forskningen bidra till en utvecklad och mer effektiv brottsbekämpning? Två forskare inom området ger sina perspektiv. Seminariet innehåller även en kortare redogörelse för hur Brå arbetat med regeringsuppdraget om effektiva polisiära metoder för att förebygga upprepat våld i nära relation.

Medverkande
Susanne Strand 
Docent i kriminologi vid institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete vid Örebro universitet samt adjungerad docent vid Centre for Forensic Behavioural Science vid Swinburne University of Technology, Melbourne, Australien. Fokus i Susannes forskning är riskbedömning och riskhantering inom tre olika områden; partnervåld, stalkning och hedersrelaterat våld.

Mari Brännvall
Universitetslektor vid institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Hennes forskning uppmärksammar polisanmälan vid mäns våld mot kvinnor i nära relationer ur kvinnors perspektiv.

Stina Holmberg
Forsknings- och utredningsråd på Brå. Har arbetat med regeringsuppdraget gällande att sammanställa kunskap om polisiära metoder och arbetssätt för att förebygga upprepat våld mot vuxna och barn i nära relationer.

21. Våldsutövarens tid i Kriminalvården 
Följ med på en klientresa presenterat genom en fallstudie som beskriver förövarens väg från misstanke om brott till genomförd verkställighet. Seminariet beskriver Kriminalvårdens ansvar och insatser som bedömning av klientens risker och behov, evidensbaserade behandlingsprogram samt reglerande av klientens kontaktmöjligheter med syfte att skydda brottsoffer. Hur sker samverkan med andra myndigheter kring brottsofferslussar och behandling?

Medverkande
Representanter från Kriminalvården

12.00   Lunch

13.15   Valbara seminarier | Tema ”Förbättrad kunskap och metodutveckling”

22. Dödligt våld i nära relationer – vad kan göras ytterligare?
Vid seminariet presenteras Socialstyrelsens arbete med dödsfallsutredningar av barn och vuxna som dödats, liksom ny forskning kring dödligt partnervåld. Vad kan vi lära av dessa fall? Vilka är offren och förövarna? Vad har gått snett i samhällets insatser? Och hur kan samhället förebygga att barn far illa och kvinnor och män utsätts för våld av närstående? Ett samtal om nuläge och framtida utveckling.

Medverkande
Carina Hällberg
Utredare, Socialstyrelsen

Marie Nyman
Utredare, Socialstyrelsen

Shilan Caman
Med. dr. vid Karolinska Institutet och Rättsmedicinalverket

Viveka Enander
Fil. dr i socialt arbete och universitetslektor vid Göteborgs universitet, Utvecklingsledare/ forskningsansvarig vid Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relation, VKV

23. Förändringsarbete med våldsutövande män. Strategier för kvalitetsutveckling.
Förändringsarbete med män som utövar eller har utövat våld mot kvinnor som de har eller haft en (nära) relation till är ett relativt nytt område för kommuner, landsting och regioner att arbeta med. Organisering av verksamheterna och metoderna för förändringsarbetet med våldsutövare skiljer sig ofta åt. Ansvar och huvudmannaskap för arbetet är oklart. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram en skrift för att bidra till en fördjupad förståelse av vad som krävs för att göra sådant arbete hållbart och kvalitativt. Skriften utgår från bästa tillgängliga kunskap om förutsättningar för kvalitet i förändringsarbete med våldsutövare i form av befintlig forskning och beprövad erfarenhet från professionella på fältet. 

Medverkande
Jenny Norén
Handläggare, särskilt sakkunnig i kvinnofridsfrågor, Sveriges Kommuner och Landsting

Maria Eriksson
Professor i socialt arbete, Ersta Sköndal Bräcke högskola

24. Konkreta verktyg i arbetet mot våld
Socialstyrelsen, länsstyrelserna och NCK har i samverkan arbetat fram konkreta verktyg för yrkesverksamma som möter våldsutsatta kvinnor, såsom webbstöd för kommuner, webbstöd för vården och webbkursomvåld.se med tillhörande kursledarkurs. Andra exempel är Infogeneratorn och ett metodstöd om intersektionalitet och våld i nära relationer. Vilka erfarenheter har gjorts regionalt och nationellt och vilka verktyg behövs framöver?

Medverkande
Kristina Olofsson
Utredare, avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten, Socialstyrelsen

Annika Engström
Projektledare, Nationellt centrum för kvinnofrid

Katarina Edlund
Utvecklingsledare, Länsstyrelsen i Stockholm

Frida Darj
Projektledare, Länsstyrelsen Skåne

25. Hur ser socialtjänstens arbete med våld i nära relationer ut idag
Socialnämnderna i våra kommuner är ytterst ansvariga för sina våldsutsatta medborgare. Men hur ser det ut idag på landets socialkontor. Efterlevs lagstiftningen från 2007 och de allmänna råden och föreskrifterna från 2014? Trycket på socialtjänsten fortsätter att öka när andra och nya samhällsaktörer blir mer aktiva i frågor om våld. Samtidigt är utmaningarna inom socialtjänsten stora. Vilka utmaningar kvarstår idag? Behövs ytterligare skärpningar i lagstiftningen? Här möts forskning och verksamhet för ett samtal om nuläget och om framtiden.

Medverkande
Said Niklund
Barnahus, förvaltningschef Trollhättans stad

Veronika Ekström
Fil. dr i socialt arbete, Ersta Sköndal högskola

Åsa Furén-Thulin
Sektionschef, Sveriges kommuner och landsting

26. Stödtelefoners dubbla roll i arbetet mot våld
Den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen har i tio år tagit emot samtal från kvinnor som utsatts för våld, men också från anhöriga och professionella. Det nationella kompetensteamet i Östergötland driver en stödtelefon kring hedersrelaterat våld och förtryck för yrkesverksamma och ideella som behöver råd och konsultation. Barnombudsmannen har en barntelefon dit barn kan ringa för att få reda på sina rättigheter och hänvisning till vart de kan vända sig för att få stöd och hjälp. Ett panelsamtal om vad kan stödtelefoner bidra med i arbetet mot våld. För den enskilda inringaren, men även för arbetet mot våld i stort. Vilka erfarenheter har gjorts? Vad behöver göras framåt?

Medverkande
Åsa Witkowski
Verksamhetschef för Kvinnofridslinjen, Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK

Juno Blom
Utvecklingssamordnare, Nationella kompetensteamet, Länsstyrelsen Östergötland

Shanti Ingeström
Utredare, Barnombudsmannen

27. Våld, sexualitet och hälsa
Ett panelsamtal där ungas sexualitet, attityder och hälsa kopplat till våld lyfts fram. Det finns skillnader i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter mellan grupper av unga, framförallt baserat på kön och könsidentitet.I ett forskningsprojekt inom ramen för studien ”Våld och hälsa” tittar man på kopplingen till hälsan men också bakgrundsvariabler som tidigare utsatthet för våld. Hur upptäcker vi och stödjer unga?  Har verkligen alla samma förutsättningar till god sexuell och reproduktiv hälsa? 

Medverkande
Representant från Folkhälsomyndigheten

Representant från Nationellt centrum för kvinnofrid

28. Våld som nyckelkompetens – hur gör vi i praktiken?
Arbetet mot våld och dess konsekvenser ska bedrivas utifrån bästa tillgängliga kunskap. Men hur ser vi till att aktuell forskning och evidensbaserad kunskap omsätts till praktisk nytta? Vem ska producera den forskning som ska ligga till grund för framtidens arbete. Hur ska utbildning bedrivas för att ge professionerna bästa förutsättningar? Här möts de aktörer som har kunskapen som arbetsfält.

Medverkande
Inger Jonsson
Forskningssekreterare vid Forte, forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd

Kristina Tegler Jerselius
Fil.dr och utredare vid Universitetskanslerämbetet (UKÄ)

Sofia Strid
Docent i genusvetenskap och lektor i statskunskap, Örebro universitet

Ulla Albért
Tf chef utbildningsenheten, Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

14.30   Paus
 

15.00   Stora kongresshallen

  • Avslutning med framtidsspaning
    Moderator: Johanna Palmström


16.00   Konferensen slut