Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

SKL listar framgångsfaktorer i kvinnofridsarbetet

2016-06-03

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) visar i en ny rapport på framgångsfaktorer inom ramen för kvinnofridsarbetet. Att engagemanget inte bara är knutet till en person utan genomsyrar hela organisationen är en sådan. Ett särskilt gott exempel på det är Trollhättans kommun.

Åtta kommuner ingår i rapporten: Göteborg, Höganäs, Lund, Nykvarn, Ronneby, Skellefteå, Trollhättan och Tyresö. Kommunerna har valts utifrån resultatet i Öppna jämförelser Brottsoffer* och hur väl de placerat sig i Unizons rankning Kvinnofridsbarometern 2015.

Jenny Norén, SKL.
Jenny Norén, SKL.

– Sedan har vi också gjort ett strategiskt urval för att få med både små och stora kommuner och få en spridning över landet, säger Jenny Norén, sakkunnig i kvinnofridsfrågor på SKL.

Hon beskriver utvecklingen den senaste tioårsperioden som ett paradigmskifte. Från att kvinnofridsarbetet främst drivits av ideella krafter har samhällets aktörer, bland annat som en följd av skärpt lagstiftning, tagit ett allt större ansvar för att ge stöd och hjälp till våldsutsatta. Många kommuner har utvecklat sina organisationer med specialistverksamheter, strategiskt arbete och kvinnofridssamordnare bland annat.

Fem olika faktorer

Genom att intervjua förtroendevalda, chefer och tjänstemän i de utvalda kommunerna har SKL velat undersöka hur verksamheten kan bedrivas på ett bra och effektivt sätt. Sammanlagt identifierades fem olika framgångsfaktorer. Det handlar om att det ska finnas många vägar in för våldsutsatta, att direkt och adekvat stöd och hjälp erbjuds, att kvinnofridsarbetet integreras i ordinarie strukturer (inte bedrivs i projektform), att samverkan sker med andra samhällsaktörer och nationellt stöd.

– Ingen faktor är egentligen viktigare än någon annan. Istället är det som ett pussel som hänger ihop. Alla kommuner hade inte alla pusselbitarna medan en kommun som Trollhättan hade alla, berättar Jenny Norén. 

Konkreta tips

SKL ger också konkreta tips och kommer med idéer om hur god kvalitet kan uppnås. Bland annat lyfts en organisationsmodell för hur en kvinnofridsorganisation kan utvecklas och vilka funktioner som bör vara involverade. 

– Vi hoppas att detta ska fungera som stöd och inspiration så att kommunerna får verktyg för att komma vidare. Det den här rapporten visar är framför allt vikten av förankring av arbetet i alla led. Alla nivåer i en kommun behöver vara med för att det ska fungera bra. 

Svårt mäta resultat

Några utvecklingsområden framöver enligt SKL är tidigt våldsförebyggande arbete och verksamheter för våldsutövare. En framtidsfråga som lyfts är möjligheten att utveckla sätt att mäta resultaten av det arbete som läggs ner.

– Det finns få resultat- och kvalitetsmått på kvinnofridsområdet generellt och behovet av fortsatt forskning och utveckling av verksamma metoder är stort. Vi vet egentligen relativt lite om kvalitet idag och vilka insatser och arbetssätt som ger bäst effekt för våldsutsatta och våldsutövare, säger Jenny Norén.

*Öppna jämförelser 2015 – Stöd till brottsoffer" tas fram av Socialstyrelsen i samverkan med SKL. 

Läs rapporten i sin helhet