Hat på nätet svårt hantera för rättsväsendet

2018-07-17

Det råder en osäkerhet om vad som uttrycks på nätet som är brottsligt och hur överträdelser bör hanteras. I synnerhet sådana kränkningar som kvinnor utsätts för. Det framkommer i en rapport från Nordisk information för kunskap om kön, NIKK.

Bild på rapporten”Näthat har blivit en del av människors vardag. Det är så omfattande att det hotar demokratin genom att vissa röster i det offentliga rummet riskerar att tystna av rädsla för det hat och hot som kan följa om en skriver en artikel om vissa ämnen …”. Så inleder Moa Bladini, lektor i straffrätt vid Göteborgs universitet, rapporten ”Hat och hot på nätet. En kartläggning av den rättsliga regleringen i Norden” som NIKK står bakom.

– Ämnet kändes viktigt att titta närmare på. Jag anade också att det fanns en genusaspekt som var outforskad, säger Moa Bladini.

Särskild utmaning för rättsväsendet

Enligt Moa Bladini är hat, hot och andra kränkningar på nätet en särskild utmaning för rättsväsendet. Orsaken är att kommunikationen som sker via internet skiljer sig från den som sker i den fysiska världen. Till exempel finns det en markant distans mellan den som yttrar sig och den som tar emot meddelandet eller som meddelandet gäller. Vidare kan kommunikationen ske anonymt. Dessutom är en stor andel användare uppkopplade, och därmed nåbara, i stort sett dygnet runt. Det är också så att hat, hot och kränkningar som begås på internet riskerar att bli kvar under lång tid. Bilder och ord riskerar att cirkulera och bli till en livslång kränkning.

Vidden av näthatet påverkas även av att allt fler människor använder internet.

Foto på Moa Bladini
Moa Bladini.
Foto: Jeffrey Johns

– Det här är nya samhällsfenomen som möter en gammal lagstiftning. Vi har sett få fällande domar som rör den här typen av brott. Flera av de här brotten är dessutom så kallade målsägandebrott som målsägande måste driva själv till åtal. De som utsätts vet inte alltid om det är fråga om brott eller att de kan gå till domstol, säger Moa Bladini.

– Osäkerhet kring vad som är brottsligt och inte finns också bland aktörer inom polis och rättsväsende.


Offentliga kvinnor mer utsatta 

Moa Bladini redogör i rapporten för tidigare forskning och konstaterar att den inte är entydig vad gäller vilka som utsätts för hat, hot och andra kränkningar på nätet. Flera studier visar att män och kvinnor utsätts i ungefär lika stor utsträckning i sitt vardagsliv. Men studier visar även att kvinnor, när de deltar i den offentliga debatten, utsätts i högre grad än män.

– När kvinnor som deltar i det offentliga samtalet utsätts för hot och hat hotas demokratin. Jag skulle vilja att samhället ser det sexistiska näthatet som en del av våld mot kvinnor som begränsar kvinnors livsrum.

Moa Bladini tittade inte bara på hur stor utsattheten var. Hon undersökte även om det fanns en skillnad i typen av kränkning som män och kvinnor utsätts för.

– Med ett genusperspektiv synliggörs att kvinnor och män drabbas av olika typer av kränkningar. Kvinnor utsätts i stor utsträckning för kränkningar som är kopplade till kropp och sexualitet, medan män utsätts för kränkningar som riktar sig mot deras profession och kompetens, säger Moa Bladini. 

Rättsligt skydd saknas

Moa Bladini skriver i rapporten att det i dagsläget delvis saknas ett rättsligt skydd för dem som utsätts för de kränkningar som kvinnor oftast utsätts för på nätet. Det är kränkningar med inslag av sexism, sexuella hot och trakasserier. Det kan exempelvis vara hot om att någon ska sprida avklädda bilder på dem. Hotet kan inte komma ifråga för brottsrubriceringen olaga hot eftersom den bestämmelsen förutsätter att hotet är så allvarligt att det rör liv och hälsa.

Sedan januari 2018 finns brottet olaga integritetsintrång i Brottsbalken. Brottsrubriceringen syftar till att skapa ett lagrum för just spridningen av bilder och uppgifter som kränker en person. Men kränkningen ryms enbart inom lagen om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör.  

– Det är ännu för tidigt att säga något om hur brottet kommer att tillämpas i praktiken, säger Moa Bladini.

Kön som grund för hatbrott

I rapporten argumenterar Moa Bladini för att lagstiftarna bör överväga att skydda personer som angrips på nätet på grund av kön genom hatbrottslagstiftningen. Hatyttringar är kriminaliserat som ett enskilt brott i samtliga nordiska länder och skyddar vissa grupper. Dit hör ras, etnicitet, hudfärg, nationalitet, religion och sexuell läggning. Hatbrott är inte ett juridiskt begrepp, men kan sägas omfatta brottet hets mot folkgrupp och regeln om skärpta straff på grund av vissa motiv.

Moa Bladini skriver i rapporten att det är ”anmärkningsvärt att inget av de nordiska länderna har kön som grund för hatbrott. De kränkningar som ofta riktas mot kvinnor riktar sig mot offrets identitet – i likhet med övriga hatbrott.”

– När vi ser så tydligt ett hat som riktas mot kön är det viktigt att titta på om det kan rymmas inom hatbrottslagstiftningen. Just nu arbetar både rättsväsende och politiker aktivt med hatbrott därför att det råder en sådan osäkerhet kring hur sådana mål ska drivas. Men det finns ännu inget som tyder på att kön kan komma att föras in under hatbrott. 

Läs rapporten från NIKK: ”Hat och hot på nätet. En kartläggning av den rättsliga regleringen i Norden” 

Alla kunskapsbankens intervjuer