"Sexuella trakasserier är ett folkhälsoproblem"

2019-06-27

Det finns stora skillnader i sexuell hälsa mellan kvinnor och män. Det visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten. Kvinnor är mer utsatta för sexuellt våld och trakasserier och utsatthet för sexuella trakasserier är nu så vanligt att det enligt myndigheten är ett folkhälsoproblem.

Nyligen publicerade Folkhälsomyndigheten rapporten ”Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Sverige 2017” med resultat från en undersökning bland befolkningen under 2017. Undersökningen hade ett brett perspektiv på sexuell hälsa och tog bland annat upp utsatthet för våld.

Fotografi på Charlotte Deogan– Det har saknats kunskap om den sexuella hälsan utifrån ett rättighetsperspektiv, det vill säga att man tittar på hälsa utifrån till exempel rätten till ett liv fritt från våld. Resultaten kan nu utgöra ett underlag för diskussioner i frågan bland annat inom hälso- och sjukvården, säger Charlotte Deogan, utredare vid Folkhälsomyndigheten. 

Rapporten visar att det finns stora skillnader mellan könen i fråga om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. De största skillnaderna mellan män och kvinnor är tydliga när det gäller utsatthet för sexuella trakasserier, pornografianvändning och erfarenhet av att ha sex mot ersättning.

– Resultaten är nedslående och visar på stereotypa förhållningssätt. När det kommer till sexuellt våld är skillnaderna enorma, säger Charlotte Deogan.

Många kvinnor utsatta för sexuella trakasserier

Enligt rapporten har knappt hälften (42 procent) av kvinnorna i Sverige upplevt sexuella trakasserier. Motsvarande siffra för män är nio procent. Kvinnor i åldrarna 16 – 29 år är mest utsatta för sexuella trakasserier, 57 procent. Mer än var tredje kvinna (39 procent) och knappt var tionde man har varit med om någon form av annat sexuellt övergrepp.

– Siffrorna är allvarliga. Utsattheten är så omfattande att vi ser den som ett folkhälsoproblem. Att vara utsatt för trakasserier och våld är en riskfaktor för en rad hälsoaspekter. Våldet kan få både fysiska och psykiska konsekvenser och det vet vi genom annan forskning. Det vi ser nu är att siffrorna ytterligare bekräftas, säger Charlotte Deogan.

Porranvändning vanligare bland män

Folkhälsomyndighetens undersökning visar vidare att pornografianvändningen är betydligt vanligare bland män än bland kvinnor. 72 procent av mänenn använder pornografi, medan det bland kvinnor är det omvända – 68 procent av kvinnor använder aldrig pornografi. I åldrarna 16 – 29 år är nära hälften (41 procent) frekventa användare, vilket betyder att män i åldersgruppen tittar dagligen eller nästan dagligen på porr.

Att även barn använder sig av pornografi är problematiskt, enligt Charlotte Deogan.

– Eftersom det man ser i porren i dag är ganska våldsamt, mansfokuserat och innehåller skildringar där kvinnor domineras så är det ett problem att porren kommer in tidigt i livet, säger hon.

Var tionde man har gett ersättning för sex

Att ha betalat eller gett annan ersättning för sex förekommer nästan bara bland män. Knappt en av tio män och mindre än en procent av kvinnorna i undersökningen har någon gång gett ersättning för sexuella tjänster. Det är vanligare att män har betalat för sex utomlands. 80 procent av dem som gett ersättning för sex gjorde det utomlands.

– Det är väntade siffror, samtidigt är det anmärkningsvärt höga siffror med tanke på att det är olagligt att köpa sex i Sverige. Det här är något som behöver undersökas mer: Vad driver köp av sex? säger Charlotte Deogan.

Folkhälsomyndigheten arbetar nu vidare med undersökningen och flera fördjupningsstudier är på gång. En av dem handlar om hur sex kommuniceras och om samtycke. En annan om sexuell och reproduktiv hälsa bland personer med funktionsnedsättning.

Läs hela rapporten
Länk till Folkhälsomyndigheten

Fakta:

Bild på rapporten från FolkhälsomyndighetenBefolkningsundersökningen SRHR2017 syftade till att studera sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter bland personer 16 – 84 år i Sverige 2017.

SRHR står för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Studien gjordes på uppdrag av regeringen.

14 500 personer svarade på enkäten som gick ut till ett slumpmässigt urval av 50 000 personer.

Alla kunskapsbankens intervjuer