Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

Att arbeta med våldsutövare

Att arbeta med våldsutövare är en del av socialtjänstens arbete mot våld. Enligt regeringens proposition "Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor" från 2007 har socialnämnden ett ansvar för att ta ett helhetsgrepp när det gäller frågan. Det innebär att nämnden utöver ansvaret för våldsutsatta kvinnor och barn också bör erbjuda personer som utövat våld det stöd och den hjälp som de kan behöva.

Att erbjuda insatser till dem som utövar våld är en viktig del i arbetet för att förebygga och motverka våld. Det här är ett område som är under utveckling. I dag erbjuder ett flertal socialtjänster runt om i landet insatser till våldsutövare. Ett exempel är Alternativ till våld (ATV), ett arbetssätt som bygger på många års erfarenhet av att behandla våldsutövare och kommer från ATV Norge. Ett annat exempel är Caring Dads, en modell utformad för pappor som utövat våld mot barnet och/eller mot barnets mamma. Det är viktigt att insatserna för män som utövar våld har ett säkerhetsperspektiv när det gäller deras partners och barn (regeringens skrivelse 2007/08:39).

Att utsatta andra för våld i nära relationer är en brottslig handling och de som har blivit dömda har möjlighet att få behandling inom Kriminalvården. Kriminalvården arbetar bland annat med Integrated Domestic Abuse Program (IDAP), ett behandlingsprogram som syftar till att minska återfall i brott hos vuxna män som använt våld i nära heterosexuella relationer. Kriminalvårdens arbete har bedrivits lokalt och i samverkan med andra aktörer såsom polis, åklagare, hälso- och sjukvård, socialtjänst samt frivilligorganisationer.

Här följer ett antal texter som rör arbetet med våldsutövare och relevanta publikationer för vidare läsning.

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer

7 kap.
Insatser till våldsutövare enligt 4 kap. 1§ SoL

Allmänna råd
Socialnämnden bör med utgångspunkt i barnets behov kunna erbjuda insatser dels till våldsutövande föräldrar, dels till andra våldsutövande vuxna som bor tillsammans med barn. Insatserna bör syfta till att våldet upphör och att våldsutövaren får en ökad förståelse för hur våld påverkar barn. De bör genomföras med beaktande av barnets behov av trygghet och säkerhet.

Våld behandlas över nätet

LÄRANDE EXEMPEL. Hos Alternativ till våld i Jönköping erbjuds våldsutövare internetbehandling. Här behandlas ilska och aggressioner på ett sätt som liknar det som används vid fobier och panikångest. Metoden som kallas Ivin har utvecklats tillsammans med Linköpings universitet.

Dan Rosenqvist och Kjell Nordén arbetar vid ATV Jönköping.
Dan Rosenqvist och Kjell Nordén arbetar
vid ATV Jönköping.

Alternativ till våld, eller ATV i Jönköping, är från början en samtalsmottagning specialiserad på psykoterapi mot vålds- och aggressionsproblem. Men sedan i höstas erbjuder man även en form av internetbehandling. Modellen utvecklades ursprungligen av institutionen för beteendevetenskap vid Linköpings universitet.

– Professor Gerhard Andersson hade ett uppdrag från Socialstyrelsen att se om internetbehandling kan vara något för våldsutövare. 60 personer genomgick behandlingen och det fanns signifikanta resultat som visade att våldet minskade. Även den psykiska hälsan påverkades till det bättre, säger Dan Rosenqvist, psykolog.

Läs hela reportaget

Samtal en väg till förändring för våldsamma män

Färgglada barnhänder i papperLÄRANDE EXEMPEL.
Till det röda tegelhuset vid kanten av Stadsparken i Lund kommer varje år runt 400 personer för samtal och behandling. De flesta är kvinnor och barn som har utsatts för eller upplevt våld, hot eller övergrepp, men 100-talet är män som har utövat våld och vill ha hjälp. Målet är att männen ska bryta sitt beteende och ta ansvar för det våld som de utövat.

I korridoren innanför dörren till mottagningen Kriscentrum mellersta Skåne finns en vägg fylld av färgglada barnhänder i papper. Alla barn som kommer till verksamheten får rita av sin hand och sätta upp den på väggen. 

– Det är väldigt symboliskt. Barnen känner att de inte är ensamma om sin situation, säger Kerstin Holmberg, samordnare mot våld i nära relationer i Lunds kommun. 

Läs hela reportaget