Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

Att organisera arbetet

I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd görs det tydligt att det är den som bedriver socialtjänst som ansvarar för att verksamheten uppfyller de krav som ställs. Det ledningssystem som ska finnas inom socialtjänsten ska innehålla de processer och rutiner som behövs.

Socialnämnden ska bland annat fastställa mål för sitt arbete med våldsutsatta och barn som bevittnat våld, och också beskriva när och hur målen ska uppnås. Det åligger också Socialnämnden att fastställa var i verksamheten ansvaret ligger för att utreda, fatta beslut i och följa upp ärenden som gäller våldsutsatta eller barn som bevittnat våld.

Här följer ett antal texter och relevanta publikationer för vidare läsning.

Kommunens arbete med samverkan

Samverkan är en viktig del i kommunens arbete. När det gäller socialtjänsten regleras samverkan genom lag. Det är av högsta vikt att rätt insatser sätts in i rätt tid och att detta görs utifrån en helhetssyn utifrån den utsattas situation och behov. När insatser ges från olika instanser samtidigt är det viktigt att samverkan sker.

Om en klient har behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård så ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan för denna klient, det regleras i Socialtjänstlagen (2001:453).

Socialnämnden ska också samverka för att samordna sina insatser så att de inte motverkar varandra. Om till exempel insatser ges till flera i en familj så ska dessa insatser samordnas. Detta ska då göras med beaktande av behovet av trygghet och säkerhet hos våldsutsatta och barn som bevittnat våld. Detsamma gäller om insatser även ges av externa verksamheter, myndigheter och organisationer. Då ska socialnämnden samverka så att de olika aktörerna inte motverkar varandra.

Socialnämnden ska fastställa var i verksamheten ansvaret för den interna och externa samverkan ska ligga.

Skyldigheten att samverka gäller endast för sådana uppgifter för vilka det inte föreligger sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller tystnadsplikt enligt 15 kap. 1§ socialtjänstlagen (2001:453).

Samlad satsning gav ökat tryck i arbetet mot våld

Fotografi av Sesams informationsmaterialLÄRANDE EXEMPEL. I Ronneby kommun bestämde fullmäktige för fem år sedan att arbetet mot våld i nära relationer var av största vikt. Då inleddes ett projekt kallat Sesam där de anställda skulle arbeta på heltid med våldsfrågor. Några år senare permanentades verksamheten, en verksamhet som har gjort att Ronneby kommun i år rankades som etta i Unizons kvinnofridsbarometer över Sveriges samtliga kommuner.

– Vi vill inte låta skrytsamma men det är ett gott kvitto för oss, säger Thomas Arvidsson som är en av två heltidsanställda på Sesam.

Sesam är en verksamhet som står på tre ben. Här erbjuds en öppen mottagning där de anställda har stöd- och behandlingssamtal med både utsatta och anhöriga. De driver också ett eget skyddat boende med tre lägenheter och har ett nära samarbete med kvinnojouren.

Läs hela reportaget

Mall underlättar utredning om skydd och stöd

Fotografi på två handläggare vid Södermalms stadsförvaltningLÄRANDE EXEMPEL. När handläggarna inom socialtjänsten på Södermalm i Stockholm utreder behovet av skydd och stöd hos våldsutsatta vuxna använder de en strukturerad utredningsmall och flera olika bedömningsinstrument.

– Med hjälp av dessa blir handläggarna bättre på att bedöma målgruppens behov, säger Ulrika Sandberg, projektledare på Södermalms stadsdelsförvaltning.

Mottagningsenheten på den sociala avdelningen vid Södermalms stadsdelsförvaltning har en våld i nära relation-grupp som består av fyra handläggare. De tar emot och utreder ansökningar och anmälningar som gäller våldsutsatta vuxna.

– Det är oftast kvinnor som söker stöd. Det kan handla om en konkret ansökan om ett skyddat boende eller att de säger att de inte vågar gå tillbaka hem, säger Ulrika Sandberg. 

Läs hela reportaget