Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

Kommunal kartläggning ger ökad kunskap om våld

2015-06-12

Ett sätt att få en uppfattning om antalet våldsutsatta i den egna kommunen är att göra en egen kartläggning. År 2013 gjorde Centrum för kvinnofrid i Skellefteå en undersökning bland 9000 kommun- och landstingsanställda för att försöka få reda på hur många som är våldsutsatta och hur många som hade utövat våld. De undersökte också hur de kommunala verksamheterna arbetade med frågor om våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

Åsa Lööv Wesslund är nöjd med att  nästan 4000 svarade på enkäten.
Åsa Lööv Wesslund är nöjd med att 
nästan 4000 svarade på enkäten. 

– Syftet var att få en bild av hur det ut i kommunen. Genom kartläggningen ville vi synliggöra problemet. Det var också ett sätt att försöka nå politiker och allmänhet och visa att arbetet mot våld behöver prioriteras, säger Åsa Lööv Wesslund, utvecklare vid Centrum för kvinnofrid.

Centrum för kvinnofrid (CFK) är en kommunal verksamhet i Skellefteå som tar emot våldsutsatta kvinnor, barn och män. Till verksamheten hör även Centrum för män (CFM) som tar emot våldsutövare.

CFK startade 2009 efter en projektperiod och varje år har verksamheten kontakt med mellan 150 och 170 kvinnor som har utsatts för våld av en nuvarande eller tidigare partner.

Enkät till kommun- och landstingsanställda

För att göra kartläggningen rekryterades en extern projektledare. En enkät mejlades ut till 8000 anställda inom kommunen och till 1000 anställda inom landstinget, både kvinnor och män. Totalt svarade 3826 personer, vilket gav en svarsfrekvens på 42,5 procent.

– Vi visste att det kunde bli ett stort bortfall, så vi valde att skicka till många för att få fler svar. Eftersom svarsfrekvensen blev låg är resultatet inte statistiskt säkert, men jag är ändå nöjd med att nästan 4000 personer svarade, säger Åsa Lööv Wesslund.  

I enkäten ställdes frågor om utsatthet för olika typer av våld i nuvarande eller tidigare relationer, men också om respondenterna hade utövat våld mot någon. Det ingick även frågor om de som varit utsatta sökt stöd för sin situation och vilka aktörer man kände till i kommunen som arbetade med våld i nära relationer. I svaren uppgav 59 personer att de var utsatta för psykiskt våld i sin nuvarande relation, och 376 att de varit utsatta för psykiskt våld i en tidigare relation. 60 personer uppger att de använt fysiskt våld mot en partner.

– Jag är generellt förvånad över att de svarat så ärligt ändå: ”Ja, jag har utsatts”. Det är också 18 personer som berättat att de slagit sina barn, berättar Åsa Lööv Wesslund.

Viktigt med statistik

I kartläggningen ingick fler delar. För att utvärdera verksamheten inom CFK gjordes sju intervjuer med kvinnor som hade kontakt med centrumet. Intervjuerna visade att kvinnorna var nöjda och tyckte att de hade fått bra hjälp och stöd.

– Det gav en fingervisning om att vi var på rätt väg, och att vi ska fortsätta arbeta som vi gör. Men en slutsats var att vi behöver marknadsföra oss mer, så vi syns, säger Åsa Lööv Wesslund.

I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd från 2014 finns krav på att socialnämnden ska analysera hur utbudet av insatser och tjänster för våldsutsatta i kommunen motsvarar de behov som finns. Som ett led i detta uppmuntras nämnderna att på olika sätt hämta in statistik om hur många våldsutsatta det finns i kommunen. Uppgifterna kan komma från myndigheter som polis, socialtjänst och hälso- och sjukvård, och från kvinnojourer eller andra verksamheter inom frivilligrörelsen. Vill man inte göra en egen undersökning går det också att bryta ner nationella siffror för att försöka få en uppfattning om hur många som är utsatta lokalt.

Åsa Lööv Wesslund menar att det är viktigt med statistik av flera skäl, bland annat för att motverka felaktiga föreställningar.

– I små kommuner kan det finnas en uppfattning om att det inte finns så mycket våld, ”här känner vi ju alla varandra”, säger hon.

”Vet lite mer än tidigare”

Som en del i kartläggningen skickades även en enkät ut till 120 verksamhetschefer i kommunen med frågor om hur de arbetar mot våld. Dessutom intervjuades fyra chefer från verksamheter som CFK samarbetar med. 

– Det visade sig att en del verksamheter hade brister i dokumentation och statistik, och det var viktigt att kunna påpeka, säger Åsa Lööv Wesslund.

Hon är nöjd med kartläggningen och säger att de vet lite mer nu än tidigare. Men hon ser några saker som kunde ha gjorts annorlunda. Det hade behövs två projektledare eftersom det var ett tidskrävande arbete. Det hade också varit bra med mer specifika frågor för att kunna få ut mer information ur enkätsvaren.

Någon ny kartläggning är inte planerad.

– Men det skulle vara roligt att göra en uppföljning och försöka se om det förebyggande arbetet har gett några effekter, säger Åsa Lööv Wesslund.

Läs Centrum för kvinnofrids rapport "Våld i nära relationer i Skellefteå kommun” 

Läs ämnesguiden om att mäta våld i NCK:s kunskapsbank

Fler lärande exempel