Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

Modell med korta frågor underlättar i arbetet med våldsutsatta

2015-03-25

Med hjälp av de standardiserade kortfrågorna i Freda-modellen kan fler våldsutsatta kvinnor hittas. Det menar personalen i relationsvåldsteamet på socialtjänsten i Skärholmen i Stockholm, som vill att frågorna ska ställas till alla som söker stöd hos socialtjänsten i stadsdelen. 

– Det finns ett stort mörkertal. Att använda kortfrågorna underlättar både för den som frågar och den som svarar, säger Anna Tsekas, biträdande enhetschef för relationsvåldsteamet. 

Relationsvåldsteamet i Skärholmen tar emot både kvinnor och män som har utsatts för våld, men även personer som utövar våld. Vissa söker direkt till enheten för att få stöd, men många remitteras från andra enheter inom socialtjänsten. Teamet har ständigt runt 90 till 100 pågående ärenden.  

Lättare att fokusera

Sedan två år tillbaka använder sig teamet av Freda-kortfrågor, ett instrument framtaget av Socialstyrelsen för att identifiera och beskriva våldsutsatthet. Instrumentet består av fem frågor om utsatthet för våld – fysiskt, psykiskt och sexuellt – men även om personen exempelvis hindrats från att använda något hjälpmedel, som käpp eller rullstol.  Till varje område ingår en fråga om rädsla för och nuvarande kontakt med förövaren. Till sist ställs frågor om det varit barn närvarande vid eventuella våldstillfällen och om även de blivit utsatta. 

Anna Tsekas och Caroline Ekström arbetar  på socialtjänsten i Skärhomen.
Anna Tsekas och Caroline Ekström
arbetar på socialtjänsten i Skärhomen. 

– Våld väcker mycket känslor och tankar. Då är det lugnande med ett dokument, det blir lättare att hålla fokus och mindre laddat. Genom frågorna får vi en bild av hur våldet ser ut, säger Anna Tsekas. 

– När det kommer personer till vår enhet så vet vi ju att de är våldsutsatta. Men målet är att även alla enheter som remitterar till oss ska ha ställt frågorna, fortsätter hon och tar även vårdcentraler och barnavårdscentraler som exempel. 

Hon säger att de flesta hon möter på andra enheter är positiva till att använda frågeformuläret. 

– Men det finns också ett visst motstånd mot att fråga alla som kommer, man vill gärna ha en misstanke om våld först. Men jag tänker att precis som vi frågar om droger och alkohol ska vi självklart ställa frågor om våld, säger hon. 

Både utreder och behandlar

När är en kvinna är identifierad som våldsutsatt påbörjar teamet en utredning, om kvinnan själv vill det. Omgående görs också en säkerhetsbedömning av riskerna för att kvinnan och eventuella barn ska utsätts för mer våld. Teamet använder Freda-farlighetsdömning och Freda-beskrivning, som är de två andra instrumenten i FREDA bedömningsmetoder som Socialstyrelsen har tagit fram. 

– När utredningen är avslutad påbörjas stödsamtal och behandling, fortfarande här hos oss och med samma person som gjorde utredningen, säger Caroline Ekström, en av socialsekreterarna på enheten. 

Caroline Ekström ser många fördelar med att det är samma person som fortsätter ha kontakt med kvinnan efter att utredningen är klar. 

– Kvinnan behöver inte börja om med en ny person, utan handläggaren vet ju redan vad som hänt. För oss utredare blir det också en röd tråd, vi fortsätter att följa kvinnan, säger hon.  

Modell med MI som grund

Att samla kompetensen kring våld i ett team i stället för att sprida den på olika enheter är viktigt för arbetet. 

– Det behövs någon som håller i frågan, annars ramlar de våldsutsatta lätt mellan stolarna, säger Anna Tsekas. 

– Vi är också viktiga för varandra i gruppen. Vi stöttar och avlastar varandra, säger Caroline Ekström. 

Tillsammans med psykologen och psykoterapeuten Liria Ortiz har Anna Tsakas tagit fram en modell där man arbetar med motiverande samtal (MI) som förhållningssätt vid utredning och samtalsstöd med kvinnor som utsätts för våld, Skärholmsmodellen. De har också spelat in en film där de visar hur ett samtal med Freda-kortfrågor kan gå till.

Anna Tsekas betonar att det behövs kompetens och utbildning för att arbeta med kvinnor som utsatts för våld. Bland dem som arbetar i teamet har de allra flesta en färdig eller pågående vidareutbildning i samtalsstöd. 

– Kunskap om våld är grundläggande och sedan behövs det erfarenhet. Man måste kunna hantera de berättelser man får höra, säger Anna Tskeas. 

Läs och ladda ner manualen för Skärholmsmodellen

Se filmen från Relationsvåldsteamet i Skärholmen där Freda-kortfrågor används i ett fiktivt samtal. Medverkande: Caroline Ekström samt en skådespelare (öppnas i nytt fönster)

Fler lärande exempel