FREDA ett stöd i arbetet mot våld

2017-10-20

När en ny klient kommer till socialtjänsten i Skärholmen, som är en stadsdel i Stockholms stad, får denne nästan alltid ett papper med frågor om våld att fylla i. Det har Anna Tsekas, biträdande enhetschef för relationsvåldsteamet, jobbat för under lång tid.

Fotografi på Anna Tsekas.Formuläret består av de så kallade FREDA kortfrågorna som är framtagna av Socialstyrelsen för att identifiera och beskriva våldsutsatthet. Frågorna är en del i FREDA bedömningsmetoder.

– Det finns ett stort mörkertal. Med hjälp av kortfrågorna upptäcker vi klienter som är utsatta för våld. Att använda frågorna underlättar både för den som frågar och den som svarar. De kvalitetssäkrar också vårt arbete eftersom de säkerställer att vi alla använder samma frågor, säger Anna Tsekas.

Fotografi på frågeformulär.Formuläret består av fem frågor om utsatthet för våld – fysiskt, psykiskt och sexuellt – men även om personen exempelvis hindrats från att använda något hjälpmedel, som käpp eller rullstol. Till varje område ingår en fråga om rädsla för och nuvarande kontakt med förövaren. Till sist ställs frågor om det varit barn närvarande vid eventuella våldstillfällen och om även de blivit utsatta. 

– Våld väcker mycket känslor och tankar. Då är det lugnande med ett dokument, det blir lättare att hålla fokus och mindre laddat. Genom frågorna får vi en bild av hur våldet ser ut, säger Anna Tsekas.

– När det kommer personer till vår enhet så vet vi ju att de är våldsutsatta. Men målet är att alla enheter som remitterar till oss redan ska ha ställt frågorna.

Relationsvåldsteamet tar emot både kvinnor och män som har utsatts för våld men även personer som utövar våld. Vissa söker direkt till enheten för att få stöd men många hänvisas från andra enheter inom socialtjänsten. Teamet, som startades 2012 efter en trygghetsundersökning, har ständigt runt 90 till 100 pågående ärenden.

Anna Tsekas säger att de flesta hon möter på andra enheter är positiva till att använda frågorna.

– Men det finns också ett visst motstånd mot att fråga alla som kommer, man vill gärna ha en misstanke om våld först. Men jag tänker att precis som vi frågar om droger och alkohol ska vi självklart ställa frågor om våld, säger hon.

Säkerheten bedöms först

När är en kvinna är identifierad som våldsutsatt påbörjar teamet en utredning, om kvinnan själv vill det. Omgående görs också en säkerhetsbedömning av riskerna för att  kvinnan och eventuella barn ska utsättas för mer våld. Teamet använder även FREDA  farlighetsbedömning och FREDA beskrivning, som är de två andra instrumenten i FREDA-metoden. 

– När utredningen är avslutad påbörjas stödsamtal och behandling, fortfarande här hos oss och med samma person som gjorde utredningen, säger Anna Tsekas.

Anna Tsekas ser många fördelar med att det är samma person som fortsätter ha kontakt med kvinnan efter att utredningen är klar. 

– Kvinnan behöver inte börja om med en ny person, utan handläggaren vet ju redan vad som hänt. För oss utredare blir det också en röd tråd, vi fortsätter att följa kvinnan, säger hon.

Att samla kompetensen kring våld i ett team i stället för att sprida den på olika enheter är också viktigt för arbetet. 

– Det behövs någon som håller i frågan, annars faller de våldsutsatta lätt mellan stolarna, säger Anna Tsekas.

Bred utbildningssatsning planerad

I Skärholmen har socialtjänsten tagit fram en modell där man arbetar med motiverande samtal (MI) som förhållningssätt vid utredning och samtalsstöd med kvinnor som utsätts för våld, Skärholmsmodellen. Anna Tsekas betonar att det behövs kompetens och utbildning för att arbeta med kvinnor som utsatts för våld. Bland dem som arbetar i teamet har de allra flesta en färdig eller pågående vidareutbildning i samtalsstöd. Nu finns även ett förslag att all personal vid samtliga enheter ska få utbildning om våld, webbkursen om våld är en del.

– Det blir en omfattande utbildningssatsning. Våld är ett stort samhällsproblem och det innebär ett stort lidande som får långsiktiga konsekvenser. Därför prioriterar vi att hitta våldsutsattheten tidigt.

Fotografi på affisch som informerar om relationsvåldsteamet

Det här är en uppdaterad version av en text som ursprungligen publicerades på webbstöd för kommuner den 25 mars 2015. 

FREDA bedömningsmetoder

FREDA bedömningsmetoder togs fram av Socialstyrelsen 2014. FREDA består av en manual och tre bedömningsmetoder. De används i exempelvis socialtjänstens arbete för att identifiera våld och bedöma behovet av stöd och skydd i samband med våldsutsatthet. De tre bedömningsmetoderna är FREDA kortfrågor, FREDA beskrivningar och FREDA farlighetsbedömning.

Kortfrågorna är fem stycken som samtliga handlar om våldsutsatthet, exempelvis ”Har du blivit utsatt för någon form av sexuellt våld?”.

Beskrivningen består av ett antal påståenden som klienten ska ta ställning till för att socialtjänsten ska få en uppfattning om läget.

Farlighetsbedömningen innehåller ett frågeformulär med ett poängsystem. Resultatet utgör en del i bedömningen av hur farlig situationen är för klienten. 

Det finns även andra bedömningsmetoder förutom FREDA.

Alla lärande exempel