Extern samverkan ett nyckelord i Norrbotten

2017-12-19

En gemensam plattform på webben är en viktig del av den externa samverkan i Region Norrbotten. Vinsterna med ett nära samarbete mellan hälso- och sjukvården, socialtjänsten och polisen är många, inte minst för dem som utsätts för våld.

Bild där Moa Lygren står och samtalar.
Moa Lygren, från Norrbotten, deltar i ett av landstingsnätverkets möten på NCK i Uppsala.

Samarbete och samverkan är nyckelord för arbetet med våld i nära relationer i Norrbottens län. År 2011 inleddes projektet Samverkan mot våld, ett samarbete mellan dåvarande landstinget, kommunerna i länet, polisen och åklagarmyndigheten. Regionen och kommunerna finansierar gemensamt en projektledare som har i uppgift att fortsätta utveckla det länsövergripande arbetet inom hälso- och sjukvården, rättsväsendet och socialtjänsten.

Moa Lygren har en dubbel roll.
– Jag arbetar dels stödjande gentemot hälso- och sjukvården med tandvården, dels utvecklande inom regionen med externa partner, säger hon.

Webbplats för alla

En viktig del i samarbetet är webbplatsen www.våldmotnära.se, med information till våldsutsatta, deras anhöriga och yrkesverksamma som jobbar med frågan. Den drivs av länsstyrelsen och det finns också en avdelning med information som riktar sig till dem som utövar våld.

Porträtt av Kerstin Wanhatalo
Kerstin Wanhatalo

– Den är uppbyggd på ett väldigt bra sätt och kopplad till kommunernas egna hemsidor. För den som är utsatt för våld går det direkt att se vilken hjälp det finns att få här i Luleå till exempel, berättar Kerstin Wanhatalo, kvinnofridssamordnare på socialtjänsten.

Hon ser stora vinster med samverkan och har genom åren bland annat haft nära kontakter med kvinno- och tjejjourerna, Brottsofferjouren och polisen i Luleå.
– Men man måste lita på varandra och se en mening med det. Annars dör det lätt ut.

Plan ger tyngd

I Norrbotten finns också ett tydligt mandat uppifrån. I en myndighetssamverkansplan som alla chefer skrivit under framgår det vad som ska göras.

– Det är ett gemensamt ansvar vi har som samhällsaktörer att jobba tillsammans. De våldsutsatta finns inte bara i vården utan även inom socialtjänsten och hos polisen. Det är ju samma personer det handlar om och om vi samverkar på ett bra sätt blir det förhoppningsvis bättre även för dem, säger Moa Lygren.

För vårdpersonalen är det till exempel viktigt att förstå hur polisen jobbar och att veta vad som händer efter att en så kallad orosanmälan till socialtjänsten skickats in. Samverkan gör det även lättare att hänvisa patienter vidare till ytterligare stöd.

Förbättrad dokumentation

Det konkreta arbetet inom regionen på sistone har bland annat handlat om att förbättra dokumentationen av skador på patienter som utsatts för våld. Här fungerar hälso- och sjukvården som en första länk till rättsväsendet och det är polisen i Norrbotten som lyft frågan från början. En regionövergripande rutin för fotografering håller nu på att tas fram där både vikten av tillgång till utrustning och kunskap poängteras.

– Det ska vara lätt att göra rätt för medarbetarna på hälsocentralerna som ska fotografera skador. Vi har haft utbildningsdagar om skadedokumentation, och då blev det tydligt att det finns ett behov, säger Moa Lygren.

I praktiken handlar det om ganska enkla saker som att inte bara ta närbilder på ett blåmärke utan även komma ihåg att ta översiktsbilder för att visa var på kroppen skadan sitter.

Öppnar informationskanaler

Satsningen välkomnas av Åsa Sannerborg, med lång erfarenhet som utredare vid polisen i Norrbotten. Hon jobbar numera som brottsoffersamordnare och berättar att polisen aktivt försöker öppna upp informationskanaler bland annat till vårdpersonal som kommer i kontakt med våldsutsatta.

– Det är en viktig roll som vi har att förmedla vår kunskap. Vi kan fungera som ett bollplank och det går alltid att ringa och dra ett ärende med oss på Brottsoffer- och personsäkerhetsgruppen anonymt.

Gemensamma utbildningar

Porträtt Lisa Lindström
Lisa Lindström

En annan person som spelat en viktig roll för samverkan i Norrbotten är Lisa Lindström, utvecklingsledare våld i nära relationer, vid länsstyrelsen. Länsstyrelsen är bland annat sammankallande för Länsgruppen för kvinnofrid med representanter för de olika aktörerna och agerar för att skapa arenor att träffas på och lära sig saker tillsammans.

– Många av våra utbildningssatsningar är gemensamma. Vi är ju inte så många människor i Norrbotten som håller på med de här frågorna och vi kan inte konkurrera om folk. Som det är nu har vi lärt känna varandra ganska väl och det är nog en fördel, säger Lisa Lindström.

Men huruvida gemensamma utbildningar och träffar även underlättar det praktiska arbetet med kvinnor som utsätts för våld är svårt att svara på.

– Fast jag tänker att det gör det. Man lär sig om de andra parternas ansvarsområden också och det blir mindre missförstånd. Jag tycker att samverkan är god här i Norrbotten. Ingen av oss skulle klara att göra det här på egen hand.

Lärande exempel