Kunskapslyft på BUP i Östersund

2018-01-08

Våren 2017 blev Ann Björch erbjuden den sista platsen på en kursledarutbildning om webbkursen om våld. Sedan dess har alla 80 anställda på hennes arbetsplats, barn- och ungdomspsykiatrin i Jämtland/Härjedalen, gjort webbkursen. Dessutom har samtliga team fått en uppföljande utbildning. 

Bild på Ann Björch i en korridor med fotografier på barn i bakgrunden.
Ann Björch, kurator på BUP, var den som drog igång utbildningssatsningen bland personalen.

Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Östersund är en av de största enheterna i sitt slag i landet. Åttio anställda täcker in ett område stort som Skåne, Halland, Småland och Blekinge tillsammans.

Porträtt Erich Bieber
Erich Bieber

Till de stora, ljusa lokalerna på Köpmangatan 24 mitt i Östersund kommer barn och unga med olika former av diagnoser och psykisk ohälsa. Men BUP:s särskilda filialteam åker också ut för att möta sina patienter på vårdcentraler runt om i regionen.

– Det är klart att det finns nackdelar med att vi sitter så här centralt tillsammans. Men det finns fördelar också, som att det är tätt och tajt, säger enhetschefen Erich Bieber när vi möts.

Implementerades i verksamheten

Det var till honom Ann Björch gick för att förankra sina idéer när hon varit på länsstyrelsens särskilda utbildning för kursledare om webbkursen. Hon kände starkt att kunskapen måste komma alla på arbetsplatsen till godo och tillsammans tog de fram ett upplägg.

– Medarbetarna fick juni till september på sig att göra webbkursen enskilt och skriva ut ett intyg att lämna till chefen. Sedan har jag haft uppföljande utbildningar med alla nio team. Där tränade vi på att ställa frågor om våld till patienterna genom rollspel och funderade över vad vi kan göra själva inom ramen för vår verksamhet, berättar Ann Björch.

Med en gemensam kunskapsbas från webbkursen flöt samtalen lätt och upplägget mötte uppskattning.

– Det här blev inte bara en utbildning i raden av utbildningar utan nu har man det med sig hela tiden. Det finns ganska många webbutbildningar men det är ovanligt att man implementerar och följer upp det på det här sättet, säger Janne Kronqvist.

Han har en bakgrund från arbete med våldsutövare vid kommunens Centrum mot våld men tycker att han har fått en mer nyanserad bild på frågorna i och med utbildningen. En del av hans kolleger hade lite eller inga kunskaper alls om problematiken med sig i bagaget sedan tidigare.

Bild på Mari-Louise Eriksson på BUP som håller teckning olika former av våld
Mari-Louise Eriksson brukar ha med sig en bild
som visar de olika formerna av våld.

– Jag kan fortfarande tycka att det är lite svårt att ställa frågor om våld och på ett sätt har det blivit både mer komplicerat och lättare nu. Tidigare tänkte jag nog mer på våld mellan föräldrar och barn, nu har min syn breddats till att även inkludera barn som bevittnar våld mellan föräldrarna eller att utsättas av ett syskon. Och ju mer man tränar på att ställa frågan desto fler ord hittar man för att komma fram, säger Mari-Louise Eriksson.

Att frågan även prioriterats av regionen var en bidragande faktor till att det kändes angeläget för BUP att genomföra satsningen. Över en lunch i ett vintrigt Östersund träffar vi Åsa Mattsson som är en av regionens två samordnare mot våld i nära relationer. Hon fick uppdraget efter att regionen tilldelats extra medel för ändamålet och resultatet har inte låtit vänta på sig.

– Tittar man på regionen i stort så hade vi nästan dubblerat antalet patienter som fick frågan om våld och där det dokumenterats korrekt i journalen 2017 jämfört med året dessförinnan.

”Frågar mer på djupet”

För teamledarna på BUP Östersund, Ingela Boije och Therese Falkdalen, är det tydligt hur internutbildningen har genomsyrat hela verksamheten.

– Det har uppmärksammats otroligt mycket i hela huset och numera går vi alltid igenom statistiken över hur många patienter som får frågor om våld som en stående punkt på våra arbetsplatsträffar. Jag tror också att personalen frågar mer på djupet idag och är tydligare med vad man menar med våld, säger Ingela Boije.

Hon och Therese Falkdalen är övertygade om att väldigt många som söker till BUP bär på erfarenheter av våld.

– Många har inte bara råkat ut för ett trauma utan flera och det är klart att det sätter sina spår. Vi har också sett att det har blivit ett ökat antal anmälningar till socialtjänsten under hösten och det hänger nog ihop med att vi ställer fler frågor om våld.

Två damer i korridoren på BUP Östersund.
Therese Falkdalen och Ingela Boije, teamledare på BUP, tror att personalen frågar mer på djupet om våld efter utbildningen.

”Barnen kan inte vänta”

Att resultatet varit så positivt hittills är något som gläder Ann Björch mycket. Hon hoppas att det ska bidra till ett bättre liv för de många barn och unga som bär på svåra erfarenheter i tysthet.

– Det känns så viktigt att vi på BUP förstår vilken roll vi kan spela för våldsutsatta, att vi kan ställa frågor och upptäcka våldet. Barnen kommer inte att berätta om vi inte frågar dem och de kan inte vänta. Vi måste agera, säger hon.

Fotnot: Socialstyrelsen erbjuder en virtuell BUP-mottagning där personal kan öva på att ställa frågor om våld.
Läs mer på Socialstyrelsens webbplats

FAKTA

Webbkurs om våld är en webbaserad introduktionskurs med grundläggande kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Den har tagits fram av NCK i samverkan med Länsstyrelserna och Socialstyrelsen. Hittills har över 20 000 personer från hela landet loggat in och skapat ett konto på kursen. 17 procent av dessa kommer från hälso- och sjukvården. Kursen hittar du på www.webbkursomvald.se 

Lärande exempel