Andra kan lära av mödravården

2018-01-09

Fler frågor om våld kommer att ställas rutinmässigt till patienterna om resultaten följs upp. Det menar Anneli Karlén, samordningsbarnmorska i Halland. Hon tror att redovisningen i det nationella graviditetsregistret spelat en stor roll för mödravårdens framgångar. Men trots att nära 90 procent av alla kvinnor fick frågor om våld under sin graviditet i Halland 2016 är hon inte nöjd.

Bild på två barnmorskor som diskuterar vid datorn
Annika Carlsson och Kristina Johansson som är barnmorskor vid Kvinnohälsovården i Varberg delar erfarenheter om arbetet med patienterna med varandra. Foto: Jonas Arneson

Halland låg på övre halvan i Graviditetsregistret, ett kvalitetsregister för mödravården, för 2016. Där fick 88,8 procent av kvinnorna frågor om erfarenheter av våld under sin graviditet eller tidigare. Dock nådde man inte riktigt målvärdet på 95 procent. Det klarade bara Västernorrland, Östergötland, Kalmar och Gotland.

Porträtt på Anneli Karlén, samordningsbarnmorska
Anneli Karlén

– Det här med att ställa frågor om våldsutsatthet är något vi har pratat om i många år inom kvinnohälsovården. Rutinerna finns och jag tror att vi jobbar ganska lika över hela landet. Fast sedan är det förstås lite olika hur det efterföljs, säger Anneli Karlén.

Under hösten har en satsning gjorts i Halland för att bli ännu bättre på dokumentation. Detta efter att man upptäckt att vissa kvinnor fått frågor om våld utan att det registrerats i journalen. En noggrann uppföljning av hur rutinerna följs vid de olika enheterna har alltid varit en prioriterad fråga för Anneli Karlén.

– Det är jätteviktigt att berätta för verksamheten och barnmorskorna om resultaten, så att de får återkoppling på sin inrapportering till Graviditetsregistret. Det leder ofta till bra diskussioner i arbetsgruppen. Vi har också upplärningsrutiner för ny personal där det här ingår och vi har gjort kompetenshöjande insatser i många år.

Frågorna om våldsutsatthet har funnits med i Graviditetsregistret sedan 2010 och Anneli Karlén menar att det varit en del av framgången inom mödravården.

– I och med att det kom med som en nationell fråga i registret så blev det en viktig fråga att prioritera för många regioner. En del var tidiga med att införa screening för våldsutsatthet, andra var senare.

Tid i enskildhet

Nu när även primärvården, akutmottagningen och psykiatrin på flera håll kommit igång med att ställa frågor om våld rutinmässigt till patienterna tycker hon att de borde låta sig inspireras av hur barnmorskorna arbetat.

– Alla har ju sökordet för våldsutsatthet i nära relationer i journalerna och om chefer och vårdutvecklare bara förstår hur viktigt det här är för folkhälsan så kan de dra ut statistiken för hur många patienter som fått frågor och berätta om det för personalen.

Inom mödravården har problematiken med att ställa frågor om våld till gravida kvinnor framför allt handlat om hur personalen ska få tid i enskildhet med kvinnan eftersom partnern nästan alltid är med vid besöket. Där har barnmorskorna i Halland getts möjlighet att dela erfarenheter och bra lösningar på problemet med varandra. Det gäller även hur man närmar sig ämnet och inleder ett samtal om våld.

– Vi har märkt att en kvinna som fått frågan vid ett av de första besöken kanske först väljer att inte svara men sedan återkommer och berättar senare under graviditeten eller vid efterkontrollen när man ofta funderar mycket på hur det ska bli sedan.

Mer att jobba på

Om det nästan alltid ställs frågor till gravida kvinnor så tror Anneli Karlén att det är sämre ställt inom preventivmedelsrådgivningen. Där finns en del att jobba på även framöver. Hon menar dock att det numera finns en stor medvetenhet hos personalen om hur viktigt det är med rutinmässiga frågor.

– Vi har nog en förhoppning att vi gör en insats inte minst genom att uppmärksamma problematiken. Om man sedan kan förmedla att det finns hjälp och stöd att få och någon kvinna i en destruktiv relation kan förändra sin livssituation till det bättre så är det positivt för både mor och barn. Jag är övertygad om att alla som jobbar med det här har ett mål att göra gott och göra bra.

Anneli Karlén sitter vi datorn medan Kristina Johansson tittar på.
Anneli Karlén, samordningsbarnmorska i Halland, tycker att det är jätteviktigt att följa upp hur rutinen följs och återkoppla till personalen. Här tillsammans med barnmorskan Kristina Johansson i Varberg.
Foto: Jonas Arneson

Lärande exempel