Goda möjligheter fråga om våld i ambulansen
2018-09-20
Ambulansen är ett slutet rum där personalen har goda möjligheter att ställa frågor om våld. Det är något som Lena Kastbom, ambulanssjuksköterska vid Länssjukhuset i Sundsvall, drar nytta av. Sedan något år tillbaka ställer hon frågor om våld rutinmässigt till kvinnliga patienter och har fått i uppdrag att ta fram lokala rutiner för ambulansen i Västernorrland.

Den prehospitala vården har sina särskilda utmaningar men också särskilda möjligheter. Personalen möter ofta patienterna redan i deras hemmiljö och kommer dem nära. Fast frågorna om våld ställer Lena Kastbom i enskildhet i ambulansen.
– Jag väntar tills vi är själva kvinnan och jag. Vi på ambulansen har det egentligen bra förspänt som har det här slutna rummet där vi är helt ensamma. Sedan några år tillbaka har vi bestämt att anhöriga och medföljande får sitta fram.
Individuellt anpassat
Hur frågan ställs varierar. Lena Kastbom försöker att först känna in vilken slags person det är hon har framför sig. Om någon är mycket rättfram tycker hon att det är lättare att ställa en rak fråga i samband med det frågebatteri om bland annat blodsmitta och allergier som hon i alla fall går igenom. I annat fall kanske hon pratar runt lite först och sedan hör sig för om hur det är hemma.
– Jag har bara fått bra reaktioner. Inte en enda gång har någon tagit illa upp eller blivit illa berörd. Första gången var det lite obehagligt men det går väldigt fort att komma över det. Och jag är själv förvånad över hur många våldsutsatta jag har upptäckt bara genom att fråga.
Uppmärksam på barn
Om hon får ett jakande svar bekräftar hon kvinnans upplevelse samt informerar om den hjälp som finns att få och möjligheterna att polisanmäla. Kort till stödtelefonen Kvinnofridslinjen finns alltid med i ambulansen. Om hon misstänker att ett barn far illa gör hon en anmälan till socialtjänsten. Att ständigt hålla i minnet att det kan finnas minderåriga som upplevt våld tycker hon är otroligt viktigt.
– När man kommer in i en lägenhet och det är stökigt försöker jag se om det finns leksaker eller barnskor framme i hallen. Det kan ju vara så att det finns barn i familjen även om de sover just då eller befinner sig någon annanstans.
Hon har varit ambulanssjuksköterska i 16 år men det är först det senaste året som hon konsekvent ställt frågor om våld. Engagemanget vaknade efter att hon arbetat som skolsköterska en period.
– Då mötte jag barn som hade upplevt våld i hemmet och blev otroligt berörd av det.
Utbildar andra
Efter två kurser vid NCK, den tvärprofessionella kursen för yrkesverksamma och utbildarkursen, känner hon sig väl förberedd på att ställa frågor om våld. Hon har dessutom hållit en utbildning för kollegerna i Västernorrlands län.
– Mitt viktigaste råd till andra är nog att man ska våga fråga eftersom det gör en sådan väldig skillnad. En sak jag noterat är att patienter som återkommit upprepade gånger med diffusa åkommor ofta har varit utsatta för våld. Det är inte alltid det klassiska blåmärket man ser utan det handlar mer om tecken på psykisk ohälsa.
Sedan i höstas har hon fått möjlighet att avsätta tid för att ta fram skriftliga rutiner för hur ambulanspersonalen ska hantera våld i nära relationer. Att det är tydligt utstakat hur man bör agera kan vara en trygghet.
– Nu under hösten kommer jag att jobba med våra riktlinjer och sedan hoppas vi också kunna koppla ihop det med akuten så att det blir en bra överlämning av patienten.
Går att göra nytta
Efter att Lena Kastbom berättat om sina erfarenheter har även andra inom den prehospitala vården i Västernorrland börjat fråga om våldsutsatthet. När de ser vilka goda resultat det ger händer det att de funderar över varför de inte arbetat på det sättet tidigare.
– Att det har tagit lite tid att komma igång med det här inom ambulansverksamheten tror jag kan ha att göra med att vi är så fokuserade på akutsjukvård. Men jag hoppas att fler ska börja fråga. Det går verkligen att göra otrolig nytta.
Lärande exempel
-
Samverkansprojekt i Piteå förebygger sexuellt våld
2018-12-21
Intresset för att prata om sex och samtycke är stort bland unga. Inte minst sedan den nya sexualbrottslagstiftningen kom i somras. Och ungdomarna har bra koll på vad som gäller. Det upplever ungdomsmottagningen i Piteå som hoppas att deras uppsökande verksamhet i skolorna ska verka våldsförebyggande.
-
Skyddat sökord även aktuellt för tandvården
2018-10-28
Uppsala Folktandvård är först i landet med att införa ett skyddat sökord för våldsutsatthet i nära relationer. Detta efter att man beslutat att göra tandvårdsjournalerna tillgängliga för patienterna via internet.
-
Folktandvården Skåne utbildar all personal om våld
2018-10-15
Med materialet från NCK:s webbstöd för vården som grund kommer all personal inom Folktandvården Skåne, 1 450 personer, att utbildas om våld i nära relationer. Målsättningen är att upptäcka, bemöta och dokumentera samt hänvisa våldsutsatta patienter vidare till ytterligare stöd.
-
Goda möjligheter fråga om våld i ambulansen
2018-09-20
Ambulansen är ett slutet rum där personalen har goda möjligheter att ställa frågor om våld. Det är något som Lena Kastbom, ambulanssjuksköterska vid Länssjukhuset i Sundsvall, drar nytta av. Sedan något år tillbaka ställer hon frågor om våld rutinmässigt till kvinnliga patienter och har fått i uppdrag att ta fram lokala rutiner för ambulansen i Västernorrland.
-
Dagliga avstämningar för barnens skull
2018-06-08
Vid dagliga avstämningsmöten på barnakuten på Huddinge sjukhus uppmärksammas barn som misstänks fara illa. Rutinen lever kvar från Huddingeprojektet om våld i nära relationer för fyra år sedan. Syftet är att upptäcka de här barnen och bli bättre på att göra orosanmälningar till socialtjänsten.
-
Andra kan lära av mödravården
2018-01-09
Fler frågor om våld kommer att ställas rutinmässigt till patienterna om resultaten följs upp. Det menar Anneli Karlén, samordningsbarnmorska i Halland. Hon tror att redovisningen i det nationella graviditetsregistret spelat en stor roll för mödravårdens framgångar. Men trots att nära 90 procent av alla kvinnor fick frågor om våld under sin graviditet i Halland 2016 är hon inte nöjd.
-
Kunskapslyft på BUP i Östersund
2018-01-08
Våren 2017 blev Ann Björch erbjuden den sista platsen på en kursledarutbildning om webbkursen om våld. Sedan dess har alla 80 anställda på hennes arbetsplats, barn- och ungdomspsykiatrin i Jämtland/Härjedalen, gjort webbkursen. Dessutom har samtliga team fått en uppföljande utbildning.
-
Extern samverkan ett nyckelord i Norrbotten
2017-12-19
En gemensam plattform på webben är en viktig del av den externa samverkan i Region Norrbotten. Vinsterna med ett nära samarbete mellan hälso- och sjukvården, socialtjänsten och polisen är många, inte minst för dem som utsätts för våld.
-
Region Uppsala utvecklade lösning för dokumentation
2017-12-01
Region Uppsala var först i Sverige med införandet av elektroniska patientjournaler. Behovet väcktes då av ett skyddat sökord för våldsutsatthet i nära relationer. Den lösning som utarbetades i Uppsala lade grunden till ett gemensamt regelverk för hela landet.
-
Bredd och förankring viktigt vid intern samverkan
2017-11-20
Intern samverkan har stått i fokus när Landstinget Blekinge startat om sitt arbete med våld i nära relationer. Med hjälp av en arbetsgrupp med representanter från flera olika verksamheter vill de skapa ett brett engagemang för frågan och förankring i hela chefsledet.
-
Mångårig erfarenhet av att fråga gravida
2017-09-20
I Region Uppsala har frågor om våld varit en del av vardagsarbetet för barnmorskorna sedan slutet av 1990-talet. Alla gravida ska någon gång under kontakten med mödrahälsovården få frågan om de har varit utsatta för våld.