Folktandvården Skåne utbildar all personal om våld

2018-10-15

Med materialet från NCK:s webbstöd för vården som grund kommer all personal inom Folktandvården Skåne, 1 450 personer, att utbildas om våld i nära relationer. Målsättningen är att upptäcka, bemöta och dokumentera samt hänvisa våldsutsatta patienter vidare till ytterligare stöd.

Bild på tandläkare och tandsköterska med patient.
Tandläkaren Ripanjot Sivia och tandsköterskan Nazanin Tehrani vid Folktandvårdens klinik vid Fäladstorget i Lund behandlar en patient. Foto: Linus Höök

Varje år har Folktandvården Skåne över en miljon besök. Statistiskt sett lär det vara många av dessa patienter som lever med erfarenheter av våld i nära relationer. Hur tandvården ska kunna räcka ut en hjälpande hand är något som ledningen för Folktandvården Skåne ägnat mycket tankearbete åt den senaste tiden. Resultatet har blivit en utbildningssatsning som sjösätts nu under hösten och kommer att hålla på till och med maj 2019.

Utbildningsdag för chefer

Till att börja med bjöds samtliga klinikchefer och de kontaktpersoner ute på klinikerna som sedan tidigare arbetat med barn som far illa in till en utbildningsdag.

Bild på Pernilla Jureus kvalitetschef vid Folktandvården Skåne.
Pernilla Juréus är kvalitetschef vid Folk-
tandvården i Skåne.

– Vi har jobbat fram ett utbildningsmaterial för den här gruppen. Men även ett material som de nu kan ta med sig hem till klinikerna för att i sin tur utbilda personalen där, berättar Folktandvårdens kvalitetschef Pernilla Juréus.

Det handlar om en presentation med ett antal powerpointbilder och länkar till de tre filmer om tandvården som NCK tagit fram i samband med att webbstöd för vården utvecklades. Det materialet ska nu hela personalgruppen ute på klinikerna få ta del av.

Tanken är inte att ställa rutinmässiga frågor till alla utan frågor om våld ska ställas till ett urval av patienter.

– Vi har bollat det här ganska mycket och allra helst skulle jag ha sett att man ställde frågor till alla för att inte stigmatisera någon. Men vi tror inte att det är möjligt med den verklighet vi lever i, i alla fall inte ännu. Istället vill vi börja på det här sättet och har då valt att fokusera på akuta patienter med trauma, patienter med kroniska besvär där vi inte riktigt kan koppla det vi ser till det patienten berättar, samt patienter som är utåtagerande eller nedstämda, berättar Pernilla Juréus.

Indikationer beskrivs

I en manual för arbetsrutiner med rubriken ”Våga fråga!” (se länk nedan) beskrivs indikationer på våldsutsatthet. Där finns även exempel på hur konkreta frågor kan formuleras. All personal kommer dessutom att få en lathund i form av ett inplastat kort med ett enkelt flödesschema. Schemat beskriver vad man ska göra om patienten svarar ja, respektive nej, på frågan om utsatthet för våld.

– Vi har också tagit fram en kontaktlista med telefonnummer till rätt instanser som både patienten och personalen har möjlighet att kontakta vid behov. Dessutom har vi en liten patientfolder ”Därför frågar vi dig … ” som förklarar för patienten varför frågor om våld ställs. Även patientfoldern innehåller kontaktuppgifter.

Rutin för arbetsledare

Arbetet har väckt många funderingar och möjligheten att våldsutsatthet förekommer bland den egna personalen har diskuterats.

– Om var femte kvinna över 18 år har utsatts för någon form av våld så innebär det att ganska många av våra 1 450 anställda också har råkat ut för det här. Och om vi blir bättre på att se tecknen kommer vi att se det även hos vår egen personal. Därför har vi också tagit fram en rutin för hur arbetsledare ska kunna ge stöd till anställda.

Positiva reaktioner

Pernilla Juréus berättar att reaktionerna på den första utbildningsdagen varit mycket positiva. Där föreläste bland annat specialisttandläkare Therese Kvist, som disputerat inom området, och tillfälle gavs att få träffa lokala representanter för socialtjänst och polis.

– Jag upplever att personalen tycker att det här känns angeläget och förstår att tandvården är en viktig samhällsaktör som kan göra gott. Vi omfattas av föreskrifterna från Socialstyrelsen om våld i nära relationer och då ska vi också leva upp till det, slår hon fast.

Folktandvården Skånes manual för arbetsrutiner vid misstanke om våld i nära relation
Folktandvården Skånes folder till patienterna

Bild på Anette Larsson, klinikchef.
Anette Larsson, klinikchef i Lund, tycker det är viktigt att personalen känner en trygghet och vet hur de ska agera om de upptäcker våld i nära relationer. Foto: Linus Höök

Anette Larsson är en av de klinikchefer vid Folktandvården i Skåne som fått utbildning om våld i nära relationer.

– Det berörde verkligen. Det är ett tungt ämne och man blev medveten om hur vanligt förekommande det är. Jag känner att vi inom tandvården har ett stort ansvar. Vi träffar ju otroligt många patienter och jag tror verkligen att vi kan göra en insats.

Nästa steg för henne blir nu att utbilda den egna personalen vid klinikerna på Nöbbelövs och Fäladstorget i Lund. Tanken är att sprida ut det över att antal olika tillfällen så att frågan hålls vid liv.

Bild från behandling– Vi har länge haft rutiner för att upptäcka och rapportera barn som far illa. Nu ska vi även bli bra på att identifiera vuxna som kan tänkas vara utsatta för våld i en nära relation.

Att det finns ett bra stödmaterial för personalen tror hon är en förutsättning för att det ska fungera.

– Det handlar ju både om att välja att se och att våga fråga. Det är viktigt att vi skapar en trygghet för medarbetarna så att de vet hur de ska agera.

Fotnot: Pernilla Juréus beättar mer om arbetet vid Folktandvården Skåne vid lanseringsseminariet i Malmö 13 november. Se lokalt program och anmäl dig.

Lärande exempel