Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

Hot- och riskbedömningar

Polis och socialtjänst använder sig av olika former av verktyg för att göra hot- och riskbedömningar av kvinnor som utsätts för våld. Det finns idag relativt enkla instrument i form av frågeformulär.

Om en kvinna lever i ett förhållande där hon är utsatt för våld är det viktigt att få en uppfattning om hur hotbilden ser ut för att avgöra vilka former av skydd och stöd som behövs, både på kort och på lång sikt. Vid en hot- och riskbedömning identifieras riskfaktorerna så att det blir möjligt att genomföra en säkerhetsplanering för den utsatta kvinnan och eventuella barn.

De frågor som ställs brukar handla om hur rädd kvinnan är, om det har förekommit hot och våld, hur allvarligt det är och hur sårbar kvinnan är. Men även fakta om gärningspersonens psykosociala situation, som eventuella missbruksproblem och tidigare brottslighet, bör ingå i möjligaste mån.

Hot- och riskbedömningar kan vara ett första steg för att avgöra allvarlighetsgraden innan man hänvisar vidare till en annan instans. De instrument för hot- och riskbedömningar som används idag är bland annat SARA, PATRIARK (för hedersrelaterat våld och förtryck) samt FREDA (i första hand inom socialtjänsten).

Görs av socialtjänst och polis

Hälso- och sjukvården har ingen direkt skyldighet att göra en hot- och riskbedömning men det kan vara viktigt att känna till vilka instrument som används av socialtjänst och polis.

Kortversionen av SARA, SARA-SV (Spousal Assault Risk Assessment) som är en klinisk checklista för bedömning av framtida partnervåld används bland annat vid NCK:s kvinnofridsmottagning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Instrumentet innehåller tre delar; riskfaktorer hos gärningsmannen, gärningsmannens psykosociala situation och sårbarheten hos offret. Resultatet gås igenom tillsammans med kvinnan och är avgörande för vidare handläggning om vilka alternativ som diskuteras.

Våldsutsatta som söker vård ska alltid få information om vilket stöd och vilken hjälp som finns att få av hälso- och sjukvården, socialtjänsten och frivilligorganisationerna. Om den våldsutsatta kvinnan inte polisanmält bör en polisanmälan diskuteras. Kvinnan bestämmer dock själv om hon vill göra en polisanmälan eller inte. Hälso- och sjukvården har begränsade möjligheter att bryta sekretessen för att göra en polisanmälan om kvinnan inte samtycker.

Du kan läsa mer om sekretess under rubriken Sekretess skyddar patienten

Se Manual FREDA
Se Checklista SARA:SV
Se Bedömning PATRIARK

"Se till sårbarhetsfaktorerna"

Henrik Belfrage, professor i kriminologi, berättar hur han tycker att personalen bör tänka när det gäller den hotbild som kan finnas runt en patient.
Läs hela intervjun