Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

Mödravården frågar alla rutinmässigt

Inom mödrahälsovården är det numera en etablerad rutin att ställa frågor om våldsutsatthet till alla gravida kvinnor, ett arbete som även kan fungera som inspiration för andra verksamheter. Här kan du läsa mer om hur man gått tillväga i Uppsala och i Halland.

Mångårig erfarenhet av att fråga gravida

2017-09-20

I Region Uppsala har frågor om våld varit en del av vardagsarbetet för barnmorskorna sedan slutet av 1990-talet. Alla gravida ska någon gång under kontakten med mödrahälsovården få frågan om de har varit utsatta för våld.

Bild på Lena Axén, samordningsbarnmorska i Region Uppsala
Lena Axén är samordningsbarnmorska i Region Uppsala sedan 2012.

– Våld är ett allvarligt folkhälsoproblem. Kvinnor som är utsatta för våld har fler hälsoproblem, är mer oroliga och deprimerade och det ökar risken för komplikationer under graviditeten, säger Lena Axén, samordningsbarnmorska i Region Uppsala.

Socialstyrelsen rekommenderar att rutinmässiga frågor om våld ställs av mödrahälsovården. Även Barnmorskeförbundet har sedan länge uppmanat barnmorskemottagningarna att ha motsvarande rutiner.

I Region Uppsala har frågor om våld till gravida kvinnor varit en del av vardagsarbetet för barnmorskorna sedan slutet av 1990-talet. Då var de bland de första i Sverige med att ställa frågor till alla gravida som en del i ett forskningsprojekt. Sedan 2001 har landstinget haft en rutin som innebär att alla gravida kvinnor ska få frågan om erfarenheter av våld.

Stadig grund i Uppsala

Lena Axén började som samordningsbarnmorska våren 2012 och frågorna om våldsutsatthet är fortfarande ett viktigt arbetsområde. Det tidiga intresset bland barnmorskorna i Uppsala har gett en stadig grund att utveckla verksamheten ifrån. Enligt vårdprogrammet ska frågorna ställas någon gång under kontakten med barnmorskan.

– Rutinen är att man ska fråga när tillfälle ges. Det vanligaste är att fråga tidigt under graviditeten, det kan vara när man tar prover eller gör en undersökning, men det kan också vara vid efterkontrollen, berättar Lena Axén.

Hänsyn till partnern

En av de utmaningar som barnmorskorna ställs inför är att kvinnans partner är med under besöken. Det är viktigt att partnern är delaktig för att den gravida kvinnan ska känna större trygghet och paret tillsammans ska kunna förbereda sig för en säker förlossning. Utmaningen för barnmorskan är att hitta ett utrymme för att kvinnan i eget forum ska få tillfälle att prata om ämnen som hon kanske inte vill dela med sin partner.

– Vissa partner lämnar inte kvinnans sida. Samtidigt finns det en rekommendation om att vi inte ska ställa frågan om våld när partnern är med för att inte riskera ytterligare utsatthet och hot om kvinnan är våldsutsatt, säger Lena Axén.

De rutiner som finns inom landstinget och på mottagningarna är ett stöd för barnmorskan, men det är inte alltid det fungerar, menar hon. Det kan därför vara svårt att nå upp till målsättningen att fråga alla kvinnor.

– Som barnmorska måste man vara lyhörd och ödmjuk i sitt förhållande till rutinerna. Det behövs en relation till patienten och ett förtroende. Frågan måste ställas på rätt sätt när tillfälle ges.

Viktigt att chefen är engagerad

Barnmorskor har ofta en hög arbetsbelastning. Erfarenhet och fortbildning är två nycklar till att kunna ta hand om svaret från kvinnan på ett bra sätt.

– Frågan måste också hållas levande i arbetsgruppen och av cheferna, säger Lena Axén.

Hon framhåller att det är viktigt att personalen på arbetsplatsen tillsammans diskuterar vem som ställer frågan och ser till att någon gör det. På en vårdcentral kan en kvinna ha många kontakter – barnmorskan, husläkaren och distriktssköterskan.

– Jag vill poängtera att alla funktioner i vårdkedjan som möter kvinnor har ansvar för att frågan ställs, säger Lena Axén.

Lena Axéns tips till andra barnmorskemottagningar:

  • Håll frågan levande på arbetsplatsen. 
  • Se till att få fortbildning inom ämnet.
  • Diskutera fall och tipsa varandra om vad som fungerade.
  • Chefen måste ta aktiv del i arbetet

Se en kort film där Lena Axén berättar vad som är viktigt för att frågor om våld ska ställas inom hälso- och sjukvården.

Andra kan lära av mödravården

2018-01-09

Fler frågor om våld kommer att ställas rutinmässigt till patienterna om resultaten följs upp. Det menar Anneli Karlén, samordningsbarnmorska i Halland. Hon tror att redovisningen i det nationella graviditetsregistret spelat en stor roll för mödravårdens framgångar. Trots att nära 90 procent av alla kvinnor fick frågor om våld under sin graviditet i Halland 2016 är hon inte nöjd.

Bild på två barnmorskor som diskuterar vid datorn
Annika Carlsson och Kristina Johansson som är barnmorskor vid Kvinnohälsovården i Varberg delar erfarenheter om arbetet med patienterna med varandra. Foto: Jonas Arneson

Halland låg på övre halvan i Graviditetsregistret, ett kvalitetsregister för mödravården, för 2016. Där fick 88,8 procent av kvinnorna frågor om erfarenheter av våld under sin graviditet eller tidigare. Dock nådde man inte riktigt målvärdet på 95 procent. Det klarade bara Västernorrland, Östergötland, Kalmar och Gotland.

Porträtt på Anneli Karlén, samordningsbarnmorska
Anneli Karlén

– Det här med att ställa frågor om våldsutsatthet är något vi har pratat om i många år inom kvinnohälsovården. Rutinerna finns och jag tror att vi jobbar ganska lika över hela landet. Fast sedan är det förstås lite olika hur det efterföljs, säger Anneli Karlén.

Under hösten har en satsning gjorts i Halland för att bli ännu bättre på dokumentation. Detta efter att man upptäckt att vissa kvinnor fått frågor om våld utan att det registrerats i journalen. En noggrann uppföljning av hur rutinerna följs vid de olika enheterna har alltid varit en prioriterad fråga för Anneli Karlén.

– Det är jätteviktigt att berätta för verksamheten och barnmorskorna om resultaten, så att de får återkoppling på sin inrapportering till Graviditetsregistret. Det leder ofta till bra diskussioner i arbetsgruppen. Vi har också upplärningsrutiner för ny personal där det här ingår och vi har gjort kompetenshöjande insatser i många år.

Frågorna om våldsutsatthet har funnits med i Graviditetsregistret sedan 2010 och Anneli Karlén menar att det varit en del av framgången inom mödravården.

– I och med att det kom med som en nationell fråga i registret så blev det en viktig fråga att prioritera för många regioner. En del var tidiga med att införa screening för våldsutsatthet, andra var senare.

Tid i enskildhet

Nu när även primärvården, akutmottagningen och psykiatrin på flera håll kommit igång med att ställa frågor om våld rutinmässigt till patienterna tycker hon att de borde låta sig inspireras av hur barnmorskorna arbetat.

– Alla har ju sökordet för våldsutsatthet i nära relationer i journalerna och om chefer och vårdutvecklare bara förstår hur viktigt det här är för folkhälsan så kan de dra ut statistiken för hur många patienter som fått frågor och berätta om det för personalen.

Inom mödravården har problematiken med att ställa frågor om våld till gravida kvinnor framför allt handlat om hur personalen ska få tid i enskildhet med kvinnan eftersom partnern nästan alltid är med vid besöket. Där har barnmorskorna i Halland getts möjlighet att dela erfarenheter och bra lösningar på problemet med varandra. Det gäller även hur man närmar sig ämnet och inleder ett samtal om våld.

– Vi har märkt att en kvinna som fått frågan vid ett av de första besöken kanske först väljer att inte svara men sedan återkommer och berättar senare under graviditeten eller vid efterkontrollen när man ofta funderar mycket på hur det ska bli sedan.

Mer att jobba på

Om det nästan alltid ställs frågor till gravida kvinnor så tror Anneli Karlén att det är sämre ställt inom preventivmedelsrådgivningen. Där finns en del att jobba på även framöver. Hon menar dock att det numera finns en stor medvetenhet hos personalen om hur viktigt det är med rutinmässiga frågor.

– Vi har nog en förhoppning att vi gör en insats inte minst genom att uppmärksamma problematiken. Om man sedan kan förmedla att det finns hjälp och stöd att få och någon kvinna i en destruktiv relation kan förändra sin livssituation till det bättre så är det positivt för både mor och barn. Jag är övertygad om att alla som jobbar med det här har ett mål att göra gott och göra bra.

Anneli Karlén sitter vi datorn medan Kristina Johansson tittar på.
Anneli Karlén, samordningsbarnmorska i Halland, tycker att det är jätteviktigt att följa upp hur rutinen följs och återkoppla till personalen. Här tillsammans med barnmorskan Kristina Johansson i Varberg.
Foto: Jonas Arneson