Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

Tio års daglig kontakt med våldsutsatta kvinnor

Kvinnofridslinjen invigdes den 4 december 2007 av integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni. NCK hade då under ett års tid på uppdrag av regeringen förberett för öppnandet av den nationella stödtelefonen.

År 2006 fick det då alldeles nya Nationellt centrum för kvinnofrid, som hade tillkommit genom en ombildning av Rikskvinnocentrum, regeringens uppdrag att starta en nationell stödtelefon för våldsutsatta kvinnor. 

En avgörande förutsättning för att driva stödtelefonen var den specialistkompetens och det dubbla uppdrag att kombinera forskning och utbildning med daglig kontakt med våldsutsatta kvinnor som NCK hade. Vid RKC, som hade startats 1994, fanns även en mångårig erfarenhet av att driva en lokal jourtelefon.

Bild på de medarbetare som anställdes inför öppnandet av Kvinnofridslinjen.När stödtelefonen drog igång hade 16 medarbetare anställts. Samtliga fick under hösten inför starten gå den specialutformade universitetskursen ”Telefonrådgivning till våldsutsatta kvinnor”.  

Fortsatt utveckling

För att kunna ge kvinnor ett adekvat stöd har Kvinnofridslinjen utvecklats kontinuerligt. Under 2009 skapades möjligheter för att besvara samtal från kvinnor som inte talar svenska. Genom trepartssamtal kunde nu medarbetarna koppla in tolkar för ett stort antal språk. Samtidigt översattes stödtelefonens informationskort till ett tjugotal språk.

Medarbetarna utbildades även inom ramen för ett regeringsuppdrag för att kunna erbjuda stöd till kvinnor som utsatts för eller riskerar att utsättas för människohandel.    

2011 fick NCK i uppdrag av regeringen att under en fyraårsperiod metodutveckla och kvalitetssäkra stödtelefonen. Under de följande åren pågick arbetet intensivt. Det gjordes även särskilda satsningar för att nå ut till fler kvinnor med olika typer av funktionsnedsättningar.   

Bild på Kvinnofridslinjens informationskortSpridning av stödtelefonen

En nationell stödtelefon måste vara känd för att hjälpen ska bli till nytta. NCK har under åren genomfört såväl breda som strategiska satsningar på marknadsföring, exempelvis via webbplatsen kvinnofridslinjen.se, annonser och genom en lång rad mediekontakter.

Knappt ett år efter att linjen hade öppnats kände var tredje kvinna till stödtelefonen, enligt kännedomsmätningen. Efter fem år hade kännedomen ökat till 42,8 procent. 2016 visade mätningen att mer än hälften landets kvinnor för första gången känner till Kvinnofridslinjen. 

Modell för andra linjer

2014 trädde den så kallade Istanbulkonventionen, Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor i hemmet, i kraft i Sverige. Enligt den har de länder som anslutit sig ett ansvar att inrätta nationella, statliga stödtelefoner för kvinnor som utsatts för våld. Eftersom Sveriges stödtelefon hade funnits i sju år visade många länder intresse för den.

Finland, som också har anslutit sig, startade i december i fjol en stödtelefon med Kvinnofridslinjen som modell. 

Kvinnornas röster lyfts i bok

Lördag 25 november, på FN:s internationella dag för avskaffande av våld mot kvinnor, uppmärksammades Kvinnofridslinjen 10 år i ett evenemang tillsammans med Uppsala Stadsteater.

Då läste teaterchef Petra Brylander och skådespelare Mikaela Ramel ur NCK:s bok ”Åttiosex röster, ett dygn på Kvinnofridslinjen” som lyfter fram det som kvinnorna har att säga. Även professor Gun Heimer, chef för NCK, och rektor Eva Åkesson, Uppsala universitet, medverkade.