Föregångare med ansvar att motverka våld

Debattartikel publicerad i Upsala Nya Tidning 2015-11-25

Uppsala län är på många sätt en föregångare i arbetet mot våld i nära relationer. Men att mycket har gjorts innebär inte att vi kan slå oss till ro. Fortfarande är det långt kvar till Sveriges fjärde jämställdhetspolitiska mål – att avskaffa mäns våld mot kvinnor.

Det pågår varje dag, året runt. Det pågår runt om i världen, men också i Sverige och i Uppsala. Kvinnor blir trakasserade, misshandlade, våldtagna och till och med dödade. I dag, 25 november, är det FN:s dag för avskaffande av mäns våld mot kvinnor. FN betonar att våld mot kvinnor är ett brott mot mänskliga rättigheter och en konsekvens av bristande jämställdhet.

Det är lätt att känna frustration över att våldet fortsätter. Men det är också viktigt att uppmärksamma de många goda insatser som görs för att åstadkomma en förändring. Våldet är ett komplext samhällsproblem, som inte kan åtgärdas med enkla lösningar. I stället krävs ett långsiktigt och uthålligt arbete där vi bygger vidare på de framsteg som redan gjorts.

Ledande positioner

Myndigheter och enskilda verksamheter i Uppsala län har länge intagit ledande positioner nationellt inom ramen för arbetet med våld i nära relationer. 1996 startades Sveriges första familjevåldsenhet vid polisen i Uppsala. 1998 avkunnades den första domen för grov kvinnofridskränkning av Uppsala tingsrätt, då en helt ny brottsrubricering för upprepade kränkningar. Redan 1994 inrättades Rikskvinnocentrum vid Akademiska sjukhuset, det som sedan dess blivit Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet. Uppdraget är att höja kunskapen på nationell nivå genom att utveckla, samla och sprida kunskap om våld. NCK ger också direkt stöd till våldsutsatta kvinnor via Kvinnofridsmottagningen vid Akademiska sjukhuset och den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen.

Genom det praktiska arbetet får vi dagligen belägg för hur stort behovet av åtgärder är. Till Kvinnofridsmottagningen kommer ständigt nya patienter. Kvinnofridslinjen tar emot mer än 80 samtal varje dygn från framför allt kvinnor som utsatts för våld. Att problemet är utbrett i samhället och får stora konsekvenser visades även tydligt i NCK:s befolkningsundersökning Våld och hälsa som presenterades förra året.

Regeringens uppdrag

Länsstyrelsen har sedan 2007 haft regeringens uppdrag att stödja och samordna det regionala arbetet med att motverka mäns våld mot kvinnor. Länsstyrelsen i Uppsala län har bland annat arrangerat forskarkonferenser om unga och våld i nära relationer samt om förståelsen av hedersrelaterat våld. Länsstyrelsen arbetar även aktivt med att föra samman olika yrkesgrupper för att ge dessa möjligheter att lära av varandra och fördelar projektmedel till insatser som motverkar hedersrelaterat våld och förtryck. Framöver är målsättningen att engagera fler och rikta ännu större fokus på det förebyggande arbetet.

Det mest extrema uttrycket för våldet är att omkring 17 kvinnor per år dödas i Sverige av en nuvarande eller tidigare partner. Det motsvarar ett mord var tredje vecka. Den här statistiken har inte förbättrats på senare år trots att det dödliga våldet i stort minskat.

Ökad kunskap

En del av lösningen är ökad kunskap. Det borde vara självklart att alla som i sitt arbete möter en kvinna som utsatts för våld ska veta exakt vad de ska göra. Detta betonas också i den så kallade Istanbulkonventionen, Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet som trädde i kraft i Sverige november 2014. Tyvärr är det inte alltid så det ser ut ännu, men det pågår ett systematiskt arbete med att höja kunskapsnivån.

NCK har under de senaste åren samarbetat aktivt med länsstyrelserna för att öka kunskapen om våldet och dess konsekvenser i kommunerna. Gemensamt har vi tagit fram det webbstöd för kommuner som nu finns på NCK:s webbplats. Nästa år lanseras en webbaserad introduktionskurs om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. På så sätt blir informationen lätt tillgänglig för berörd personal oavsett var i landet man befinner sig.

Alla måste ta ansvar

I dag är det inte i första hand nya föreskrifter eller lagar som behövs för att förbättra situationen. Lagstiftningen har skärpts i flera omgångar och det finns väl genomarbetade föreskrifter och rutiner för samhällets insatser. Den stora utmaningen nu är att omsätta teorin i praktiken, varje dag och överallt. Det kräver att politiker på alla nivåer tar sitt ansvar för att prioritera frågan. Alla som i sitt arbete möter våldsutsatta kvinnor och deras barn eller förövare måste också inse vilken viktig roll de har för att upptäcka och förebygga våld samt ge stöd och hjälp till de drabbade.

Som föregångare har Uppsala län ett ansvar att även fortsättningsvis driva på utvecklingen och arbeta långsiktigt och uthålligt för att förbättra situationen. Målet måste vara en framtid där FN:s dag för avskaffande av våld mot kvinnor inte längre behövs.

Gun Heimer, professor och chef för Nationellt centrum för kvinnofrid
Peter Egardt, landshövding och chef för Länsstyrelsen i Uppsala län