Våldsutsatta har sämre hälsa senare i livet

Pressmeddelande 2014-02-26

Var femte vuxen kvinna i Sverige och var tjugonde man har någon gång i sitt liv utsatts för allvarligt sexuellt våld. Det visar en ny studie från Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet, som i dag presenteras vid ett seminarium i riksdagen. I undersökningen framkommer också en tydlig koppling mellan utsatthet för våld och fysisk och psykisk ohälsa senare i livet. 

– Våld är ett allvarligt samhällsproblem och även ett folkhälsoproblem. Därför är det viktigt att ha en aktuell kartläggning som grund för beslut om åtgärder för att motverka våldet och förbättra stödet till dem som har drabbats, säger professor Gun Heimer, föreståndare för NCK.

Undersökningen riktades till ett riksrepresentativt urval av 10 000 kvinnor och 10 000 män i åldern 18-74 år och genomfördes i samarbete med Statistiska centralbyrån. 

Våldet utbrett

Svaren visar att våldet är utbrett. Kvinnorna uppvisade betydligt högre andel utsatthet för allvarligt sexuellt och psykiskt våld, medan männen rapporterade högre utsatthet för allvarligt fysiskt våld. Kvinnor utsattes i betydligt högre grad för olika typer av våld från en partner, medan män vanligtvis blivit utsatta för fysiskt våld eller hot om fysiskt våld av en för dem okänd man. 

– Vi ser en påtaglig koppling mellan utsatthet för våld i barndomen och utsatthet senare i livet, och det oberoende av vilken typ av våld de har utsatts för. Det gäller både kvinnor och män. Men utifrån de resultat som presenteras i denna rapport går det inte att bedöma i vilken utsträckning det är den tidiga utsattheten eller andra psykosociala omständigheter som orsakar ökad risk för senare utsatthet, säger Tommy Andersson, docent vid institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, och forskningsledare för studien. 

Starka kopplingar

Studien visar även på starka kopplingar mellan utsatthet för våld och fysisk och psykisk ohälsa senare i livet både för kvinnor och för män. 

– De som svarade att de utsatts för allvarligt sexuellt våld uppgav i betydligt högre, och i vissa fall flerfaldigt högre, utsträckning symtom på depression, riskbruk av alkohol och självskadebeteende någon gång i livet jämfört med dem som inte varit utsatta, säger överläkaren Steven Lucas som ingår i forskargruppen. 

I den gruppen var det flera gånger vanligare att uppge symtom som kan tyda på posttraumatiskt stressyndrom. Även kroppsliga symtom som till exempel huvudvärk, smärta i axlar eller nacke, yrsel eller återkommande tarmbesvär var vanligare bland dem som utsatts för sexuellt våld jämfört med dem som inte utsatts. 
 

Ytterligare några exempel ur rapporten:
• 13 procent av kvinnorna och 4 procent av männen hade erfarenheter av att mot sin vilja ha tvingats till samlag eller försök till detta innan de hade fyllt 18 år.
• Drygt en av tio kvinnor och en av hundra män hade efter sin 18-årsdag utsatts för allvarligt sexuellt våld i bemärkelsen med fysiskt våld påtvingat samlag eller liknande, inklusive försök och inklusive övergrepp då den utsatta befunnit sig i ett tillstånd utan möjlighet att försvara sig. 
• 14 procent av kvinnorna och 17 procent av männen hade erfarenheter av upprepad utsatthet för fysiskt våld i sin barndom.
• I vuxen ålder hade 10 procent av kvinnorna och 15 procent av männen någon gång blivit utsatta för grövre fysiskt våld i termer av att ha blivit slagna med knytnäve eller föremål, sparkade eller utsatta för våld med vapen eller liknande. 
• En dryg fjärdedel av både kvinnor och män hade under sin barndom utsatts för upprepat psykiskt våld i termer av förnedring, kränkning, mobbning eller liknande. 
• 20 procent av kvinnorna och 8 procent av männen hade under någon period i sitt vuxna liv levt med utsatthet för upprepat och systematiskt psykiskt våld som utövats av en aktuell eller tidigare partner. 


Fakta:
• Rapporten ”Våld och hälsa – en befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa” som presenteras i dag är den första basrapporten i ett flerårigt forskningsprojekt. Projektet drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet i samarbete med Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet.
• Statistiska centralbyrån anlitades för att genomföra datainsamlingen. 
• 10 000 kvinnor och 10 000 män inbjöds att delta i undersökningen som genomfördes år 2012. Svarsfrekvensen blev 52 procent. 
• Forskningsprojektet övergår nu i sin andra fas där olika områden särskilt ska studeras, bland annat våld i nära relationer, våldsutsatthet bland äldre samt sexuella övergrepp mot barn och unga. 


Presskontakt: 

Klara Johansson, pressekreterare NCK, 
klara.johansson@nck.uu.se, 070-167 92 99

Petra Dahlgren, redaktör NCK:s kunskapsbank, 
018-611 98 68