Sökhjälp

Kunskapsbanken – samlad kunskap för kvinnofrid

NCK:s kunskapsbank är en webbplats för dig som söker kunskap inom områdena mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Här hittar du forskare, forskningsprojekt, ämnesguider, litteraturtips samt en mängd publikationer från NCK och andra myndigheter. Här finns även webbstöd för kommuner och webbstöd för vården för personal inom hälso- och sjukvård samt tandvård.

Flera nya lagar från 1 juli 2021

Den 1 juli 2021 träder ett antal nya lagar och förordningar i kraft i Sverige. Det handlar bland annat om det nya brottet barnfridsbrott och ett förbud mot att erkänna utländska månggiften. Dessutom stärks barns rättigheter när det gäller vårdnad, boende och umgänge. 

Barnfridsbrottet innebär att det nu är straffbart att utsätta barn för att bevittna vissa brottsliga gärningar i en nära relation, till exempel vålds- och sexualbrott.

Förbudet mot att erkänna utländska månggiften gäller oavsett om parterna hade anknytning till Sverige eller inte när de gifte sig. 

Barns rättigheter stärks bland annat genom att det blir tydligare att barn har rätt till information och att göra sin röst hörd i ärenden som gäller vårdnad, boende och umgänge. Hela nyheten om flera nya lagar från 1 juli 2021

40 åtgärder mot mäns våld mot kvinnor

Regeringen har den 16 juni presenterat ett paket med åtgärder för att ytterligare förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Totalt 40 åtgärder ska förebygga våld, utöka stödet och skyddet till utsatta, skärpa straffen för förövare samt förbättra kunskap och metoder. 

Det handlar bland annat om att ge kvinnojourerna bättre möjligheter att planera sitt arbete på lång sikt. Behovet av ökade medel till den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen ska ses över. En utredning ska undersöka om gemensamma lägenheter i högre grad ska kunna överlåtas från våldsutsatt till förövare. Socialtjänsten ska stärkas och straffen för förövare höjas. 

Läs nyheten om regeringens 40 åtgärder mot mäns våld mot kvinnor

Polisers erfarenheter av att möta kvinnor som våldtagits

INTERVJU. I studien ”At least I tried” från Göteborgs universitet analyseras polisers erfarenheter av att möta kvinnor som anmäler våldtäkt. Poliserna uttrycker ett stort engagemang, men tycker att de arbetar i motvind på grund av bristande stöd och resurser. Bakom studien står Lisa Rudolfsson, fil dr i psykologi och forskare på Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet. 

Att arbeta med sexualbrott är svårt, menar poliserna i studien. Det är tungt att möta en människa i kris, utredningarna är ofta komplicerade och det är påfrestande att veta att nästan alla fall man handlägger kommer att läggas ner, oavsett hur bra man genomför utredningen.
Läs intervjun i kunskapsbanken med forskaren Lisa Rudolfsson
Foto: Hillevi Nagel

Istanbulkonventionen fyller tio år

För tio år sedan, den 11 maj 2011, öppnades Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet för undertecknande av Europarådets medlemsstater. 

Den så kallade Istanbulkonventionen är det första juridiskt bindande regionala instrumentet om våld mot kvinnor i Europa. Konventionen fördömer alla former av våld och beskriver våld mot kvinnor som ett uttryck för historiskt ojämlika maktförhållanden mellan kvinnor och män. Den slår fast att våld mot kvinnor är könsrelaterat på strukturell nivå. 

Läs hela nyheten om Istanbulkonventionen tio år

Jämställdhetsmyndighetens film om Istanbulkonventionen på Vimeo(02:12 minuter, textad)

"Bra behöver bli bättre" – om Sverige och Istanbulkonventionen (Jämställdhetsmyndigheten 2021) pdf 

Senast uppdaterad: 2021-07-20
Skriv ut