Att mäta våld

Mäns våld mot kvinnor är en av de vanligaste orsakerna till ohälsa hos kvinnor, enligt WHO och FN. Men hur många som är utsatta, och hur våldet ser ut, är svårt att få en enhetlig uppfattning om.

Bland annat påverkas uppskattningen av våldets omfattning av hur våldsutsattheten studeras, vilka metoder som används, vilka frågor som ställs och vilka avgränsningar som görs. Detta är viktigt att känna till när man tolkar statistik.

Kriminalstatistik 

Ett sätt att mäta våldsutsatthet är att analysera antalet anmälda våldsbrott genom kriminalstatistik. Genom den går det att få en uppfattning av det polisanmälda våldet.

Men kriminalstatistiken visar alltså inte en komplett bild av hur utbrett våldet är eftersom det finns ett mörkertal. Till exempel anmäls uppskattningsvis bara runt 10-20 procent av alla sexualbrott i Sverige (Nationella trygghetsundersökningen, NTU). Hur stort mörkertalet är varierar också, bland annat beroende på skillnader i anmälningsbenägenheten mellan olika typer av brott.

I Sverige ansvarar Brottsförebyggande rådet (Brå) för den officiella kriminalstatistiken av anmälda brott. 

Brottsofferundersökningar

För att få en mer komplett bild av befolkningens totala utsatthet för våldsbrott, både det polisanmälda våldet och brott som inte polisanmälts, kompletteras ofta kriminalstatistiken med brottsofferundersökningar.

I undersökningarna ställs frågor om brott till ett urval av befolkningen för att få information om brottsutsatthet, uppskatta mörkertalet för olika typer av brott, få jämförelsetal samt för att följa utvecklingen över tid för olika brottstyper. Den här sortens undersökningar i kombination med kriminalstatistik anses ge en mer fullständig bild av brottsutsattheten i det studerade landet.

I Sverige mäts utsattheten för brott årligen i den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) som utförs av Brå. I NTU ställs frågor om sådant våld som innebär att förövaren i de flesta fall brutit mot lagen. 

Befolkningsundersökningar om hälsa och levnadsförhållanden

I Sverige utförs årligen två befolkningsundersökningar om hälsa och levnadsförhållanden: Hälsa på lika villkor (HLV) som utförs av Folkhälsomyndigheten på uppdrag av riksdagen och Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) som utförs av Statistiska centralbyrån på uppdrag av regeringen. I undersökningarna ingår frågor om utsatthet för fysiskt våld och hot om våld.

Prevalensstudier om våldsutsatthet

Enskilda studier genomförs också som särskilt har till syfte att studera våldsutsatthet. I dessa undersökningar ställs frågor som detaljerat beskriver olika typer av våld, exempelvis ”Har du någon gång senaste året blivit knuffad …?” Sådana frågor gör det lättare för den som deltar i undersökningen att se sina egna erfarenheter som uttryck för våld. En mer öppen fråga, exempelvis ”Har du någon gång senaste året varit utsatt för våld?”, är svårare att besvara eftersom begreppet "våld" kan tolkas på olika sätt.

Genom följdfrågor kan offrets relation till förövaren och effekter på hälsan studeras. I studierna kan det också gå att få en uppfattning om huruvida våldet är upprepat eller inte genom att frågorna inte bara gäller det senaste året utan speglar våldsutsatthet ur ett längre tidsperspektiv. Då kortare tidsperioder undersöks finns det en risk att det upprepade våldet förbises, eller att antalet fall av vissa typer av våld blir så litet att någon säker uppskattning av förekomsten inte kan göras.

Insamlingsmetoden har betydelse

Vilken typ av metod som används för insamling av data påverkar också resultatet.

Om telefonintervjuer används som metod kan de som svarar på frågorna ha åhörare, vilket kan påverka respondentens svar. Det blir också ett bortfall om urvalspersonerna inte kan nås. Vid insamling genom postenkät blir det ett bortfall av dem som har läs- och skrivsvårigheter eller andra kognitiva funktionsnedsättningar. Det går inte heller att veta vem som faktiskt har svarat på enkäten. Det kan också uppstå en enkättrötthet som ökar bortfallet. Vid både telefon- och enkätinsamling faller vanligen personer bort som bor på institution eller saknar bostad, vilket kan leda till missvisande resultat.

Insamling kan också ske genom personliga intervjuer. Då går det att få mer uttömmande svar, men det kan också vara svårt för respondenten att svara på frågor om våldsutsatthet i en intervjusituation. I vissa situationer bifogas därför en särskild enkät som rör känsliga frågor.

Tidsperioder påverkar

När äldre åldersgrupper studeras eller när frågorna rör övergrepp under barndomen finns det en risk att respondenterna inte minns våld som ligger långt tillbaka i tiden. Det kan också vara så att den utsatta inte förstod innebörden av händelsen och därmed kan våldsutsatthet i barndomen komma att underskattas. Mindre allvarligt våld kan också glömmas bort med tiden vilket kan påverka resultaten.

Andra datakällor för våldsutsatthet

I uppskattningen av våldets omfattning ingår också andra datakällor om brott i nära relationer, som till exempel patientregister, uppgifter om dödligt våld och enkätundersökningen om våld mot kvinnor som har gjorts inom EU.

"Våld mot kvinnor: en undersökning omfattande hela EU" (2014) 

RELATERAde ämnesguider

Kriminalstatistik och våldsutsatthet
• Brottsofferundersökningar och våldsutsatthet
• Befolkningsundersökningar och våldsutsatthet