Undersökningar om hälsa och levnadsförhållanden

I Sverige utförs årligen två befolkningsundersökningar om hälsa och levnadsförhållanden: Hälsa på lika villkor (HLV) som utförs av Folkhälsomyndigheten och Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) som utförs av Statistiska centralbyrån. I undersökningarna ingår frågor om utsatthet för fysiskt våld och hot om våld.

Hälsa på lika villkor (HLV)

Sedan år 2004 får 20 000 kvinnor och män i åldern 16–84 år bosatta i Sverige besvara frågor om hälsa och livsstilsfaktorer. Detta görs i studien Hälsa på lika villkor (HLV), som är ett fortlöpande samarbetsprojekt mellan Folkhälsomyndigheten och Sveriges landsting/regioner och som görs på uppdrag av riksdagen. Datainsamlingen sker huvudsakligen genom postenkäter. Från och med 2016 kommer undersökningen att göras vartannat år, från att tidigare ha gjorts varje år. 

Till 2016 års undersökning inkom svar från knappt hälften av de tillfrågade. De frågor som besvaras rör erfarenheter av fysiskt våld och platsen för den aktuella händelsen, samt huruvida de utsatts för hot eller hotelser om våld (så att rädsla uppstod). Resultaten avser utsatthet för våld de senaste tolv månaderna.

Enligt 2016 års undersökning utsattes kvinnor och män i ungefär lika hög utsträckning för fysiskt våld och hot om fysiskt våld. Oavsett kön och typ av våld var utsattheten för våld mest påtaglig i den yngre åldersgruppen, 16–29 år, och minst i den äldre åldersgruppen, 65–84 år.

I den yngre åldersgruppen uppgav 8 procent av männen och 4 procent av kvinnorna att de hade utsatts för fysiskt våld, och 9 procent av kvinnorna och 6 procent av männen att de hade utsatts för hot. Andelen äldre kvinnor och män som uppgav att de utsatts för våld av något slag uppgick till 1–2 procent. 

Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor (HLV)

Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF)

Statistiska centralbyrån (SCB) följer på uppdrag av regeringen sedan år 1975 levnadsförhållandena i Sverige. I Undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF, studeras välfärdsutvecklingen inom flera olika områden.

Under 2016 genomfördes cirka 6000 telefonintervjuer med kvinnor och män över 16 år. I undersökningen mäts utsatthet för fysiskt våld och hot om våld eller andra hotelser (så att rädsla uppstod), var våldshändelsen ägde rum samt dess allvarlighetsgrad. Perioden som efterfrågas är de senaste tolv månaderna. Frågan om våldsutsatthet ställs inte varje år som undersökningen genomförs. 

I resultaten för år 2016 uppgav 7,3 procent av kvinnorna och männen att de utsatts för fysiskt våld eller hot. I åldern 16–24 år uppgav knappt 13 respektive drygt 9 procent av männen och kvinnorna att de blivit utsatta för fysiskt våld eller hot.

Utsattheten minskar successivt i de äldre åldersgrupperna, med något undantag när det gäller kvinnor. I åldern 75–84 år svarade 0,9 procent av männen respektive 1,3 procent av kvinnorna att de utsatts för fysiskt våld eller hot. Totalt uppgav 3,7 procent av männen och 3,1 procent av kvinnorna att de utsatts för fysiskt våld, och 0,6 procent av männen och 0,8 procent av kvinnorna att de utsatts för fysiskt våld som krävde vård.

När det gäller platsen för våldet uppgav kvinnorna att det var ungefär lika vanligt att de utsatts för hot eller våld i en bostad som på allmän plats, medan det bland männen var mer än dubbelt så vanligt att ha utsatts på allmän plats jämfört med i en bostad. 

Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) 

Barns levnadsförhållanden

Nationella undersökningar kring barns levnadsförhållanden har genomförts sedan år 2001, och från och med år 2004 görs mätningar kontinuerligt inom ramen för ULF-undersökningen. De barn som intervjuas, vilket främst sker via telefon, är i åldern tolv till arton år och har valts ut genom att någon av föräldrarna i hushållet deltagit i ULF.

Områden som studeras är bland annat trygghet i bostadsområdet och i skolan (blivit slagen, hotad eller jagad i närområdet) samt barnens medievanor (trakasserier på sociala medier så att sorg, ilska eller oro uppstod). Tidsperioden som efterfrågas är de senaste sex månaderna.

I undersökningen som gjordes 2015–2016 svarade drygt 1 000 barn på frågorna. 4 procent av pojkarna och 2 procent av flickorna uppgav att de hade blivit hotade, slagna eller jagade i närområdet. Mest utsatta var pojkar i åldrarna 16–18 år (6 procent). Bland flickor var det flest utsatta i åldrarna 12–15 år (3 procent). 

Beträffande barnens medievanor uppgav 17 procent av flickorna och 9 procent av pojkarna att de varit med om händelser på internet under 2016 som gjort att de blivit ledsna, arga eller oroliga. Den rapporterade utsattheten har således ökat från det tidigare undersökningstillfället 2014–2015 då 9 procent av flickorna och 4 procent av pojkarna uppgav att de råkat illa ut på internet. 

Relaterade ämnesguider

Att mäta våld
• Befolkningsundersökningar och våldsutsatthet
• Kriminalstatistik och våldsutsatthet