Barn som upplever våld

Ungefär tio procent av alla barn i Sverige har upplevt våld i hemmet någon gång. Fem procent har gjort det ofta. Många barn som upplever våld blir också själva utsatta. Intervjustudier visar att tystnad ofta präglar barns reaktioner på våldet, vilket kan leda till att traumat osynliggörs.

Kommittén mot barnmisshandel har räknat med att tio procent av alla barn i Sverige någon gång har bevittnat våld i hemmet. I absoluta tal innebär det fler än 200 000 barn (2017). 

Publikation: "Barnmisshandel – Att förebygga och åtgärda" (SOU 2001:72), på regeringens webbplats

Publikation: "Barn och misshandel – en rapport om kroppslig bestraffning och annan misshandel i Sverige vid slutet av 1900-talet" Kommittén mot barnmisshandel 2001:18, pdf

I Brottsförebyggande rådets (Brå) kartläggning av brott i nära relationer 2014 uppgav en tredjedel av de utsatta kvinnorna och drygt en fjärdedel av de utsatta männen att det bor barn i deras hushåll. Utifrån dessa andelar uppskattade Brå att det bor minst 150 000 barn i hushåll där det förekommer våld. 

Publikation: "Brott i nära relationer. En nationell kartläggning" Brottsförebyggande rådet 2014, fulltext i kunskapsbankens databas

I studien "Våld och hälsa" från 2014 hade 15 procent av kvinnorna och 13 procent av männen sett eller hört fysiskt våld mellan föräldrarna någon gång under sin uppväxt.

Publikation: "Våld och hälsa – en befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa" Nationellt centrum för kvinnofrid 2014, fulltext i kunskapsbankens databas

I en studie från 2016 fick 4700 elever i årskurs nio i grundskolan samt i årskurs två på gymnasiet svara på frågor om utsatthet för våld under uppväxten. Nästan elva procent av eleverna uppgav att de hade utsatts för allvarlig fysisk barnmisshandel. Fem procent hade utsatts för fysisk barnmisshandel vid flera tillfällen. Fjorton procent av eleverna rapporterade att de upplevt att en förälder utövat fysiskt eller psykiskt våld mot en annan förälder. 

Publikation: "Våld mot barn 2016" Stiftelsen Allmänna Barnhuset 2017, fulltext i kunskapsbankens databas

Rätt till stöd och ersättning

Barn upp till 18 år som bevittnat våld i nära relationer betraktas enligt socialtjänstlagen som brottsoffer. De har rätt till stöd och hjälp. Sedan år 2006 har barn som bevittnat våld även rätt till brottsskadeersättning. Att ha bevittnat våld innefattar även att barnet inte sett, men hört våldet. 

Regeringen har lämnat ett förslag i en lagrådsremiss om ett nytt brott, barnfridsbrott. I samband med det vill regeringen att barns rätt till brottsskadeersättning ska ersättas med att barn som bevittnat våld i en nära relation har rätt till skadestånd. 

Ett nytt barnfridsbrott

Att utsätta barn för att bevittna våld i nära relationer är inte i sig en brottslig handling. Men en statlig utredning har föreslagit att det införs en ny brottbestämmelse i brottsbalkens fjärde kapitel. Förslaget innebär att den som begår en brottslig gärning mot en närstående person ska kunna dömas för barnfridsbrott, om gärningen bevittnas av ett barn. 

Publikation: "Straffrättsligt skydd för barn som bevittnar brott mellan närstående samt mot uppmaning och annan psykisk påverkan att begå självmord" (SOU 2019:32), på regeringens webbplats

Efter utredningen har regeringen föreslagit i en proposition att det ska bli straffbart att utsätta barn för att bevittna vissa brottsliga gärningar i en nära relation, till exempel vålds- och sexualbrott. Brottet, barnfridsbrott, ska kunna ge fängelse i upp till två år. Ett grovt barnfridsbrott ska kunna ge fängelse i upp till fyra år. 

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.

Pressmeddelande på regeringens webbplats: "Förslag att göra det straffbart att utsätta barn för att bevittna brott" (6 april 2021) 

Våldets psykologiska effekter

Inom forskningen har man allt mer börjat lyfta fram att våldet är en del av de här barnens vardag. I stället för att säga att barnet bevittnar våld talar man i högre utsträckning om att de upplever våld. Detta sätter barnet och barnets perspektiv på våldet i centrum. Enligt vissa forskare kan det vara psykiskt mer skadligt för ett barn att uppleva våld i familjen än att själv utsättas för våld. Studier har visat att barn som upplever våld oftare än barn som utsätts för andra former av trauma utvecklar posttraumatiskt stressyndrom. 

Publikation: "Barn som upplever pappas våld mot mamma – vad säger forskningen?" Nordisk sosialt arbeid 2007, fulltext i kunskapsbankens databas

Hot som uttalas i samband med våldsutövning tolkas ofta av barn som mycket allvarliga och verkliga. Barn som genomgår behandling för att bearbeta sina erfarenheter av våld har beskrivit en värld fylld av oro. De ser i många fall små möjligheter till förändring.

Identifikation med förövaren

Erfarenheter från behandling av barn visar att barns känsla av vanmakt riskerar att bli ännu större när deras försvarsstrategier misslyckas. Barnet kan då börja identifiera sig med förövaren och utveckla en strävan efter att bli sedd och accepterad. En son kan komma att imitera en våldsam pappas beteende. Flickor förhåller sig ofta till problemet på ett annat sätt. När pappan visar ångest, skam och skuld för sina handlingar händer det att flickan identifierar sig med och stödjer honom. 

Våldet omgärdas av tystnad

Intervjustudier med barn har visat att tystnad präglar barns reaktioner på våld i nära relationer. Tystnaden kan vara en strategi för att minimera riskerna. Men det kan också vara föräldrarna som förbjuder barnet att berätta. Möjligheterna att tala om våldet försvåras även av det tabu som finns runt våld i nära relationer. Tystnaden riskerar att förstärka isoleringen och beroendet av föräldrarna. Samtidigt begränsas barnets möjligheter att förstå, tolka och bearbeta våldet. Traumat blir osynligt.

Barn reagerar olika

Under senare år har forskningen problematiserat synen på barn som en enhetlig grupp. I stället har man betonat att barn upplever och bearbetar våldet på olika sätt. Hur barn tolkar och hanterar våldet kan bero på ålder, kön och personliga egenskaper. Andra faktorer som kan påverka är i vilken grad de har tillgång till skydd och personer i sin omgivning som de kan anförtro sig åt. Rädsla och ångest kan hanteras med olika försvarsstrategier i olika åldrar.

Särskild utsatthet

Forskning har visat att mellan 30 och 60 procent av de barn som växer upp i våldsamma relationer själva har blivit utsatta för våld. Den stora spridningen är orsakad av att studierna använt olika urval, metoder och definitioner av våld. I majoriteten av fallen är det fäderna som är förövare, även om mödrar också utsätter sina barn för våld.

Publikation: "Barn som lever med våld i hemmet" Nationellt centrum för kvinnofrid 2010, fulltext i kunskapsbankens databas

Relaterade ämnesguider

Senast uppdaterad: 2021-04-07